AVTALSRÖRELSE

Tuff avtalsrörelse för måleribranschen – ”Hjälper inte med hög lön om folk inte har jobb”

Det finns ljusningar i horisonten, men när måleribranschen nu går in i avtalsrörelsen är det i ett tufft läge. ”Vi ser många fler konkurser än vi har sett på länge”, säger Måleriföretagens förhandlingschef Camilla Hedström. Hon kritiserar facket för att skapa för höga förväntningar bland sina medlemmar.

När krisen drabbade byggbranschen dröjde det lite innan målerinäringen drabbades. Men när den kom gjorde den det med besked.

− Den konjunktur som har varit nu har slagit hårt i princip hela landet och i hela branschen.

Det säger Måleriföretagens förhandlingschef Camilla Hedström. Hon förklarar att undantaget möjligen är norra Sverige, men rent generellt märks nedgången överallt.

− Räntorna gick upp och byggbranschen stannade av helt vad gäller nyproduktion, så det är klart att det drabbar branschen väldigt hårt.

Exakt hur mycket sämre det gick 2024 än året innan är inte riktigt klart än, men prognosen säger att nedgången var ungefär sexprocentig. Visst finns det ljusningar för 2025, men det är från ett tufft läge, enligt Camilla Hedström.

− Vi ser många fler konkurser än vi har sett på länge. Och de fortsätter. Kostnadsbilden har över lag ökat väldigt mycket i branschen, dels med räntorna, men även med att materialet har blivit dyrare och många investeringar har stoppats. Företagen kämpar.

Näst högsta kravet någonsin

När branschen nu går in i en avtalsrörelse är det med andra ord i ett besvärligt läge. Samtidigt har facken krävt 4,2 procent i löneökningar – det näst högsta kravet någonsin, efter senaste avtalsrörelsen när Sverige befann sig i en skenande inflation.

− Det är väldigt högt i en tid när företagen kämpar så mycket och vi har så många konkurser, säger Camilla Hedström och fortsätter:

− Jag har förståelse för att det har varit tuffa år även för individen, men det hjälper ju inte med hög lön om folk inte har jobb.

Hon är dock noga med att Måleriföretagen kommer att ställa sig bakom märket, oavsett vad det blir.

− Men en för hög kostnadsbild kommer att drabba branschen hårt. Bygg- och installationssektorn står för elva procent av Sveriges BNP, så det är viktigt att vi får snurr på sektorn.

Flera bedömare menar att räntan inte kommer att sänkas nästa gång. Hur påverkar det företagen inom måleribranschen?

− Räntan har varit en stor del av anledningen till att branschen har stannat upp. Det behövs positiva signaler om räntesänkningar för att investeringsviljan ska komma igång och ekonomin återhämta sig. Det vore önskvärt med räntesänkningar, men blir det inte det och läget ser ut som det gör nu, så blir marginalen för löneökningar ännu tuffare, säger Camilla Hedström.

Hon hade önskat att facken tog mer ansvar när de ställde sina höga krav.

− Går man ut med väldigt höga krav, så skapar det förväntningar. Och de förväntningarna rimmar inte med vad företagen har för möjligheter just nu, säger Camilla Hedström.

Facket kräver att få avgöra kompetens

Men utöver kraven på 4,2 procent, som motparten Byggnads ställer sig bakom, har facket presenterat andra krav i måleribranschen. Byggnads vill till exempel att endast den som de menar har rätt utbildning ska få jobba som målare. De menar alltså att det är facket som ska avgöra vem som är lämplig för ett visst jobb.

”Som i alla andra branscher är våra medlemmar fullt kapabla att avgöra vem som är kompetent nog att utöva yrket eller inte.”

Camilla Hedström menar i stället att det är företagen som ska bestämma vilka som är lämpliga att anställa.

− Som i alla andra branscher är våra medlemmar, starka och duktiga företagare, fullt kapabla att avgöra vem som är kompetent nog att utöva yrket eller inte. De skulle inte anställa någon och betala den lönen – som på vårt avtalsområde är relativt hög – om det var en person som inte kan utöva yrket, helt enkelt, säger hon.

Och det är många arbetsuppgifter i branschen, som inte kräver ett så brett kunnande som en svensk yrkesutbildning ger, menar Camilla Hedström.

− Den som till exempel ska fabriksmåla plankor behöver inte kunna tapetsera eller ha tapetserat i fyra år för att kunna utföra de arbetsuppgifterna, säger hon.

− Vi måste kunna organisera verksamheten på ett sätt som arbetsgivaren anser är lämpligt.

Extra dyrt att anställa i måleribranschen

Måleriföretagens egna yrkanden handlar mycket om just kompetensförsörjning. Inte minst om att det inte ska vara lika dyrt eller riskfyllt att anställa som det är idag. I måleriavtalet finns nämligen en skrivning som enligt Camilla Hedström inte finns i något annat kollektivavtal på arbetsmarknaden: att den som blir anställd direkt får en betald ledig vecka. Enkelt förklarat är det alltså inte en semestervecka, utan en ledig vecka utöver den semester som en arbetstagare har rätt till.

− Det är ingen förskottssemester eller något sådant, utan det är bara en betald ledig vecka som du får första året. Det gör att så fort du anställer någon så har du en kostnad. Det gör att det är extra dyrt att anställa i måleribranschen.

Ett annat yrkande går ut på att företagen ska kunna anställa någon med sex månaders provanställning, i stället för tre månader, som är det som gäller idag.

− Många är nya i branschen och det är en väldigt kort tid att pröva dem på. I praktiken måste du som arbetsgivare säga upp någon efter två och en halv månad om du är det minsta osäker. Det gör det riskfyllt att anställa. Våra medlemmar har behov som alla andra på arbetsmarknaden att kunna pröva anställda i sex månader, säger Camilla Hedström.

En annan fråga som är het i den här avtalsrörelsen, men där Byggnads faktiskt inte har ställt några krav gentemot måleribranschen är arbetstidsförkortning.

− Det är vi glada för. Produktionstimmar är viktigt för hela sektorn, säger Camilla Hedström.

Den tidigare motparten Målarna är nu en del av Byggnads. Normalt tar det tid för två parter att lära känna varandra – men i det här fallet har de redan gjort det. Dagen innan parterna växlade krav rodde de iland en helt annan förhandling – om deras gemensamma bolag och om utbetalning av semesterlön. Det var tuffa förhandlingar, men nu är parterna överens.

− Det är ett styrkebesked. Vi fick ett avslut på förhandlingarna som båda parter kunde ställa sig bakom. Det hoppas jag att vi har med oss in i den här avtalsrörelsen, säger Camilla Hedström.

TN har sökt Byggnads för en kommentar.