DEBATTEN OM SJUKSKRIVNINGARNA

Ministern om varför sjukskrivningarna skenar: ”Har inte svaren”

Förra året landade notan för sjukskrivningar i Sverige på 92 miljarder kronor, enligt en rapport från försäkringsbolaget Skandia. Det är drygt 14 miljarder mer än året innan. Särskilt ökar sjukskrivningarna bland kvinnor. Men socialförsäkringsminister Anna Tenje kan inte förklara varför. ”Vi har för lite kunskap”, säger hon i en längre intervju med TN.

Sjukskrivningarna för psykisk ohälsa ökar stadigt och står nu för nästan vartannat sjukfall.

– Sjukfallen har blivit fler och de har blivit längre. Det är en bekymmersam utveckling som vi följer väldigt noga, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

Enligt Försäkringskassan är fyra av fem av de som är sjukskrivna på grund av en stressrelaterad diagnos kvinnor, och störst är risken i åldrarna 30–40 år.

– Det pekar väl egentligen på två saker: Arbetsmiljön på arbetsplatsen och det oavlönade hushållsarbetet hemma. Jag tror att arbetsmiljön och arbetssituationen som sådan i kombination med den privata hemmasituationen är de främsta skälen, säger Anna Tenje och fortsätter:

– Psykiatriska och stressrelaterade diagnoser finns i hög utsträckning i kvinnodominerade yrken i framför allt vård, skola och omsorg, oftast i offentlig sektor. Hos privata arbetsgivare är sjukskrivningarna fortfarande betydligt mindre förekommande än inom det offentliga.

Men enligt Försäkringskassan har dock kvinnor dubbelt så stor risk som män att bli sjukskrivna på grund av stress oavsett yrke.

Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, menar att det är bra att Försäkringskassan pekar på att det är oberoende av yrke som kvinnor löper mer än dubbelt så stor risk som män att bli sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa.

– Det betyder att det knappast är stora variationer i arbetsmiljön som plötsligt ger utslag i stressrelaterade sjukskrivningar. Kvinnor är mer än dubbelt så mycket sjukskrivna som män. Inom alla områden. Oavsett yrke.

Allt mer jämställt

Mätningar över det obetalda hemarbetet visar dessutom att jämställdheten har ökat under de senaste decennierna. Enligt siffror från SCB tar kvinnor hand om 55 procent av det obetalda hemarbetet och män 45 procent. År 1990 var siffran 62 procent för kvinnor och 38 procent för män.

– Fortfarande är det ju en skillnad till kvinnors nackdel, men frågan är om den är så stor att det förklarar att så många kvinnor är sjukskrivna och att sjukfrånvaron har gått upp så mycket under motsvarande period, säger Catharina Bäck.

Kvinnor mellan 30 och 39 år är inte medicinskt en riskgrupp, men i sjukförsäkringen har de en ökad risk för sjukskrivning. Det är en ålder då många har småbarn men Catharina Bäck har svårt att se hur det skulle förklara de stora förändringar och ökningen av sjukfrånvaron som skett på senare tid.

”Den sjukskrivne borde alltid ha någon krok kvar inne på arbetsplatsen.”

Förutsättningarna för att kunna kombinera jobb och familj är bra i Sverige, både för kvinnor och män.

– Vi har en utbyggd barnomsorg till låg kostnad och hög kvalitet jämfört med andra länder. Vår föräldraförsäkring är helt unik, generös och flexibel. Jag tror att många länder tycker att vi har kommit väldigt långt, säger Catharina Bäck.

Kan det verkligen vara arbetet och det oavlönade hemarbetet som bidrar till att sjukskrivningarna bland kvinnor ökar så kraftigt?

– Jag tror att det finns många olika faktorer som spelar in, men jag kan ändå säga att vi kan alldeles för lite när det gäller de stressrelaterade diagnoserna. Vi har alldeles för lite kunskap. Du väcker relevanta frågor, men vi har faktiskt inte de relevanta svaren och vi har inte heller de relevanta metoderna för hur vi möter de här stora sjukskrivningstalen, säger Anna Tenje.

