Förslag: Krav på hederlighet för medborgarskap

Reglerna för att få svenskt medborgarskap ska skärpas.

Bland annat föreslår en ny utredning krav på ett hederligt levnadssätt och en längre vistelsetid innan medborgarskap kan bli aktuellt.

Däremot ska det inte krävas någon lojalitetsförklaring.

Redan i Tidöavtalet slog regeringspartierna och Sverigedemokraterna fast att reglerna för att få svenskt medborgarskap ska skärpas.

Nu föreslår utredaren Kirsi Laakso Utvik bland annat att huvudregeln ska vara att en person ska ha bott i Sverige i åtta år för att komma ifråga för svenskt medborgarskap, till skillnad från dagens fem år.

"Hederligt levnadssätt"

Skälet till det uppges bland annat vara att myndigheterna ska får längre tid på sig att samla information om den sökande.

– Tiden då det svenska medborgarskapet delades ut närmast kravlöst är definitivt över, säger migrationsminister Johan Forssell (M) på en pressträff.

Ett annat förslag från utredaren är ett skärpt krav på hederligt levnadssätt. Redan i dag finns krav på att att den som får svenskt medborgarskap ska ha levt ett skötsamt liv.

Skulder hos Kronofogden, en fängelsedom eller att Säpo klassar personen som ett säkerhetshot kan i dag innebära att det blir nej.

Förslagen på skärpta krav på hederlighet innebär bland annat att tiden för när en person som gjort sig skyldig till brott kan bli svensk medborgare förlängs.

– Det bör krävas att man ska ha haft och förväntas ha ett skötsamt och hederligt levnadssätt, säger Laakso Utvik.

"Ska betyda något"

Utredaren föreslår också att det införs ett krav på egenförsörjning för att bli svensk medborgare.

Däremot anser inte Kirsi Laakso Utvik att det ska införas något krav på medborgarskapssamtal, lojalitetsförklaring eller någon liknande ceremoni för ett medborgarskap. En punkt som fanns med i direktiven till utredningen.

– En påtvingad ceremoni kan uppfattas som en plikt snarare än ett firande. Det kan få motsatt effekt, säger hon.

Enligt Johan Forssell ska det "betyda något" att bli svensk medborgare.

– Det ska vara något att sträva efter, det ska bli ett kvitto på att man arbetar och bidrar till samhället. Något man förtjänar helt enkelt.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2026.

Anna Hansson/TT

Johanna Ekström/TT