ARBETSKRAFTSINVANDRING

Nu bommar han igen – nya lagen tvingar anställda att ta svartjobb

Anders Nilsson har tvingats säga upp tre medarbetare och stänga en verksamhet på grund av regeringens lönegolv vid arbetskraftsinvandring. De tidigare medarbetarna tvingas nu jobba svart på annat håll. "Det är precis det här vi har varnat för", säger Amelie Berg på Svenskt Näringsliv.

– Vi stänger ner en take away-butik. Vi har försökt, men vi hittar inte pizzabagare, så nu stänger vi ner.

Det säger Anders Nilsson, som är vd för Lindvallen restauranger med ett antal verksamheter i Sälen, till Tidningen Näringslivet. Orsakerna till att han inte hittar medarbetare, trots att han söker med ljus och lykta i Sverige och inom EU, är flera.

”Vi börjar nu se bevisen på att lönegolvet bidrar till ett växande skuggsamhälle, där arbetskraftsinvandrare och annan utländsk arbetskraft utnyttjas.”

Den direkta orsaken till nedstängningen är dock en enda: regeringens lönegolv vid arbetskraftsinvandring.

– Jag har tvingats säga upp tre medarbetare, för att jag inte kunde höja deras löner till de nivåerna som regeringen vill. Ska vi höja lönerna för dem så måste vi höja lönerna för alla andra också, säger han.

Viktigt med kollektivavtal

Och att höja lönerna för samtliga cirka 100 medarbetare är inte att tänka på. För Anders Nilsson är det viktigt att Lindvallen restauranger har kollektivavtal och att följa dem.

– Det är ett kvalitetstecken och visar att vi är seriösa. Visst är vi fria att höja lönerna om vi vill och kan, men det fungerar inte, säger han.

”Svartarbetsgraden kommer att öka ännu mer på grund av att regeringen har infört det här lönegolvet.”

Han är bekymrad över hur många som nu drabbas av regeringens lönegolv. Redan det befintliga på 80 procent av medianlönen ligger över kollektivavtalade lägstalöner i många branscher. Ökar det till 100 procent av medianlönen, i dagsläget 35 600 kronor i månaden, överstiger det samtliga kollektivavtal på svensk arbetsmarknad

Anders Nilsson är noga med att understryka att regeringens lönegolv är ett problem för stora delar av svensk arbetsmarknad.

– Det är ju inte bara besöksnäringen som drabbas. Det är undersköterskor, lokalvårdare och många andra. Har samhället råd med det? Vi måste fortsätta ha arbetskraftsinvandrare.

Jobbar svart

Ett av regeringens syften med att införa lönegolvet och sedan höja det är att minska påstått fusk kring arbetskraftsinvandring. I en intervju med TN nyligen sa migrationsminister Johan Forssell (M) att det är ”väldigt välbelagt att det har funnits stora problem med fusk”. Men TN har inte kunnat hitta några studier som bekräftar fusket.

Anders Nilsson konstaterar av egen erfarenhet att fusket snarare riskerar att öka på grund av lönegolvet. Hans tre före detta medarbetare har, i motsats till regeringens intentioner, inte lämnat Sverige än, något som Sveriges Radio Dalarna var först med att rapportera om.

– De är kvar i landet. De jobbar svart för mat och husrum på en annan ort. De bor på ställena de jobbar på eller i någon lägenhet någonstans och är längst ner i näringskedjan. Det finns ingen arbetstidsreglering där de är, utan de jobbar från morgon till kväll.

– Det är extremt naivt att tro att de, som har varit i Sverige i flera och år och talar svenska, ska lämna landet.

”Regeringens politik är kontraproduktiv. Om vi ska stoppa utnyttjandet av människor och samtidigt skapa tillväxt måste lönegolvet bort.”

Att regeringen nu vill höja lönegolvet till 100 procent av medianlönen kommer bara förvärra problematiken, menar han.

– Svartarbetsgraden kommer att öka ännu mer på grund av att regeringen har infört det här lönegolvet, säger Anders Nilsson.

I TN:s intervju med migrationsministern menade han att frågan om lönegolvet kommer långt ner på företagens prioriteringslista. Det är en åsikt som Anders Nilsson värjer sig emot.

– Det beror ju på vilka företag han frågar. Har han pratat med vården? Har han pratat med besöksnäringen? Om migrationsministern hade frågat de branscherna, så hade han inte fått de svaren.

Kriminella utnyttjar utsatta personer

Amelie Berg, som är expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, är inte förvånad över de konsekvenser av lönegolvet som Anders Nilsson vittnar om.

− Det är precis det här vi har varnat för. Vi börjar nu se bevisen på att lönegolvet bidrar till ett växande skuggsamhälle, där arbetskraftsinvandrare och annan utländsk arbetskraft utnyttjas, säger hon.

Hon menar att lönegolvet inte kommer att motverka missbruk av regelverket. Risken är snarare att brottsligheten ökar.

− Kriminella aktörer kommer sannolikt inte att sluta rekrytera utsatta personer, utan tvärtom kommer allt fler hamna i hopplösa situationer, samtidigt som seriösa företagare tvingas stänga ner verksamheter.

− Regeringens politik är kontraproduktiv. Om vi ska stoppa utnyttjandet av människor och samtidigt skapa tillväxt måste lönegolvet bort. Det är svenska kollektivavtal som ska gälla på svensk arbetsmarknad, säger Amelie Berg.