Socialförsäkringsministern kan heller inte ge svar på varför sjukskrivningstalen ökar så kraftigt bland kvinnor.

– Antagligen är det många olika faktorer som sammanfaller och där skulle jag ändå vilja påstå att arbetsmiljön och arbetsgivarens engagemang är en del i det.

Samtidigt ökar den psykiska pressen generellt i samhället, konstaterar hon.

– Man ska publicera den perfekta bilden på Instagram samtidigt som ens barn ska vara lyckliga, glada och framgångsrika. Man ska också vara snygg och vältränad. Det finns hur många olika förklaringsdelar som helst antagligen.

Arbetsmiljön stadigt bättre

Men Catharina Bäck är kritisk till att försämringar i arbetsmiljön så ofta pekas ut som orsak när sjukfrånvaron plötsligt stiger, trots att sjukfrånvaron under lång tid har haft kraftiga upp- och nedgångar.

– Med tanke på att arbetsmiljön över tid stadigt har blivit bättre är det svårt att se hur den kan förklara de här kraftiga variationerna i sjukfrånvaro. Det är ju inte så att den svenska arbetsmiljön de senaste åren plötsligt har blivit mycket sämre än tidigare, säger hon.

Många av de med stressrelaterade diagnoser sjukskrivs för utmattningssyndrom. Oftast sjukskrivs de på heltid. Är det rätt medicin anser du, att lämna jobbet helt?

– Det finns såklart experter och läkare som är bättre på sådana här saker. Men jag kan ändå citera en läkare som jag hade ett samtal med kring de här frågorna, som sa att man aldrig någonsin borde sjukskriva någon helt och hållet. Den sjukskrivne borde alltid ha någon krok kvar inne på arbetsplatsen, säger Anna Tenje.

På så sätt kan personen fortsätta att känna sig delaktig, kunna slå sig ner vid fikabordet och känna gemenskapen med kollegor, menar hon.

– Det är förödande att hamna i en lång sjukskrivning och komma allt längre bort. Arbetsplatsen kan vara väldigt helande, och då är det viktigt med arbetsgivarens engagemang och delaktighet.

Så hur ska det gå till?

– Där det finns arbetsförmåga, där måste vi skapa möjligheter. Vi är för dåliga på det idag. Även där har Försäkringskassan fått ett nytt uppdrag, att titta närmare på metoder och möjligheter för hur den arbetsförmåga som faktiskt finns kan tas tillvara. Det är så viktigt att ha ett arbete att gå till.

”Där det finns arbetsförmåga ska vi ta vara på den, så att vi inte bara gömmer och glömmer människor.”

– Här är det väldigt viktigt att vi inte hamnar i hur vi hade det innan 2006, för det var katastrofalt. Man sjukpensionerade människor på löpande band bara för att bli av med dem. Den situationen vill jag aldrig någonsin att vi hamnar i igen.

– Där det finns arbetsförmåga ska vi ta vara på den, så att vi inte bara gömmer och glömmer människor för att det är så jobbigt. Det är klart att det kräver lite extra men vi får inte ge upp på dem, säger Anna Tenje.

Sjukfallen skenar efter ändrade regler

År 2021 ändrade den dåvarande regeringen reglerna i sjukförsäkringen. Det innebar lägre krav för rätt till sjukpenning efter dag 180, lättnader i kraven för äldres rätt till sjukpenning respektive sjukersättning, flexiblare regler för deltidssjukskrivna, och att arbetsförmågan ska bedömas mot den sjukskrivnes nuvarande yrkesområde och inte som tidigare mot ”normalt förekommande arbete” mot hela arbetsmarknaden.

Det innebar också att Försäkringskassan kan göra undantag och förlänga sjukskrivningar efter dag 180 vid "övervägande skäl”.

