ARBETSKRAFTSINVANDRING

Kraftiga reaktioner efter TN:s ministerintervju − ”Chock”

Fack, arbetsgivare och företag rasar mot migrationsminister Johan Forssell efter TN:s intervju. Alla är eniga: ministern har fel när han säger att det höjda lönegolvet vid arbetskraftsinvandring är långt ner på företagens prioriteringslista. ”Ministern och regeringen verkar vara helt döva”, säger Joakim Gustafsson på Svensk Skogsservice.

Reaktionerna lät inte vänta på sig efter att Tidningen Näringslivet nyligen publicerade en intervju om arbetskraftsinvandring med migrationsminister Johan Forssell. I stort sett samtliga som har kontaktat TN är upprörda över migrationsministerns svar.

− Helt ärligt var min första reaktion chock. Vi är givetvis medvetna om vad som står i Tidöavtalet. Men hans beskrivning av arbetsmarknaden och företagens prioriteringar är verklighetsfrånvänd. Den stämmer inte över huvud taget överens med vad företagen i städbranschen tycker, som är några av de som påverkats mest, säger Hannes Sjöberg, näringspolitisk expert på Almega till TN.

”I en tid när kris och beredskap står högt på allas agendor är det anmärkningsvärt att genomföra förändringar som försämrar möjligheten för företag att till exempel röja elgator för att säkra elförsörjningen eller för att producera livsmedel.”

Även Joakim Gustafsson, vd och grundare på Svensk Skogsservice, är upprörd.

− Ja, vad ska man säga mer än att ministern och regeringen verkar vara helt döva. Eller vi har nog passerat stadiet döva nu, säger han.

TN:s läsare är mest upprörda över att migrationsministern tycks underskatta företagens behov av arbetskraftsinvandring och hur problematiskt det höjda lönegolvet är för dem.

− Jag har ju talat med väldigt många företag och jag gör det på löpande basis. Och ärligt talat så kommer den här frågan ganska långt ner på deras lista, sa Johan Forssell.

Det är ett påstående som Emma Terander, chef för arbetsmarknad på Gröna arbetsgivare, reagerar starkt på.

− Det är tydligt att ministern inte har pratat med våra medlemsföretag, säger hon till TN.

Avgörande utgiftspost

Emma Terander förklarar att personalkostnader är en avgörande utgiftspost bland Grönas medlemmar, som är personalintensiva företag. Där ligger frågan mycket högt på agendan.

− De arbetar redan med låga marginaler och för företag som helt enkelt inte hittar personal i Sverige kan detta innebära en nådastöt. Det är inte utan att det här känns lite tondövt av ministern, säger hon.

Joakim Gustafsson, vars företag är medlemmar hos just Gröna arbetsgivare, beskriver hur beroende företaget är av arbetskraftsinvandring.

− 30-40 procent av vår arbetskraft kommer idag från tredje land. Utan denna arbetskraft får vi minska ner vår verksamhet radikalt. Det innebär att flera lokalt boende på landsbygden kommer att förlora sina arbeten inom administration och projektledning − inte bara i vårt led utan även i beställarleden, säger han.

”Jag blir svårt förvånad över migrationsministern påstående. Han ger uttryck för en okunskap kring hur vår bransch fungerar.”

Emma Terander fyller i och påtalar att om företagen inom de gröna näringarna inte kan rekrytera från tredje land kan det få kännbara följder inte minst för svensk krisberedskap.

− I en tid när kris och beredskap står högt på allas agendor är det anmärkningsvärt att genomföra förändringar som försämrar möjligheten för företag att till exempel röja elgator för att säkra elförsörjningen eller för att producera livsmedel, säger hon.

Torbjörn Granevärn är förhandlingschef på Visita och har ofta kontakt med företagare som är beroende av arbetskraftsinvandrare.

− Jag blir svårt förvånad över migrationsministerns påstående. Han ger uttryck för en okunskap kring hur vår bransch fungerar, säger han och fortsätter:

− Visita pratar med 40 000 företag i branschen varje år och vi lever med branschen. Detta är en ytterst prioriterad fråga för våra medlemmar.

Han betonar att besöksnäringens företag är jobbskapare och att många får en första fot in på arbetsmarknaden via branschen.

− En förutsättning för att vi ska kunna fortsätta vara jobbskapare är att vi får in de nyckelpersoner som kommer via arbetskraftsinvandring. Nyckelpersoner inom besöksnäringen behöver många gånger inte en akademisk examen men deras kompetens gör att de är oerhört viktiga. De kan generera tre, fyra, fem nya jobb för andra.

– Nyckeln till den här problematiken är att regeringen inte tycks kunna skilja på arbetskraftsinvandring och asylinvandring, säger Torbjörn Granevärn.

Facklig kritik

Men det är inte bara arbetsgivare som reagerar på migrationsministerns uttalande.

