RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Toppekonomerna: Så djup blir lågkonjunkturen – ”Allvarligt ekonomiskt läge”

Det krävs mer än en räntesänkning för att undvika en djupare kris. Det menar flera ekonomer som TN har talat med. ”Vi befinner oss i ett allvarligt ekonomiskt läge med hög arbetslöshet och ett stort antal konkurser”, säger chefekonomen Kerstin Hallsten.

På onsdagen den 29 januari sänkte Riksbanken styrräntan med 0,25 punkter precis som väntat. TN har talat med flera ekonomer som alla menar att sänkningarna måste fortsätta även nästa gång.

– Det finns inget att vänta på i det här läget. Inflationen ligger under målet. Hushållens konsumtion står och stampar och arbetslösheten är hög, säger Thomas Jakobsson, chefekonom på Visita, som menar att vi redan nu ser konsekvenserna av att Riksbanken har gått för långsamt fram med sänkningarna.

– Rekordhög ungdomsarbetslöshet och rekordmånga konkurser. I synnerhet i restaurang- och byggbranschen. Fler jobb och företag kommer att förloras i onödan om sänkningarna inte kommer på rad nu, fortsätter han.

Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna, påpekar att konjunkturen utvecklas svagt liksom pristrycket, vilket borgar för fler sänkningar.

– Arbetslösheten är kvar på höga 8,5 procent och konkurserna ökar. Till det har det kommit ökad osäkerhet om den globala utvecklingen. Vi bedömer därför att det finns utrymme för och ett behov av ytterligare räntesänkningar, säger hon.

Robert Boije, chefekonom på SBAB, håller med.

– Vi bedömer jämviktsstyrräntan till två procent, säger han och förklarar att det får allvarliga konsekvenser om centralbanken avvaktar framåt med fler sänkningar.

– Då hålls hushållens konsumtion och företagens investeringar tillbaka för mycket och arbetslösheten kommer att öka helt i onödan. Det är också viktigt att inte långräntorna klättrar upp särskilt mycket mer, vilket annars kommer att hämma återhämtningen inte minst för bostadsbyggandet och fastighetssektorn.

”Möjligt att arbetslösheten ökar ytterligare.”

Sverige befinner sig i en lågkonjunktur som fördjupades under 2024 och återhämtningen går trögt, enligt Kerstin Hallsten. Den förväntade uppgången har vid flera tillfällen fått skjutas framåt i tiden.

– Bilden är inte att lågkonjunkturen blir lika djup som under pandemin. Men då var läget extremt. Men det är klart att vi nu befinner oss i ett allvarligt ekonomiskt läge med hög arbetslöshet och ett stort antal konkurser.

– Arbetsmarknaden reagerar med fördröjning och det är därför möjligt att arbetslösheten ökar ytterligare. Antal varsel i december steg och var höga. Läget är allvarligt, säger hon.

Jens Magnusson, chefekonom på SEB, konstaterar också att vi är i inne en lågkonjunktur med svagt resursutnyttjande och stigande arbetslöshet.

– Det ska man förstås, med både penningpolitik och finanspolitik, försöka att motverka. Men någon djup depression är det inte fråga om och jag tror att arbetslösheten kommer att stabiliseras och börja vända nedåt under året. Att konkurserna nu ökar är delvis väntat och behöver inte signalera kris, säger han och fortsätter.

– Arbetslösheten är hög men själva uppgången är inte brutal. Snarare är det svenska problemet att vi har en så hög strukturarbetslöshet, det vill säga att vi även i goda tider fastnar vi på rätt höga arbetslöshetsnivåer. Det behövs därmed inte så stora uppgångar för att vi ska hamna där vi är nu (på ca 8,5 procent). Vår bild är att vändningen kommer i år och att vi för helåret får se en normal tillväxt, det vill säga cirka två procent.

”Vi har varnat för detta scenario och nu är vi här.”

Robert Boije är inne på samma linje när det gäller arbetslösheten.

– Vi tror att arbetslösheten inte ökar så mycket mer. Skatteanstånden som nu ska betalas kan dock leda till ett antal fler konkurser framöver.

