DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Tvingas i konkurs efter 100 år – ”Känslosamt på alla sätt”

Byggsektorn drabbades av flest konkurser förra året. Och trots nödrop från branschen har även 2025 börjat dystert. ”Jag hoppas innerligt att ingen annan behöver gå samma öde till mötes som vi har fått göra”, säger vd:n Olov Englund som satte sitt bolag i konkurs kort efter att det fyllt 100 år.

När kreditupplysningsföretaget Creditsafe sammanställde konkursstatistiken för 2024 – som för övrigt blev ett år med ett rekordstort antal konkurser – pekades byggsektorn ut som den bransch där allra flest konkurser hade ägt rum. Enligt Creditsafe gick totalt 1 815 företag i byggbranschen i konkurs under förra året, vilket är en ökning på 22 procent jämfört med året före.

Och den dystra utvecklingen har fortsatt under början av 2025. Bland dem som fått kasta in handduken finns bland andra Serneke Sverige AB och det Kalix-baserade byggföretaget S.A. Englund AB. Det senare grundades redan 1924 och hade alltså precis fyllt 100 år när konkursen blev ett faktum.

– Det känns ju givetvis inte bra. Och det var så klart känslosamt på alla sätt när vi hade informationsmötet med alla medarbetare. Det är många som har jobbat hela sitt liv i företaget, säger vd:n Olov Englund till Tidningen Näringslivet.

”Det är väldigt olyckligt”

Han beskriver S.A. Englund som ett familjeföretag där släktingar i flera generationer har efterträtt varandra, inte bara i ägarledet utan även i andra roller, bland tjänstemän såväl som yrkesarbetare.

– Ja, det har varit mor- och farföräldrar, barn och barnbarn som alla har arbetat här. Så det är många känslor, säger han, och fortsätter:

– Sen är vi givetvis en lokal aktör också. Majoriteten är Kalix-bor. Så det är klart att det är speciellt på alla sätt. Sen har man också stor respekt för alla andra som drabbas. Inte bara internt hos oss utan det är även leverantörer, underentreprenörer och beställare. Det är väldigt olyckligt.

Olov Englund berättar att problemen som ledde fram till konkursen berodde främst på att företaget inte hade lyckats säkra tillräckliga likvida medel. Precis som andra i branschen har S.A. Englund – som varit en av de större privata arbetsgivarna i Kalix – fått det allt svårare ekonomiskt i takt med att lågkonjunkturen bitit sig fast.

”Det var ju mycket diskussioner men det hände liksom ingenting.”

För snart ett år sedan möttes byggbranschens parter med företrädare för regeringen för att diskutera läget i byggbranschen. Redan då varnades det för allvarliga konsekvenser om inte förutsättningarna förbättrades.

Sedan dess har dock inte särskilt mycket hänt, menar Olov Englund.

– Det har varit mycket prat om inflationen och det ska man ju ha respekt för. Men samtidigt, bostäder där folk vill bo är inte konsumtion på det sättet som jag ser det. Där tycker jag att regeringen borde ha släppt på handbromsen tidigare och riktat in insatser. Det var ju mycket diskussioner men det hände liksom ingenting.

Olov Englund anser att byggsektorn skiljer sig från många andra branscher dels efter eftersom den påverkar hela samhället, dels eftersom den tvingas parera saker som den reglerade hyresmarknaden och amorteringskrav på köpta bostäder.

– Du vet vad du kan ta betalt i hyra och om kostnaderna av att bygga överstiger vad du kan få ut i hyra så säger det sig självt att den ekvationen inte går ihop. Men samtidigt, det som är viktigt nu är väl vad man gör framgent. Jag hoppas innerligt att ingen annan här uppe behöver gå samma öde till möte som vi har fått göra.

”Det är inga nya parametrar vi kommer med utan i grund och botten har ju det här handlat om att vi inte en fungerande bostadspolitik.”

