AVTALSRÖRELSE
Arbetsgivarna om Byggnads lönekrav: ”Ett av de högsta i modern tid”
Stopp mot fusket. När parterna inom byggsektorn växlade krav i avtalsrörelsen var de eniga på en punkt. Men Byggnads höga lönekrav oroar Mats Åkerlind på Byggföretagen. "Byggavtalet måste tjäna båda parter", säger han.
Mindre kneg för mera deg. Så kan Byggnads krav i avtalsrörelsen sammanfattas. Det stod också på ett av de plakat som bars i demonstrationståget när fackförbundet och Byggföretagen på tisdagen växlade krav.
− Nu måste vi komma tillbaka till reallöneökningar och se till att vi får vår rättvisa del av värdet vi skapar, säger Emil Persson, Byggnads avtalssekreterare i en kommentar.
Precis som nästan hela LO-kollektivet kräver Byggnads 4,2 procent i löneökningar 2025. Det är det näst högsta kravet sedan Industriavtalet tillkom. Bara kravet under den skenande inflationen 2023 var högre. Utöver det kräver Byggnads minst 1 222 kronor i löneökningar och ökad extra pensionsavsättningar.
− Lönekravet är ett av de högsta i modern tid. Vi kommer att värna märket som sätts av industrins parter, säger Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef på Byggföretagen i en kommentar.
− Byggavtalet måste tjäna båda parter. Det är mycket viktigt att vår fackliga motpart behåller den utgångspunkten och förstår företagandets villkor, fortsätter han.
Vill kroka arm mot oseriösa företag
Ett av Byggnads krav är att företag ska ta större ansvar för fungerande och effektiva granskningar för att komma åt kriminaliteten i branschen.
− Det hotar våra medlemmars villkor och de seriösa företagens överlevnad. Byggbehovet av både bostäder, infrastruktur och klimatanpassningar är stort, men mer behöver göras för att säkerställa att det är de seriösa företagen som får jobben. Det här måste vi lösa tillsammans med arbetsgivarna, säger Kim Söderström, Byggnads förbundsordförande.
Parterna är eniga om att fusket måste minska. Byggföretagen vill att de och facket ska kroka arm mot de oseriösa företag finns branschen. Byggföretagen vill att parterna ska arbeta för att myndigheterna ska ge transparent och relevant information så att företagen och parterna får bättre verktyg för kontroll och övervakning via digitala metoder.
Utöver det menar Byggföretagen att det är viktigt att arbetsgivare och arbetstagare i större omfattning ska ges möjlighet att komma överens om de ska tillämpa rörlig prestationslön eller fast tidlön. De yrkar också på att det ska bli enklare att anlita underentreprenörer och experter som är bundna av kollektivavtal. Genom sina yrkanden vill Byggföretagen stärka Byggavtalets konkurrenskraft.
− Det ska vara mer attraktivt att vara organiserad, än att inte vara det. Därför krävs ett avtal som tar hänsyn till såväl konjunkturläge som branschens fortsatta behov av specialisering, säger Mats Åkerlind.
− Vi vill med våra yrkanden ha säkrare arbetsplatser, trygga anställningsvillkor och större avtalsfrihet, säger Mats Åkerlind.
