REGELKRÅNGLET
Svenska gruvföretaget: Därför vågar vi inte satsa i Sverige
Nickel är en viktig komponent i omställningen till eldrivna fordon. I Storuman finns en av Europas största oexploaterade fyndigheter, men komplicerade regelverk och långsamma tillståndsprocesser stoppar det svenska gruvföretaget Bluelake Mineral. ”Vi har rasat som gruvnation”, säger vd:n till TN.
Gruvutvecklingsföretaget Bluelake Mineral AB vill utveckla Rönnbäcken i Storuman. Där finns en av Europas största oexploaterade nickelfyndigheter.
I Rönnbäcken finns en mineraltillgång på cirka 668 miljoner ton med en produktionspotential på cirka 25 000 ton högkvalitativt nickelkoncentrat årligen under 20 år. En gruvetablering beräknas exempelvis kunna täcka en stor andel av Northvolts årliga nickelbehov i tillverkning av batterier för elbilar och lagring av energi.
Peter Hjorth, VD, Bluelake Mineral AB, berättar för Tidningen Näringslivet om hur ett komplicerat regelverk och allt långsammare processer gör det svårt att satsa på gruvnäring i Sverige.
– Nickel är en väldigt viktig komponent i omställningen till eldrivna fordon. Det är bättre ur ett miljöperspektiv att utvinning sker i Sverige istället för att vi ska importera det från andra kontinenter, säger Peter Hjorth.
Kan innebära 1 000 jobb
Projektet skulle också innebära många arbetstillfällen i kommunen.
– Drar vi igång gruvan så skulle vi behöva anställda 400 personer med en gång. Sedan kan man säga att gruvsatsningar genererar minst lika många indirekta jobb, så det rör sig om kanske uppemot 1 000 arbetstillfällen. Projektet skulle kunna bidra till både global klimatnytta och regional utveckling.
Men tillståndsprocesserna är långa och oförutsägbara.
– Regeringen beslutade om tre bearbetningskoncessioner för Rönnbäcken redan 2010 och 2012. Sedan dess har projektet legat vilade på grund av låga nickelpriser. Nu har nickelpriserna återhämtat sig rejält och vi vill undersöka möjligheterna att ansöka om miljötillstånd för att starta gruvverksamhet. Då behöver man göra en omfattande förstudie med en mängd kompletterande utredningar och en rad olika provtagningar. Sedan ska flera olika remissinstanser höras innan beslutet kan godkännas av miljödomstol. Risken finns att ärendet överklagas och i värsta fall kan processen ta många år.
Ingen vet om projekten blir av
Bakom varje gruvprojekt ligger mycket arbete och pengar som läggs ned utan att någon vet säkert om projektet kommer bli av eller inte.
– I många projekt läggs tiotals miljoner och massor av arbete, utan att bolagen vet om de kommer att erhålla de tillstånd de behöver för att starta gruvdrift. Allt man gör är på spekulation. Det tar generellt väldigt lång tid att få besked, samtidigt som företagen har stora kostnader.
Peter Hjorth vill ha mer transparens och förutsägbarhet i processerna.
– Om man kan visa att gruvverksamhet kan etableras på ett samhällsekonomiskt och miljömässigt rimligt sätt och utan att andra intressen väsentligt skadas, så borde man få tillstånd att starta, så ser det inte ut i dag. Att få tillstånd har blivit ännu svårare under de senaste åren, beroende på hur regeringssammansättningen ser ut. Ta järnmalmsprojektet Kallak till exempel, det har legat på regeringens bord i flera år utan resultat, det verkar inte som att man vill att nya gruvor ska öppna i Sverige.
Rasar i rankning
Peter Hjorth är oroad över att investerare skyr den svenska gruvmarknaden på grund av den stora osäkerheten.
– Vi har rasat som gruvnation i internationella mätningar. Det beror på de oförutsägbara processerna. Investerare vill satsa där man får avkastning på sitt kapital, inte i länder där man inte vet om satsningen leder till något.
Frågan blir allt mer aktuell med anledning av miljöomställningen.
– Om man menar allvar med den gröna miljöomställningen måste vi ha lokala gruvor som kan leverera kritiska insatsvaror som koppar, zink och nickel till elfordon och batterier. Återvinningen av mineraler från elektronik räcker inte. Tillåter man inte gruvor här i Sverige så lämnar vi över ansvaret för försörjning av mineraler och metaller till andra länder som inte sällan har mindre miljöanpassade gruvor och sämre arbetsmiljö. Det är inte att ta ett globalt miljöansvar.
Tidningen Näringslivet har vid upprepade tillfällen sökt näringsminister Ibrahim Baylan för en kommentar kring de utdragna tillståndsprocesserna i gruvnäringen.
