ELKRISEN

Svenskarna får dyrare elräkning – för att rädda Danmarks klimatmål

Den norska regeringen föll nyligen på grund av energipolitiken. Norge vill skrota sina kablar till Danmark, som har bland de högsta elpriserna i världen. Men Svenska kraftnät gör tvärtom och planerar att bygga ut kablarna till just Danmark. ”Vi har en myndighet som sätter Europa före Sverige”, säger elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till TN.

Förra veckan sprack den norska regeringen när Centerpartiet (Senterpartiet) lämnade för att man inte är överens om att införa EU:s fjärde energipaket, som bland annat syftar till att underlätta ytterligare för väderberoende elproduktion.

– Vi säger att nog är nog, det här är gränsen. Vi gör det för att förändra norsk elpolitik och skapa en dynamik där vi kan vidta åtgärder som kan ge oss lägre och stabila elpriser i Norge, och att vi inte ska avstå mer kraft till EU, sa Senterpartiets ledare Trygve Slagsvold Vedum, enligt GP.

Både Senterpartiet och socialdemokratiska Arbeiderpartiet (som är ensamma kvar i regering) har också varit överens om att landet inte ska förnya kablarna Skagerrak 1 och 2 på totalt 500 megawatt som förbinder södra Norge och norra Danmark när de löper ut 2026 och 2027.

Norge har mycket billig vattenkraft, medan Danmark har bland världens högsta elpriser och elbrist när det inte blåser. Danmark är i sin tur också integrerade med exempelvis Tyskland som lagt ned sin kärnkraft och precis som Danmark i stället satsar på vind- och solkraft.

Sveriges energiminister Ebba Busch var mycket upprörd på Norge.

– Det kommer att bli en fullständig katastrof. Det kommer att påverka både Sverige, Danmark, Norge och Polen och få ringeffekter över hela energisystemet i Europa, sa hon till NBD.

Norge kapar – Sverige bygger ut

Nu visar det sig att Sveriges systemoperatör, Svenska kraftnät, i stället vill bygga ut vår svenska förbindelse med Danmark.

Det handlar om de två förbindelserna Konti-Skan 1 och 2, som sträcker sig mellan Lindome i Sverige och Vester Hassing på Jylland i Danmark. Kablarna beräknas, enligt ett färskt pressmeddelande från Svenska kraftnät, nå sin tekniska livslängd i mitten av 2030-talet.

Kapaciteten i överföringen uppgår i nuläget till 715 megawatt, men Svenska kraftnät vill nu i stället bygga en ny HVDC-länk, Konti-Skan Connect, på 1 000 megawatt, vilket alltså är 285 megawatt mer än i dag eller motsvarande en fullstor kärnkraftsreaktor om man jämfört med att inte förnya förbindelsen.

Beslut om koncession beräknas enligt en övergripande tidsplan ske 2028 och byggkostnaderna uppskattas till 6,5 miljarder kronor vilket delas lika mellan Svenska kraftnät och danska motsvarigheten Energinet.

En som satte kaffet i halsen när han såg nyheten är elmarknadsexperten Bengt Ekenstierna som var med och byggde förbindelsen på 80-talet. Han har 40 års erfarenhet på höga positioner i branschen och jobbat som vd och dotterbolagschef för flera av Sydkrafts och därefter E.ON:s dotterbolag i Norden.

I dag företräder han elkonsumerande företag och privatpersoner som industriell rådgivare.

– Det är mycket provocerande att en statlig myndighet som borde värna svenska intressen arbetar för att öka svenska elpriser, säger han till Tidningen Näringslivet.

– Generaldirektören på Svenska kraftnät borde faktiskt ta ansvar för detta.

Hur menar du?

– På tjänstemannanivå lever Svenska kraftnät i en egen bubbla, där de sitter med i europeiska samarbetsgrupper och arbetar för europeiska intressen snarare än svenska. EU:s ambition är att använda den billiga svenska fossilfria och planerbara elen i övriga Europa när det inte blåser. Men det kommer att göra att vi närmar oss deras högre elpriser ju mer utlandsförbindelser vi bygger.

– Politikerna måste kliva in, precis som man gjorde med Hansa Powerbridge, säger han.

Hansa Powerbridge är en likströmskabel som Svenska kraftnät tillsammans med tyska stamnätsoperatören 50Hertz planerade till Tyskland. Regeringen har sedan dess dragit i bromsen och avslagit den.

– Jag är inte emot nya kablar principiellt, jag har ju till och med byggt flertalet av de som i dag skapar skenande elpriser i Sverige, men det förutsätter att man ändrar den havererade prissättningsmodellen så att de volymer el som används i Sverige prissätts för sig. Om man inte gör det kommer alla kablar till kontinenten att öka elpriserna, säger Bengt Ekenstierna.

Det kan också nämnas att Svenska kraftnät i Riksrevisionens granskningsrapport om det svenska elsystemet fått svidande kritik för hur de hanterat utlandsförbindelserna, eftersom det ökat elpriserna i Sverige.

– Däremot värmer intäkterna som staten får genom ökad moms, Svenska kraftnäts flaskhalsavgifter och Vattenfall förstås varmt, säger Bengt Ekenstierna.