Både Olov Englund och hans branschkollega Carin Stoeckmann, vd för Byggmästar’n i Skåne, tror att den senaste tidens räntesänkningar på sikt kommer att förbättra situationen, speciellt om räntan fortsätter neråt. Och de pekar även på flera andra saker som regeringen skulle kunna göra för att hjälpa byggbranschen att komma på fötter igen. Som exempelvis mer generösa låneregler och minskad byråkrati, vilket hade gjort det enklare att påbörja nya byggprojekt.

Byggmästar’n i Skåne har enligt Carin Stoeckmann hittills klarat sig bra efter omständigheterna, men hon vittnar samtidigt om utmaningar i branschen som pågått i flera år. Redan 2021 började orderingången att minska och 2022 var det som att någon drog i en handbroms, minns hon. När räntorna började gå upp svalnade helt enkelt intresset för att köpa nya bostäder rejält.

Och för de företag som då satt med både ökade kostnader, inte minst sedan Rysslands invasion i Ukraina, och utmaningar med att få betalt från marknaden, blev det allt svårare att få ihop ekonomin.

”Mycket snack och lite verkstad”

Carin Stoeckmann är inte överraskad av det stora antalet konkurser i branschen. Inte heller hon är imponerad av vad regeringen har åstadkommit sedan krismötet med branschen i mars 2024.

– Nej, jag tycker inte att vi har sett så hemskt mycket under året. Det är fortfarande mycket snack och lite verkstad. Det är inga nya parametrar vi kommer med utan i grund och botten har ju det här handlat om att vi inte en fungerande bostadspolitik, till exempel. Så den behöver ju ändras och vi har också lyft det här med amorteringen. Jag känner ju att det finns mer att göra och att det borde gå att göra saker i ett snabbare tempo.

Det regeringen dock gjort sedan förra årets möte med branschen är att tillfälligt utöka ROT-avdraget mellan den 1 juli och 31 december 2024. Men enligt Carin Stoeckmann hade det draget ingen som helst effekt på byggbranschen som helhet. I stället är det saker som bättre fungerande tillståndsprocesser kring detaljplaner och bygglov som måste till, menar hon.

– Från det att man köper mark till att man faktiskt har en produkt som någon flyttar in i eller har ett tillträde till, det är så lång period. Under hela den tiden har någon gjort en investering som bundit kapital så den sträckan är väldigt kostsam för den som investerar.

Kunde byggbranschen ha gjort mer för att förbereda sig på tuffare tider under åren då det var högkonjunktur och räntorna var låga?

– Man ska ha klart för sig att byggbranschen har ganska låga marginaler och tar väldigt stora risker. Ett byggprojekt är föränderlig materia. Man bygger ju någonting nytt hela tiden och även om mycket är sig likt i alla projekt så finns det ju också unika delar i varje projekt som gör att man stöter på överraskningar. Det är en komplex värld att befinna sig i. Så jag har svårt att hitta effektiviseringarna i vad vi som bransch skulle kunna göra annorlunda. Man kämpar med sin lönsamhet och utvecklar sina processer för att bli bättre hela tiden, det ligger ju i en företagares DNA att hela tiden vilja förbättra sin verksamhet.

”Man ska ha klart för sig att byggbranschen har ganska låga marginaler och tar väldigt stora risker.”

Eftersom byggföretag ofta samarbetar med andra företag i samma bransch kan en konkurs mycket väl leda till flera. Carin Stoeckmanns spaning är att det höga antalet konkurser kommer att ligga kvar ett tag till.

– Men nu finns det ändå lite ljus i tunneln, det börjar sakta kravla sig uppåt igen. Men det är verkligen med betoning på sakta. Det här året är det möjligt att vi börjar få se en ytterligare investeringsvilja. Så jag tror att det kommer att visa sig en liten uppsida under 2025 men från en väldigt låg nivå, säger hon till TN.