− Debatten har varit livlig det senaste året. Det kan inte ha undgått någon. Kanske har ministern valt att inte prata med företag inom de branscher som har drabbats hårdast? Eller så är det kanske ett rent önsketänkande från hans sida, säger Göran Arrius, som är ordförande för Saco.

− Jag uppfattar det som att ministern tror att lönegolv löser mycket på arbetsmarknaden när det i själva verket ställer till problem. Exempelvis är kompetensförsörjning en stor sak även om inte migrationsministern nämner det en enda gång, fortsätter han.

Hannes Sjöberg berättar att han har medlemsföretag som på kort tid har blivit av med en tredjedel av sin personalstyrka på grund av det lönegolv som regeringen införde hösten 2023. Lönegolvet, som ligger på 80 procent av svensk medianlön, ligger långt över kollektivavtalade löner inom städbranschen och företagen kan inte betala ut högre lön till medarbetare från tredje land än till dem som redan finns i Sverige.

”Kanske har ministern valt att inte prata med företag inom de branscher som har drabbats hårdast? Eller så är det kanske ett rent önsketänkande från hans sida.”

− Migrationsministern är varmt välkommen att följa med mig och träffa de företagarna och se om de håller med honom. Våra medlemmar tackar nej till städuppdrag för att de inte har tillräckligt mycket personal, så lönegolvet slog hårt mot branschen, säger han.

Även Joakim Gustafsson välkomnar ministern att besöka hans företag.

− Han skulle kunna få praktisera en period hos oss eller något annat företag som arbetar med medarbetare från många olika nationer och bilda sig en uppfattning om verkligheten utifrån det, säger han och fortsätter:

− Han hade inte tyckt att det är särskilt inspirerande att hantera våra administratörers arbetsuppgift att svara på alla frågor kring orättvisor kring lönegolvet. Det är lätt att tycka något om man själv slipper hantera konsekvenserna det skapar för andra människors dagliga arbeten.

”Nyckeln till den här problematiken är att regeringen inte tycks kunna skilja på arbetskraftsinvandring och asylinvandring.”

Det han menar är alltså att det blir orättvist när företagen tvingas ge medarbetare från tredje land högre lön än inhemska medarbetare.

Torbjörn Granevärn betonar att lönegolvet riskerar att ge en lönedrivande effekt.

− Om lönerna blir för höga omöjliggör det en rimlig kompetensförsörjning i besöksnäringen, säger han.

Jobbar dag och natt med att anställa i Sverige

Hannes Sjöberg poängterar att det är omständligt att anställa arbetskraftsinvandrare. Det tar tid och kräver mycket administration.

− Våra företag skriker efter ny personal. Kompetensförsörjningen är prio ett. Där gav arbetskraftsinvandringen en möjlighet att hitta kompetenta medarbetare. Men tro mig: Företagen jobbar dag och natt med att anställa från gruppen arbetslösa i Sverige. Hade våra medlemmar kunnat fylla hela sitt kompetensbehov med de som redan finns här hade de gjort det mycket hellre än att ta hit arbetskraftsinvandrare, säger han.

Torbjörn Granevärn håller med.

– Om behovet hade kunnat tillgodoses genom personer som står utanför arbetsmarknaden idag hade arbetsgivarna anställt dem. Att gå igenom den byråkrati som ett arbetstillstånd medför gör ingen om det kan undvikas, säger han.

Många av de företagare och organisationer som TN har talat med menar att det vore mer rimligt att lägga ett lönegolv motsvarande kollektivavtalsnivån. Eftersom regeringens utredare föreslog att lönegolvet skulle motsvara ”god försörjning”, frågade TN därför migrationsministern om kollektivavtal är god försörjning.

− Det beror på helt vilket sammanhang, svarade han.

Men arbetsmarknadens parter, som är de som förhandlar lönerna på svensk arbetsmarknad, håller inte med.

− Förståelsen för den svenska modellen lämnar en del övrigt att önska. Naturligtvis skulle inte arbetstagarorganisationer acceptera villkor som inte medger en god försörjning. Kollektivavtalen är anpassade efter den bransch de gäller för, och alla branscher har inte samma lönsamhet eller produktionsvillkor, säger Emma Terander.

− Det är självklart att kollektivavtal är god försörjning, säger Hannes Sjöberg.

Regeringen säger att meningen med lönegolvet är att ställa om arbetskraftsinvandringen så att det blir fokus på högkvalificerade medarbetare. Men en undersökning som Svenskt Näringsliv lät göra förra året visar att hälften av dem som drabbas om lönegolvet höjs från 80 till 100 procent av medianlönen, i dagsläget 35 600 kronor, är akademiker, alltså den grupp som regeringen själv vill fokusera på.

− Det är viktigt att vara medveten om lönenivåerna på svensk arbetsmarknad också bland högkvalificerad arbetskraft. Min slutsats blir att regeringen riskerar att försvåra för den utveckling den själv påstår sig eftersträva, säger Göran Arrius.