Sedan dess har de långa sjukskrivningarna skenat. Fler är kvar i sjukskrivning efter två år, färre går tillbaka till sin gamla arbetsgivare efter 24 månader och kostnaden för sjukförsäkringen har ökat. En starkt bidragande orsak är att Försäkringskassan inte tillämpar reglerna på rätt sätt.

Tar Försäkringskassan i örat

En granskning från Riksrevisionen visar att Försäkringskassan i två fall av tre bedömer att den sjukskrivne har "övervägande skäl" och undantas från att få sin arbetsförmåga bedömd utifrån hela arbetsmarknaden enligt rehabiliteringskedjan. Undantagen har blivit huvudregel.

– Riksrevisionen konstaterar just att det som var tänkt som ett undantag snarare har blivit en regel och att Försäkringskassan borde återgå till regeländringens ursprungstanke, säger Anna Tenje.

Det försöker nu regeringen att ta tag i genom att i regleringsbrevet för 2025 ge Försäkringskassan i uppdrag att se över tillämpningen utifrån Riksrevisionens rekommendationer. På så sätt hoppas socialförsäkringsministern att sjukskrivningarna inte ska bli lika långa framöver.

– Min förhoppning är det tillsammans med riktade insatser också ska korta de sjukskrivningar som redan är i gång, så att de här personerna kommer tillbaka till arbetsmarknaden.

– Vi måste ge stöd och hjälp så att de kommer i arbete, för annars har vi en hel generation som har ett livslångt utanförskap framför sig, säger Anna Tenje.

Går emot egen utredare

En utredning som presenterades för ett år sedan, Sjukförsäkringen i förändring, konstaterade att regeländringarna 2021 inte har lett till några mätbara positiva hälsoeffekter. Tvärtom har sjukfrånvaron har blivit längre utan att återgången i arbete har ökat. Utredningen föreslog därför en återgång till det tidigare regelverket för sjukpenning.

Men det är ingenting som Anna Tenje vill ändra tillbaka.

– Det som vi slår fast i budgeten för 2025, som är känt, ligger fast. Vi ser inte att de förslag som lades fram i den utredningen möter de utmaningar som vi ser i sjukförsäkringen i nuläget, säger hon.

– Vi valde i stället att ta det här helhetsgreppet med ett omfattande batteri med förslag på åtgärder för återgång i arbete. Slipa ner tröskeln så att man lättare kan återgå i arbete.

”Är det verkligen så att man blir friskare av att inte alls vara på jobbet? Jag tror inte det.”

TN har tidigare skrivit om åtgärder och förslag i regeringens budgetproposition för 2025 som är tänkta att ”sänka tröskeln” för den som är sjukskriven så att det blir enklare att återgå i arbete. Det handlar bland annat om att den som arbetsprövar under en period ska få behålla sin sjukpenning, och personer med sjuk- och aktivitetsersättning som vill gå en utbildning ska kunna ha kvar sjukpenning på deltid. Regeringen tillsätter också mer pengar till arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd för att underlätta för arbetsgivare att använda företagshälsovårdens resurser.

Det handlar om att ge större ansvar men också fler möjligheter till arbetsgivare, enligt Anna Tenje.

– Arbetsgivaren tar i de flesta fall sitt ansvar och gör det på ett väldigt bra sätt men på vissa håll finns det stora brister, framför allt inom det offentliga, säger hon.

Catharina Bäck ger dock en känga till hur reglerna inom sjukförsäkringen hanteras. Hon är övertygad om att variationerna i sjukförsäkringen påverkas mer av regelförändringar och tillämpning av regler ”som tillåter att sjukskrivningar får pågå under flera år”.

– Det sänder signaler som påverkar attityder och beteenden, inte bara hos individen som upplever stress, utan också hos läkaren som sjukskriver. Det blir ett förändrat förhållningssätt som ger fler och längre sjukfall. Men är det verkligen så att man blir friskare av att inte alls vara på jobbet? Jag tror inte det, säger Catharina Bäck.