DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN

Domen: Nu hotas Skånes byggprojekt – varnar för ökade utsläpp

NCC får nej från Mark- och miljööverdomstolen för att förlänga tillståndet för stenbrytning vid Skrylle i Skåne. Beslutet, som berör ett riksintresse, kommer att leda till dyrare alternativ med större klimatavtryck, varnar Mattias Göransson, statsgeolog vid SGU.

För två år sedan rapporterade Tidningen Näringslivet om att Mark- och miljödomstolen avslår NCC:s ansökan om att utvidga täkten vid Skrylle, bland annat för att skydda ekosystemet för citronfläckad trollslända och en större vattensalamander. Nu har ärendet prövats i Mark- och miljööverdomstolen, som beslutade att fastställa det tidigare avslaget.

Ett olyckligt beslut som på sikt kommer att göra det svårt för region Skåne att trygga en lokal materialförsörjning, menar Maria Werner, jurist och strategisk affärsutvecklare på NCC Industry.

– För den här typen av stenmaterial som bryts i Södra Sandby finns idag inga bra alternativ i resten av Skåne, och om stenmaterial behöver transporteras från andra regioner kommer det att leda till ett ökat utsläpp av växthusgaser och ökade kostnader för byggande, säger hon.

Olika förutsättningar

Den ballast som NCC tillverkar är avgörande för samhällsbyggandet och används i projekt som motorvägar, järnvägar och byggnadskonstruktioner. Men de geologiska förutsättningarna för att utvinna ballastmaterial skiljer sig starkt runtom i landet.

– I vissa områden finns gott om så kallat entreprenadberg (berg som tas fram vid entreprenadarbeten). Men i Skåne är tillgången begränsad, säger Mattias Göransson, statsgeolog vid SGU (Sveriges geologiska undersökning).

Då Skånes berggrund är relativt ung, är den mindre lämpad som byggmaterial.

– Många av bergarterna i Skåne kommer från perioden fanerozoikum som omfattar tiden från 541 miljoner år sedan fram till i dag. Den här unga berggrunden innehåller bland annat mycket kalksten och skiffer som är svårare bergarter att bygga med.

– Dessutom har stora områden i Skåne också stora jorddjup vilket innebär kraftiga begränsningar för att hitta lämpliga platser för framtida bergtäkter, tillägger han.

Få markerade områden

Redan på 1990-talet identifierade SGU tre specifika områden i Skåne som har de rätta geologiska förutsättningarna för ballastutvinning. Bland dessa finns bland annat kvartsitiska sandstenar som, enligt Mattias Göransson, har två viktiga egenskaper.

– I vissa områden är dom tillräckligt hårda och beständiga, vilket gör dem lämpliga bland annat som sten för toppbeläggningen på motorvägar. Kvartsitiska sandstenar är mindre erosionsbenägna än många andra bergarter och klarar därmed belastningen från tunga fordon som bussar och lastbilar bättre. Stenarna är också ljusa och reflekterar inkommande ljus, vilket sparar energi för vägbelysning och ökar trafiksäkerheten

En av dessa kvartsitiska sandstenar bryts vid NCC:s täkt i Skrylle, en verksamhet som har drivits i över 100 år.

– Man bör vara extra försiktig med att omöjliggöra utvinning från områdena som är förklarade som riksintressanta, säger Mattias Göransson och fortsätter:

– De svarar både mot samhällets nuvarande behov och det framtida behovet av råmaterial för byggande. I Sydvästra delen av Sverige är det ovanligare med hållfasta bergmaterial lämpliga för asfaltsten än i många andra delar av Sverige.

Viktigt med närliggande resurser

Trafikverket har ett stort behov av ballast genom sina upphandlingar av entreprenörer för att bygga broar, viadukter och stödmurar i betong.

– Som Sveriges största anläggningsbyggare, med 35–40 procent av svenska anläggningsmarknaden årligen, använder vi även stora mängder betong. Betong kräver både cement och ballast, så det är viktigt för oss att våra leverantörer har tillgång till naturresurser så nära som möjligt. Det minskar både våra kostnader och klimatpåverkan, säger Patrick Guné, chef för verksamhetsområde Stora projekt.

