ENERGIPRISERNA
Nytt gasrally och kallare väder väntas: ”Nära gaskris”
Kallare väder och oro för återfyllnaden av det europeiska gaslagret har fått gaspriset i Europa att rusa ytterligare. ”Det sista vi behöver nu är en gaskris – men vi är nära det påstår jag”, säger chefsanalytikern Arne Lohmann Rasmussen till TN.
Det europeiska priset på naturgas, så kallad TTF-gas, fortsätter uppåt och under måndagen skedde ett nytt rally där priset nu närmar sig 60 euro per megawattimme. Det motsvarar en ökning på drygt 20 procent på en månad och knappt 130 procent på ett år.
Detta är oroande, menar Arne Lohmann Rasmussen, chefsanalytiker och forskningschef på Global Risk Mangement, ett danskt tradingbolag för energi som köper långsiktiga energikontrakt och säljer till företag som vill säkra upp sina energipriser, så kallad ”hedging”.
– Det sista den europeiska industrin behöver just nu är en gaskris, men vi börjar närma oss sådana prisnivåer nu påstår jag, säger han till Tidningen Näringslivet.
Naturgas används i många industriella processer och är mycket viktig inte minst inom kemiindustrin. Därutöver utgör den bränsle i gasturbiner och är till stor del prissättande för den europeiska elen. Höga gaspriser betyder därför höga elpriser, vilket energikrisen 2022 utlöst av kriget i Ukraina också tydligt visade.
En stor del används också till uppvärmning och de senaste dagarna har det blivit kallt i Europa. Därmed har också det europeiska gaslagret hamnat under press. I nuläget befinner det sig på drygt 50 procent, vilket är 18 procentenheter lägre än i fjol.
– Nettouttaget från EU:s gaslager är på den högsta nivån på fem år för denna tid på året, drivet av kallt väder och låg elproduktion från förnybara energikällor. Risken för att EU går in i våren med mycket låga gasnivåer har ökat de senaste veckorna, säger Arne Lohmann Rasmussen.
Kallt väder och låg vind på ingång
Terminskontrakten för de kortaste kontrakten; ”frontmånad” (ofta men inte alltid under nästa månad), är nu över 55 euro per megawattimme för första gången sedan oktober 2023, förklarar han.
– Och det är inte bara de korta kontrakten som ökat utan även priserna för kalenderåret 2026-2027 har stigit. Det skulle kunna vara ett tecken på att marknaden inte tror på lika mycket ökning i amerikansk LNG som tidigare.
Och då verkar det kalla vädret bara ha börjat. I skrivande stund visar SMHI:s 10-dagarsprognos en rejäl köldknäpp på kontinenten med -10 grader och vindstyrkor så låga som 2 m/s i Berlin måndagen den 17 februari.
– Det är oroväckande eftersom vi vet att det går åt väldigt mycket gas om det är kallt och dessutom låg produktion från förnybara källor, förklarar Arne Lohmann Rasmussen.
Det låga gaslagret är också ett problem som Europa kommer att få handskas med framöver. När vi kommer ur vintersäsongen sker en uppfyllnad av gaslagret under sommaren, när behovet går ned med varmare väder.
– Tidigare kunde man bara fylla på med mer gas från Ryssland under sommaren, men nu har detta blivit svårare då även leveranserna genom Ukraina upphört. För att fylla upp nu så behöver man buda över andra, exempelvis Asien, på LNG-marknaden.
Sommarkontrakten dyrare
Norge är för tillfället den största leverantören av naturgas till EU, men Norge kan inte expandera särskilt mycket. Dessutom importerar Europa fortfarande gas från Ryssland om än i betydligt mindre omfattning. Förhoppningen har varit amerikansk LNG – men politiken i USA svänger just nu en hel del från dag till dag.
– Trump har gjort uttalanden om att han vill att företagen ska flytta till USA i stället. Det kan också ha påverkat priserna, även om det så klart kan vara en förhandlingstaktik också. Men uttalandet oroar mig.
Just nu är prisskillnaden på gas mellan sommaren 2025 och vintersäsongen 2025/2026 5 euro. Det är alltså dyrare att fylla på gas under sommaren, vilket är mycket ovanligt.
– Det finns en prissäkringskostnad på över 10 procent plus lagerkostnader så det blir kostsamt om man vill bygga upp lager. Detta avskräcker från lageruppbyggnad, trots att det är obligatoriskt på nationell nivå enligt EU-regler.
Hur skulle du summera totalläget?
– Som det ser ut just nu ser det ut att bli en perfekt storm utan vind och det finns nog risk på ytterligare runt 10-20 procent på uppsidan. Jag tror inte att vi kommer att få se sådana nivåer som vi gjorde 2022, men vi börjar nu komma upp i nivåer där det börjar få en påverkan på energiintensiv industri, särskilt tysk sådan.
Dessutom är de ”enkla” frukterna när det gäller energibesparing redan plockade, menar han.
– Under energikrisen 2022 fanns relativt enkla grepp att ta till för att minska förbrukningen med 20 procent. Man kunde bli lite effektivare, man kunde byta över till elektricitet och så vidare. Under krisen 2022 så skar man ned till benet, men nu är vi på benet, kan man säga.
