DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Företagarnas dom: Så rankas företagsklimatet 2020

Varje år går företagare i närkamp med kommunernas företagsklimat. Två nykomlingar finns i toppen av årets ranking, men första platsen är återigen vigd åt Solna.

Det är tjugonde året som Svenskt Näringsliv redovisar sin ranking av svenska kommuners företagsklimat. Årets resultat är fritt från sensationer i toppen. Segermaskinen Solna fortsätter att sätta en ära i att ha ett bra företagsklimat och toppar för 13 gången i rad, nykomlingarna Danderyd och Vårgårda skuggar.

Bakom Vårgårdas framgång döljer sig höga betyg från företagarna vad gäller attityder, service och bemötande, men också hur upphandling och kommunal konkurrens hanteras.

Men den kommun som lyft företagsklimatet mest sedan fjolårets mätning är Vingåker, som klättrar 118 placeringar till plats 121 av de totalt 290 kommunerna.

Ett annat nedslag i mätningen visar att Burlöv och Herrljunga är nya på tio-i-topplistan.

– I fem år stampade Burlöv på platser mellan 20 och 30, i år hamnar de på femte plats. Det visar på konsekvens och uthållighet, säger Björn Lindgren, chef för Politiker & Lokalt företagsklimat.

Även Orsa visar framfötterna. Under de senaste fem åren har man gått från plats 269 till 83, i genomsnitt en förbättring med 37 placeringar per år.

Den viktigaste förklaringen till framgången är att det finns en genuin förståelse hos politikerna att det kommunen gör i sin myndighetstillämpning påverkar företagen, förtydligar Björn Lindgren.

– Dessutom tar de sig tid att lyssna på företagen, tar reda på vad de vill och vilka behoven är.

”Företagsklimatet i landets kommuner har aldrig varit så bra som nu”. Så sammanfattades förra årets ranking. 153 kommuner höjde sitt betyg, hos 42 växte tuppkammen rejält då de stoltserade med det sammanfattande omdömet ”bra”.

Företagarnas enkätsvar, som presenterades i maj, visar att den positiva utvecklingen har fått sig en törn. Fler kommuner får lägre betyg jämfört med hur många som höjer sina betyg. Samtidigt får färre kommuner underkänt. Antalet har halverats från 60 till 31 de senaste fem åren.

– Att det sammanfattande omdömet faller något kan bero på att politikerna inte lever upp till sina löften och därmed grusas företagarnas förväntningar, säger Björn Lindgren.

Precis som förra året är tillgången till arbetskraft och upphandling de sakområden som ställer till mest besvär för det lokala näringslivet.

Trenden bland kommunerna är annars att bra förutsättningar för företagen är en prioriterad fråga. De flesta har viljan att förbättra företagens förutsättningar att växa och utvecklas. Ett bra företagsklimat gör kommunen attraktiv att verka och bo i, skatteunderlaget ökar vilket ger bättre förutsättningar att upprätthålla god kommersiell service.

Generellt är politiker och tjänstemän medvetna om att det de gör spelar roll.

– Generellt är politiker och tjänstemän medvetna om att det de gör spelar roll. Det finns en vilja att jobba med de här frågorna och bli bättre, det gäller även de som företräder kommuner på den nedre halvan av rankingen, säger Björn Lindgren.

Ett nytt inslag i mätningen sedan förra året är en alternativ kommungruppsindelning. Den är hämtad från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och underlättar jämförelser mellan kommuner som grupperats enligt vissa kriterier.

I kategorin ”pendlingskommun nära storstad” kan Lilla Edet, på plats 259, lättare hitta beröringspunkter med Skurup på plats 63. Ett annat exempel är Boden på plats 90 och Sala på plats 271. I gruppen ”lågpendlingskommuner nära större stad” är gapet mellan dessa två kommuner betydligt mindre vilket gör en jämförelse mer intressant.

Inom alla nio kommungrupper ser vi att det finns bra kommuner med hög ranking och kommuner med låg ranking, konstaterar projektledare Jakob Steinstö.

– Skillnaderna inom flera av kommungrupperna är över 200 placeringar. Men på det här sättet slipper kommuner i botten ständigt jämföra sig med toppen, säger han.