Om materialet behöver transporteras från andra delar av Sverige eller till och med importeras från utlandet, ökar transportbehovet, vilket medför klimatpåverkande effekter.

– Transporterna sker i regel med lastbilar, vilket leder till högre kostnader, ökat vägslitage och större CO2-utsläpp, vilket påverkar både klimatet och samhällsutvecklingen, säger han.

Ökat behov framöver

Samtidigt är det viktigt att säkra framtida materialförsörjning. Enligt SGU:s prognos fram till 2035 förväntas behovet av ballast i Skåne öka betydligt.

– Det är svårt att ange exakta siffror, men vi ser att en stor byggskuld har byggts upp de senaste åren i Sverige, vilket ofta sker under lågkonjunkturer. Efter sådana perioder brukar byggandet ta fart. Min gissning är att vi inom tre år har ett årligt behov av mer än 100 miljoner ton ballast, för att klara av materialförsörjningen i hela landet, säger Mattias Göransson.

Ett alternativ till Skrylle kan vara att etablera nya täkter i närområdet. Men enligt NCC:s konsekvensanalys, som gjorts via konsultbolaget Tyréns, innebär nya täkt- och krossverksamheter betydande investeringar och risker. Tillståndsprocesserna riskerar även här att bli utdragna eller mötas av motstånd från lokalbefolkningen. Samtidigt är NCC:s täkt i Södra Sandby en av få i Sverige som har tillstånd att bryta upp till en miljon ton material per år.

Alternativ sämre för klimatet

Alternativet är att utvinna ballast från andra delar av Sverige eller kanske till och med importera från andra länder. Men ju längre bort alternativen finns, desto större konflikter ur en miljösynpunkt, menar Mattias Göransson på SGU.

– Längre transporter från nya täkter troligen på ett större avstånd skapar indirekt ett ökat miljöavtryck på grund av betydligt längre transportsträckor. Det är ett dilemma för regionen, säger han.

För att få ut maximalt av Regeringens rekordstora satsning i infrastrukturbudgeten, är tillgången på råmaterial för Trafikverkets leverantörer en viktig faktor för att säkerställa genomförande, nytta och kostnadseffektivitet, menar Patrick Guné.

– Regeringen har i sin budgetproposition allokerat en rekordstor summa pengar (en ökning med 27 procent jämfört med nuvarande plan) för investeringar i både nybyggnation och underhåll. I Skåne planeras flera stora investeringar, inte bara de stora projekten Hässleholm–Lund och Maria–Helsingborg, som tillhör mina program. Även om dessa projekt ligger 5–10 år framåt i tiden innan behovet av ballast uppstår, pågår samtidigt många andra mindre åtgärder, säger han.

Prövning av riksintresse

Vid prövningen i Mark- och miljööverdomstolen lades stor vikt på bland annat Lunds naturskyddsförenings oro för att stenbrytningen skulle påverka det närliggande Natura 2000-området negativt. Detta trots att NCC tagit fram en miljökonsekvensbeskrivning som visar hur täkten kommer att hanteras på ett hållbart sätt, vilket även fått stöd från flera remissinstanser.

”Det är viktigt att domstolar tydligt prioriterar riksintressen i sina avvägningar.”

Att riksintresset för materialförsörjning inte fick genomslag i prövningen är anmärkningsvärt, menar Mårten Sohlman, vd på SMBI.

– I de fall där det finns riksintressen utpekade behöver detta beaktas i prövningarna, annars är ju detta verktyg helt verkningslöst. Det är viktigt att domstolar tydligt prioriterar riksintressen i sina avvägningar, säger han.

Han lyfter också vikten av riksintressen ur ett krisberedskapsperspektiv.

– Det är avgörande att analysera vilka material som behövs i en krissituation. Om vi stryper materialförsörjningen riskerar vi att sakna nödvändig reparationsberedskap, säger han.

NCC:s nuvarande täkttillstånd gäller fram till 2028, vilket innebär att den dagliga produktionen inte påverkas omedelbart av beslutet.

– Nu kommer vi att gå igenom beslutet noga och arbeta vidare med att hitta lösningar för att trygga materialförsörjningen i Skåne, säger Maria Werner på NCC.