BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Nya våldsvågen: Företagare måltavlor – ”Oacceptabelt”

Explosioner, hot och påtryckningar från kriminella nätverk riktas allt oftare mot företagare. Nu är det avgörande att fler vågar anmäla, menar Svenskt Näringslivs Lena Nitz. ”Att en statsminister säger att staten inte har kontroll är en tydlig signal på hur allvarligt läget är”, säger hon till TN.

Under januari har det slagits rekord i antalet sprängdåd under en enskild månad, med 32 incidenter under årets första 28 dagar. Vid en presskonferens konstaterade statsminister Ulf Kristersson att det rör sig om "inhemsk terrorism" och att det inte finns någon kontroll över våldsvågen.

– Att en statsminister säger att staten inte har kontroll är en tydlig signal på hur allvarligt läget är. Det innebär också att både myndigheter och samhällets alla aktörer måste samarbeta för att komma åt detta, säger Lena Nitz, ansvarig för brotts- och trygghetspolicy hos Svenskt Näringsliv.

Även om sprängningar och andra brott kopplade till gängkriminalitet inte är något nytt, finns nu en utveckling där både privatpersoner och företagare utsätts för ekonomisk utpressning. En undersökning från Stockholms Handelskammare visar att 20 procent av de tillfrågade företagen har drabbats av gängkriminalitet. Lena Nitz beskriver våldsvågen som mycket allvarlig och helt oacceptabel.

– Precis som allmänheten blir även företagare djupt oroade över den ökande kriminaliteten, som gör samhället mindre tryggt. Detta påverkar också oskyldiga i mycket stor utsträckning.

”Explosioner och sprängningar riktas mot företagare”.

– Vi ser att explosioner och sprängningar riktas mot företagare och deras verksamheter, men även när sådana dåd sker i närheten av ett företag påverkas verksamheten negativt.

I rapporten Brottsbarometern, som Svenskt Näringsliv släppte i höstas, uppgav 36 procent av företagen att de utsattes för brott det senaste året, vilket motsvarar cirka 120 000 företag. Mest utsatta är företag inom besöksnäringen, byggbranschen och handeln. Dessutom uppger endast 31 procent av företagen att de polisanmäler alla brott de utsätts för.

– Det kan finnas olika anledningar, bland annat att det inte vidtas några åtgärder eller att det tar för lång tid. När det gäller bedrägerier och cyberbrott beror det ofta på att man inte vill skylta med att man blivit lurad eller att det kan skada varumärket.

– När det gäller utpressning handlar det snarare om rädsla för våld.

Hon betonar vikten av att våga anmäla hot, utpressning eller andra försök till påverkan till polisen.

– Samtidigt har det blivit allt viktigare för företag att tänka riskbaserat, bland annat i fråga om vilka de gör affärer med.

Rapporten visar även att cirka tio procent av företagen har avstått från investeringar på grund av oro eller brottsutsatthet.

– Det är ytterligare en allvarlig konsekvens av att företag utsätts för brott, vilket naturligtvis påverkar tillväxten negativt.

Svenskt Näringsliv har sedan en tid tillbaka ett samarbete med polisen för att ta fram en gemensam lägesbild om hur näringslivet exponeras av organiserad brottslighet och är delaktiga i det tvärsektoriella samarbetet Sverige mot organiserad brottslighet (SMOB). Båda samarbetena är unika och har inte gjorts tidigare, menar Lena Nitz.

– Vi hoppas att vi ska ha en gemensam lägesbild färdig till sommaren, och att denna ska ligga till grund för ett fortsatt samarbete ur ett brottsförebyggande perspektiv.

– I grunden är brottsbekämpning ett offentligt ansvar, men för att samhället ska kunna bekämpa detta krävs en konstruktiv samverkan mellan många aktörer.