Försvaret kan ge nya byggprojekt

Något som också kan gå byggbranschens väg de kommande åren är de satsningar som Sverige väntas göra i syfte att rusta upp försvaret. När säkerheten ska stärkas kommer det helt enkelt att behövas allt från infrastruktur till kontor och lager, som någon därmed måste bygga.

– Vi ser framför oss att transportinfrastrukturen kommer att öka på. Och samma sak gäller kriminalvårdens investeringar och investeringarna i industrin. Många som har tillbringat de senaste åren med att bygga åt industrin har haft så mycket att göra att de nästan haft svårt att hitta folk, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen, till TN.

”De flesta kommuner räknar med exploateringsintäkter när de säljer mark och då pratar man ofta om marknadspris. Det lustiga i sammanhanget är att de är som mest på tåget när marknaden går uppåt och inte lika alerta med att tänka marknadspris när det går neråt.”

Hon vittnar om en tudelad bransch där byggprojekt åt företag och organisationer alltså går relativt bra men där krisen är desto mer omfattande i bostadsbyggandet.

– Många företag har gjort allt de kan för att försöka behålla sin personal så länge som möjligt för de vet att den behövs om det vänder. Somliga företag kanske har väntat för länge och till sist går de i konkurs. Som lök på laxen, bara för att man ska förstå hela bilden, var det också en hel del bolag som tog möjligheten att skjuta upp sina skatter under pandemin. Och när du har gjort det, men orderböckerna sedan inte fylls på, så har det lett till den här höga nivån av konkurser som vi sett förra året, men också under 2023.

Catarina Elmsäter-Svärd ser allvarligt på att så många företag i byggbranschen har tvingats till konkurs. Samtidigt menar hon att det trots allt skett en viss balansering, där mer livskraftiga företag med tillräcklig likviditet har lyckats hålla sig kvar.

– Det är i grunden bra. Sen så ser vi också nu att det börjar öka lite svagt inom bostadsbyggandet även om det är lite och från en väldigt låg nivå. Men det inger ändå hopp. Men med det sagt så är behoven av åtgärder fortfarande stora.

Det är framför allt kopplat till bostadsbyggandet som Catarina Elmsäter-Svärd hoppas att regeringen ska presentera åtgärder. Precis som Olov Englund och Carin Stoeckmann pekar hon ut en flexiblare hyresmarknad, lättare amorteringskrav och smidigare regelprocesser som vägen framåt. Trots flera utredningar har några större reformer på bostadsbyggarsidan inte gjorts på flera decennier, påpekar hon.

– Lyssnar man på debatten och önskan från till exempel politiken då hör man ofta saker som ”bygg billigt boende som vanligt folk har råd att bo i”. Det är enkelt att säga, men även om byggkostnadsindex inte ökar utan faktiskt har sjunkit lite nu, så är det fortfarande höga priser. Hur ska du få ihop den kalkylen?

Står för 11 procent av BNP

Hon tar upp markpriserna som ett exempel.

– De flesta kommuner räknar med exploateringsintäkter när de säljer mark och då pratar man ofta om marknadspris. Det lustiga i sammanhanget är att de är som mest på tåget när marknaden går uppåt och inte lika alerta med att tänka marknadspris när det går neråt. Och det är bara ett av alla områden där du får flaskhalsar som påverkar kostnaden på det som ska byggas och i slutändan kunden.

Vad är risken för samhället om inte byggbranschen tar fart igen och att det går bättre framåt?

– Normalt sett står bygg- och anläggningsbranschen för 11 procent av Sveriges BNP. Går det dåligt i byggbranschen så slår det direkt på svensk ekonomi. Det andra som är på tapeten just nu är att vi håller på och förbereder våra totalförsvar och inte minst civilförsvaret. Är det någonting som behövs där så är det beredskap i bygg och reparation. Och ska vi kunna ha det framöver när krisen eller kriget kommer, då måste vi ha konkurrenskraftiga, livskraftiga företag i branschen här och nu.