ELKRISEN

Experter: Så kan Svenska kraftnät använda elmiljarderna – knepen som kan lösa akuta krisen

Svenska kraftnät drar in hundratals miljarder på flaskhalsar i elnätet, men samtidigt dröjer åtgärderna för att lösa prisskillnaderna. Nu måste både myndigheten och politiken agera, menar forskare. "Det finns flera åtgärder som man skulle kunna göra på ett par års sikt", säger Pär Holmberg vid IFN till TN.

De senaste åren har svenskarna fått vänja sig vid elpriser som varierar efter väder och temperatur, ett elsystem som påverkas av hur elförsörjningen fungerar i andra länder och att nivån på elräkningen dessutom avgörs av var i landet elkonsumenten bor.

Tidningen Näringslivet har i en rad artiklar belyst både anledningarna till den nuvarande situationen och vilka initiativ som finns för att göra systemet stabilare på sikt. Ett förslag som ligger på bordet är att bygga ut kärnkraften – något många bedömare menar skulle innebära stora fördelar. Men att bygga nya reaktorer är förstås inget som görs i en handvändning, så vad kan göras för att förbättra situationen här och nu?

En hel del, menar Thomas Tangerås, professor i nationalekonomi och Pär Holmberg, docent i nationalekonomi och teknologie doktor i elkraftsteknik. De är båda verksamma som seniorforskare vid Institutet för näringslivsforskning (IFN) och släppte nyligen SNS Konjunkturrådsrapport för 2025, ”Investeringar i elproduktion för en hållbar energiomställning”.

”Elområdesindelningen som den ser ut nu är ju inte helt ändamålsenlig”

I den argumenterar de bland annat för att staten borde fokusera på att bygga bort flaskhalsar i elnätet i syfte att öka effektiviteten på elmarknaden.

”Sverige behöver en fortsatt kraftfull utbyggnad av överföringsnätet för att säkerställa en kostnadseffektiv elförsörjning samt minska de regionala skillnaderna och svängningarna i elpriserna. Ett elnät med hög kapacitet möjliggör att el kan handlas på ett effektivt sätt”, sa Thomas Tangerås i en kommentar i samband med att rapporten släpptes.

När TN når honom och Pär Holmberg för en intervju preciserar han sitt uttalande:

– Elområdesindelningen som den ser ut nu är ju inte helt ändamålsenlig eftersom det finns flaskhalsar i elnätet som behöver hanteras på ett bättre sätt än vad som sker i dag.

Flaskhalsarna har gett miljardintäkter

Både Thomas Tangerås och Pär Holmberg menar att Svenska Kraftnät förvisso gör en del för att åtgärda problemen med flaskhalsar i elnätet, och de tar upp att det finns ett ambitiöst program för framtida investeringar. Men om omställningen leder till att det både produceras och konsumeras mer el så måste nätet också hänga med, poängterar de.

Som TN nyligen berättade har Svenska kraftnät fått in uppemot hundra miljarder kronor i så kallade flaskhalsintäkter de senaste åren. Enligt myndighetens egna prognoser väntas intäkterna dessutom öka kraftigt fram till 2035.

Pengarna ska enkelt förklarat användas till att bygga bort flaskhalsarna i systemet och det finns begränsningar i vilka insatser som är tillåtna.

Finns kortsiktiga lösningar

Men Pär Holmberg menar att det inom det gällande regelverket borde gå att göra mer med de aktuella miljarderna än vad Svenska kraftnät har gjort hittills.

– Jag undrar om man inte skulle kunna ta de här pengarna och använda dem till att göra mer kortsiktiga lösningar. Det finns flera åtgärder som man skulle kunna göra på ett par års sikt, säger han.

Som exempel tar han upp så kallad ”dynamic linerating”, en teknik som går ut på att öka överföringskapaciteten i det befintliga nätet. Han lyfter också fram en prognosteknik som går ut på att sänka säkerhetsmarginalerna så att man kan öka överföringen av el, ett upplägg som redan används i bland annat Italien.