– Men vi har haft en ekonomi som har stått stilla i tre år och vi bedömer att vi är ute ur lågkonjunkturen först mot slutet av 2026 eller början av 2027 även om BNP väntas växa lite snabbare i år jämfört med förra året, säger han.

För vissa branscher ser det mörkare ut än för andra, menar Thomas Jakobsson.

– Läget är allvarligt i restaurangbranschen och där tror jag tyvärr att vi kommer att se fortsatt höga konkurstal framöver eftersom det tar tid innan stimulanser får fullt genomslag i ekonomin, och hushållens ekonomi har försvagats så mycket under så lång tid. Dessutom finns gamla sår kvar från pandemin samtidigt som kostnaderna ökat mer än intäkterna. Råvarupriserna ökar återigen onaturligt mycket på restaurang.

Bråttom att agera

Nu larmar Thomas Jakobsson om att det är bråttom med åtgärder.

– Vi har varnat för detta scenario och nu är vi här. Arbetslösheten är redan hög och både nivån och trenden för ungdomar och andra svaga grupper på arbetsmarknaden är illavarslande. För att undvika fler konkurser i restaurangbranschen behöver regeringen se över återbetalningsvillkoren för de tillfälliga anstånden på skatteinbetalningar och sänka arbetsgivaravgifterna.

Kerstin Hallsten konstaterar även hon att ekonomisk politik i allmänhet och penningpolitik i synnerhet reagerar med fördröjning.

– De satsningar och räntesänkningar som redan har genomförts kommer att bidra till att vända utvecklingen. Ytterligare räntesänkningar verkar i samma riktning, säger hon.

Ser ni orosmoln kring inflationen?

– Det finns alltid risker för allting men vår prognos är att kampen mot inflationen har varit framgångsrik och att den kommer att ligga kvar i trakterna av målet. Min förhoppning är att Riksbanken har ett större toleransintervall än tidigare och inte jagar de sista tiondelarna (varken uppåt eller nedåt) för att hamna på exakt två procent. De hot som finns kommer i första hand utifrån, till exempel ett kommande tull- och handelskrig mellan USA och EU, säger Jens Magnusson.

Kerstin Hallsten håller med om att USA:s tullar kan bli en så kallad utbudschock som i sin tur kan driva upp inflationen på nytt.

– Men här finns många olika scenarier, frågan är vilken boll som sätts i rullning. Hur mycket höjs tullarna initialt? Hur reagerar exempelvis Kina, Kanada och Mexiko på detta, och vad blir då USA:s motåtgärd?

Vid sidan av själva handelspolitiken är det inte klart hur ekonomin reagerar på detta och den ekonomiska politiken i övrigt. Det blir spekulationer.

– En sak är dock klart – det är många bollar i luften och stor osäkerhet. Det brukar vanligtvis verka återhållande på konjunkturen. Företag och hushåll blir mer försiktiga i sina investerings- och konsumtionsplaner, säger hon.

Vad blir konsekvenserna om löneökningarna i avtalsrörelsen landar för högt?

– Att dra på sig för höga kostnadsökningar gynnar inte konkurrenskraften. För höga löneökningar kan innebära ökade varsel. Det kan också driva på kostnadstrycket som redan är förhöjt till följd av redan höga löneökningar och samtidigt svag tillväxt i produktiviteten, säger Kerstin Hallsten.

Jens Magnusson tror dock på en ganska normal lönerörelse med ett ganska normalt utfall.

– Det känns nästan viktigare att det blir ett två- eller treårigt avtal, säger han.

Robert Boije tror inte på någon snabb uppgång i produktiviteten i vare sig Sverige eller EU som helhet. Produktiviteten står och stampar, fyller Kerstin Hallsten i. Under senare år har produktiviteten fallit till följd av den svaga konjunkturen och att företagen avvaktat med att minska sysselsättningen.

– Sett i ett längre perspektiv har tillväxten legat på svaga en procent. Detta är oroande och det är viktigt att den stiger framöver.