”Kommer endast att öka elpriserna”

Elmarknadsanalytikern Mats Nilsson tycker också att det är utmanande. Han tror inte att en ändring i prissättningsmodellen kommer att fungera – men han delar problembilden med att utlandsförbindelserna ökar elpriserna i Sverige.

– Det här kommer endast att öka elpriserna för företag och privatpersoner i Sverige. Så är det. Jag har i grunden inget problem med handel eller utlandsförbindelser, men el är inte som vilken vara som helst.

– Faktum kvarstår att eftersom Danmark och många andra länder i EU inte tagit hand om sina elsystem så innebär det att vi får högre elpriser i Sverige ju mer vi exponerar oss mot dem, säger han.

Han tycker att Svenska kraftnät måste omorganiseras – så att de sätter svenska intressen framför europeiska.

– Det här förstärker det jag sagt hela tiden ytterligare. Norge sätter norska intressen först, Svenska kraftnät sätter europeiska intressen först. Därför måste Svenska kraftnät omorganiseras.

Danmark bidragande i svensk nedrustning

Det är också särskilt provocerande att det är Danmark som vill ha den svenska elen – eftersom Danmark är en starkt bidragande orsak till de svenska problemen i elsystemet, menar han.

Sverige hade världens bästa elsystem – och delade gärna med sig av frukterna till Danmark vilket på den tiden inte var ett problem, förklarar Mats Nilsson.

Danmark låg inklämd mellan kärnkraftens roterande massor i södra Sverige och norra Tyskland – och de gynnades av både billig el och systemstabilitet.

Men när kärnkraftsmotståndet började hopa sig uppstod kraftiga protester där danskar reste över till Sverige för att protestera mot de två reaktorerna i Barsebäck.

”Vad skall väck? Barsebäck”.

”Vad skall in? Sol och vind”, skanderade de.

Trycket blev så småningom så stort att Sverige beslutade sig för att stänga Barsebäcks två reaktorer.

Överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet om stängningen av Barsebäck 2 möttes inte minst av stark kritik från industrin – men statsminister Göran Persson stod på sig.

– Industrin ska inte oroa sig för höjda elpriser. De ska se till att de har energisnåla processer. Om de nu får en stimulans att utveckla sitt sparande så är det bra för alla, sa han i en intervju med Expressen 2004.

Och i Tyskland är all kärnkraft sedan 2023 politiskt nedstängd.

Efter Barsebäcksnedläggningen fick Svenska kraftnät stundtals problem med överföringen i Sveriges elsystem vilket ledde till att man bröt mot EU:s så kallade 70-procentsregel som anger att 70 procent av exportkapaciteten ska vara tillgänglig för marknaden.

Danmark anmälde då Svenska kraftnät till EU-kommissionen som krävde att Sverige hanterade problemet på något annat sätt. Resultatet blev Sveriges fyra elområden, även om Svenska kraftnät inte hade behövt hantera det just så.

Danmark har högst andel vindkraft

I dag har Danmark högst andel vindkraft i världen – men man lever på kol, gas, biomassa och import från grannländerna när vädrets makter går emot. Sverige har dock inte problem med elen när det blåser – utan tvärtom. Det behövs mer planerbar el – inte mer kapacitet att skicka vattenkraft och kärnkraft vidare till Danmark, anser Mats Nilsson.

– Jag tycker inte att det är Sveriges roll att lösa Danmarks elproblem. Om inte de vill bygga kärnkraft så är det upp till dem, men den kärnkraft som Sverige bygger borde rimligen användas till att minska elpriserna i Sverige, inte i Danmark, konstaterar han.

I sitt pressmeddelande anger Svenska kraftnät klimatet som argument för den nya utlandsförbindelsen.

”En stark integration mellan Europas elsystem är en förutsättning för att vi ska kunna nå EU:s klimatmål om att öka andelen förnybar elproduktion och minska behovet av fossilbaserad produktion”, skriver de.

”Danmark kan bygga batterier och vätgas”

Mats Nilsson skulle gärna vilja se vilket underlag det har för det påståendet.

– Jag tror inte det finns något sådant underlag. Dessutom borde det ju rimligen vara så att Sveriges fossilfria el bör användas till våra klimatmål. Danmark och Tyskland får bygga sin egen kärnkraft, men eftersom de inte vill göra det får de väl lösa det med batterier och vätgas i stället då. Det kan vara lämpligt att prova dessa lösningar i system som redan nu har uppenbara behov av det.

När det gäller klimatengagemanget så blir det löjeväckande att Sveriges tjänstemän på Svenska kraftnät ska iklä sig rollen att ha det som målbild i deras arbete, hävdar Bengt Ekenstierna.

– Tyskland har valt en väg att lägga ner kärnkraften och därmed drastiskt öka sina koldioxidutsläpp. Det är deras problem och ska inte resultera i att svenska elkunder ska tappa konkurrenskraft. Vi ska vara medvetna om att Sverige ibland importerar fossilbaserad el från Baltikum via Nordbalt för att exportera till Danmark och Tyskland, säger han.

Tidningen Näringslivet har sökt Svenska kraftnät för en kommentar.