– Och det finns mycket annat också, som att investera i nätkomponenter och styra om flödena, samt att upphandla gasturbiner och batterier.

”Det är klart att kärnkraft skulle underlätta, det är ingen tvekan om det, men när den väl är på plats kommer situationen troligtvis att vara löst ändå.”

Thomas Tangerås och Pär Holmberg ställer sig skeptiska till att bygga ut kärnkraften, bland annat för att det är svårt att uppskatta den långsiktiga efterfrågan på el och att kärnkraften för nuvarande är förknippat med en så pass hög utbyggnadskostnad.

De menar också att en utbyggnad skulle ta så pass lång tid att den riskerar att vara överflödig när den väl är på plats.

– Det är klart att kärnkraft skulle underlätta, det är ingen tvekan om det, men när den väl är på plats kommer situationen troligtvis att vara löst ändå för då har Svenska kraftnät förhoppningsvis hunnit bygga bort mycket av de problem som finns i dag. Det kommer i alla fall att vara betydligt färre problem än det är i dag, säger Pär Holmberg.

– Om man ska bygga ut elsystemet på marknadsmässiga villkor så gäller det att det ska vara lönsamt för företag att bygga ut ny elproduktion och för att det ska vara lönsamt måste elpriserna vara tillräckligt höga. Men i en energiomställning måste samtidigt elpriserna vara tillräckligt låga för att de här investeringarna ska vara lönsamma. Och de två delarna måste ju mötas på något sätt. Och det sättet är att få in en kostnadseffektiv elproduktion, tillägger Thomas Tangerås.

”Det vore bra om regeringen såg över den här frågan.”

Han trycker på vikten av långsiktiga leveransavtal, gärna kontrakt på 15–20 år.

– Då vet den som köper att sådant avtal får ju garantera elleverans till ett garanterat pris i en viss period och den som producerar vet att den kommer att säljas. Det är ett väldigt bra instrument för att minska risken i den här typen av investeringar.

Hellre än att gå in med subventioner anser Pär Holmberg och Thomas Tangerås att regeringen borde fokusera på att förbättra de befintliga regelverken för att på så sätt underlätta för marknaden att åstadkomma mer på egen hand. Exempelvis anser de att företag som bygger vindkraftverk borde stå för kompensation till hushåll, företag, Försvarsmakten och andra som påverkas direkt av själva bygget. Det skulle skapa en bättre balans i vilka kraftslag som produceras, menar de.

Elskatten ”snedvridande”

De anser också att regeringen borde skapa bättre effekttariffer som exempelvis gör det mer lönsamt att bygga gasturbiner nära storstäder, samt se över elskattens konstruktion i syfte att effektivisera elförbrukningen.

– I sin nuvarande konstruktion är elskatten snedvridande för det är ju allt oftare så att elpriserna är negativa och då vill man att konsumenterna ska använda så mycket el som möjligt. Men då bromsar ju elskatten det. Vi skulle gärna vilja att den exempelvis togs bort när elpriserna är negativa eller att den fungerande som en moms och alltså var proportionerlig till elpriset. Då skulle konsumenterna också få ett starkt incitament för att dra ner på elförbrukningen när priset är positivt. Det vore bra om regeringen såg över den här frågan, säger Pär Holmberg.

Översyn av elområdena

Som TN tidigare har berättat är Svenska kraftnät för närvarande på gång med en översyn av elnätsområdena. Resultatet av den väntas först senare i vår, men myndigheten har redan flaggat för att det kan bli aktuellt att ändra antalet områden och hur de är utformade.

– Det viktiga är att fokusera på de underliggande problemen. Löser man dem spelar det egentligen ingen roll hur många elområden man har för då blir priserna desamma oavsett, avslutar Pär Holmberg.