SVENSKA INNOVATIONSKLIMATET
Larmet: Då avslöjas dina företagshemligheter i USA
Svenska företag kan tvingas dela med sig av sina företagshemligheter i andra länder, varnar experten Christina Wainikka. ”Det kan få ödesdigra konsekvenser för de företag som drabbas”, säger hon.
Företagshemligheter utgörs av information som hålls hemlig av affärsmässiga skäl, vilket kan innefatta allt från säljstrategier till vad som görs på ett företags forskningsavdelning, berättar Christina Wainikka, expert på immaterialrätt på Svenskt Näringsliv.
– En företagshemlighet skulle kunna vara att färgkombinationen rött och gult ökar aptiten. Nu är detta allmänt känt, men om bara ett företag vet om det så kan de vilja skydda det som en företagshemlighet och därmed kunna utnyttja det som en konkurrensfördel. Företagshemligheter kan också utgöras av teknisk information om vad som görs på forskningsavdelningen.
Företagshemligheter har ett skydd i form av en lag om företagshemligheter. Hela sanningen ligger dock inte i den lagen. Det finns även andra regler om tystnadsplikt. Dessa regler innebär att vissa, såsom advokater och patentombud, inte får avslöja viss information.
”Vi har sett hur svenska företag har drabbats av att konfidentiell information har behövt lämnas ut”.
Denna tystnadsplikt gäller även i domstolsprocesser, så kallat Client-Attorney Privilege (CAP). En domstol kan därmed inte tvinga en advokat eller ett patentombud att lämna ut vissa uppgifter. Denna lagstadgade rätt att i domstol inte avslöja viss information gäller dock inte för personer som är bolagsjurister eller är rådgivare kring andra frågor än de som är snävt patenträttsliga, berättar Christina Wainikka.
– Det finns dock en väldig låg kunskap om detta hos många företag, vilket är problematiskt. Det innebär att många företag och rådgivare inte förstår när det som omfattas av sekretess mellan parterna inte kommer att vara skyddat från utlämnande i domstol.
I en del rättsordningar, inte minst i amerikansk rätt, kan det i en rättsprocess ställas krav på att lämna ut konfidentiell information.
– Företag kan då bli skyldiga att lämna ut även sådan information som de betraktar som företagshemligheter om det är sådant som lämnats av anställd eller immaterialrättslig rådgivare.
– Vi har sett hur svenska företag har drabbats av att konfidentiell information har behövt lämnas ut i amerikanska domstolsprocesser, information som de betraktat som företagshemligheter.
Dessutom menar hon att det leder till en snedvriden konkurrens då svenska aktörer, såsom som svenska immaterialrättsrådgivare och svenska affärskonsulter, väljs bort till förmån för utländska aktörer.
– Det talas till och med om att viss forskning flyttas utomlands eftersom rådgivningen kopplad till kommersialisering inte kan placeras i Sverige på grund av bristen på skydd.
Hon menar att det är viktigt att höja medvetenheten om när konfidentiell information kan behöva lämnas ut.
– En väg framåt skulle kunna vara att se över om Sverige ska göra som Tyskland. I svensk rätt är det bara jurister som är advokater som omfattas. Det gör att bolagsjurister som arbetar inne på ett företag inte omfattas. I tysk rätt kan man vara Rechtsanwalt även om man arbetar på ett företag.
