DEN SVENSKA UTBILDNINGEN
Här är gymnasieprogrammen som snabbast leder till jobb
Det är de som går ett yrkesprogram som snabbast får ett jobb efter examen, visar Svenskt Näringslivs rapport Gymnasiepejl. ”Yrkesprogrammen ger goda jobbchanser samtidigt som de ger möjlighet till vidare studier”, säger Johan Olsson, expert på kompetensförsörjning.
De senaste åren har varit tuffa för både hushåll och företag. Arbetslösheten är hög i Sverige, inte minst för ungdomar. I november var drygt 127 000 ungdomar arbetslösa.
Oavsett konjunktur är utbildningsval viktiga, men valet av utbildning blir än viktigare i sämre tider och det kan ha stor betydelse för jobb och vidare studier, menar Johan Olsson, policyexpert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.
Över lag är det yrkesprogrammen som snabbast leder till jobb, visar rapporten Gymnasiepejl. 82 procent av eleverna som går fordons- och transportprogrammet har ett jobb ett år efter utbildningen. På VVS- och fastighetsprogrammet och på bygg- och anläggningsprogrammet är siffran 77 procent.
– För den som inte riktigt vet vilket program man ska välja är oftast ett yrkesprogram ett bättre alternativ än sam- eller ekonomiprogrammen. Yrkesprogram ger också den grundläggande högskolebehörigheten, men framför allt leder det ofta till jobb, säger Johan Olsson.
Men det är också stora skillnader mellan yrkesprogrammen, visar rapporten. Till exempel arbetar betydligt fler från fordons- och transportprogrammet (82 procent) jämfört med hantverksprogrammet (53 program) ett år efter utbildningen. I stort sett är det samma program som ligger i topp och botten även fem år efter avslutad gymnasieutbildning.
Goda jobbchanser efter gymnasiet
Företagen har ett stort behov kunniga medarbetare. Nya beräkningar av statistik från SCB visar att Sverige kan sakna drygt 230 000 yrkesarbetare i Sverige 2040. Samtidigt visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät att 47 procent av företagen efterfrågar personal med yrkeskompetens på gymnasienivå. Här finns alltså stora jobbmöjligheter, konstaterar Johan Olsson.
– Med tanke på hur behoven ser ut vore det bra om fler elever väljer ett yrkesprogram och färre väljer sam- eller ekonomiprogrammen framöver. Det ligger både i elevernas och näringslivets intresse, säger han.
Positivt är att regeringen har beslutat att gymnasieutbildningen inte bara ska dimensioneras utifrån elevernas önskemål utan också utifrån arbetsmarknadens behov från och med i år.
– Det är en efterlängtad och positiv förändring som på sikt kommer underlätta för ungdomar att skaffa sig jobb och förbättra företagens kompetensförsörjning, säger Johan Olsson.
Men mer måste göras för att öka yrkesprogrammens attraktionskraft.
– Från och med i år ska information om utbildningarna förbättras. Det är bra. Men det kommer också krävas att företagens och branschernas involvering i utbildningarna ökar, säger Johan Olsson.
Examen är viktig
Andelen elever som har tagit examen inom tre år varierar också kraftigt mellan programmen. Generellt är examensfrekvensen för de högskoleförberedande programmen högre än för yrkesprogrammen. Några exempel är ekonomiprogrammet som har en examensgrad på 85 procent, naturvetenskapliga programmet (83 procent) och el och -energiprogrammet (81 procent).
– Oavsett vilket program eleven väljer är det viktigt att slutföra utbildningen och ta examen. Det har stor betydelse för deras jobbchanser både på kort och lång sikt, säger Johan Olsson.
Läs rapporten Gymnasiepejl 2025 - Sysselsättning och etablering på de nationella gymnasieprogrammen
