ELKRISEN

Dansk elexpert om Danmarkskabeln: ”Jag förstår er frustration”

Den danska elsystemsexperten Paul-Frederik Bach förstår irritationen hos den svenska industrin när systemoperatörerna vill öka överföringen, vilket höjer elpriserna i Sverige och Norge. En omfattande kartläggning visar hur den Skandinaviska elen passerar genom Danmark och ut till kontinenten. ”Den tyska elmarknaden är en del av problemet”, säger han.

Innan pensionen var Paul-Frederik Bach vice direktör för transmissionssystem hos Eltra som ägde stamnätet i västra Danmark.

Numera driver han en blogg om elsystemsfrågor och ett återkommande inslag är en årlig analys över Europas elflöden. Senaste kartan för 2024 visar precis som under 2023 att Frankrike exporterar mest och Sverige näst mest i Europa. På tredje plats kommer Norge.

– Den största importören är som vanligt Italien. Andra signifikanta importörer är de brittiska öarna, Tyskland och Belgien.

Kartan visar också att Danmark fungerar som ett transitland för export av elektricitet från Skandinavien till de stora importörerna. Under 2024 exporterade Sverige 9,1 terawattimmar till Danmark medan Norge exporterade 5,8.

Danmark hade i sin tur en export på 7,4 terawattimmar till Tyskland och 3,7 terawattimmar till Storbritannien. Ytterligare 7,4 terawattimmar el exporteras från Sverige till Norge för att sedan skickas vidare till Storbritannien dit Norge exporterar 9,9 terawattimmar.

Alla siffror gäller nettoexport.

– Det sker ett huvudsakligt flöde från Skandinavien mot Storbritannien och kontinenten. Från norra Tyskland fortsätter en del att distribueras vidare söderut genom Polen, Tjeckien och Österrike. Ett annat huvudsakligt flöde går från Frankrike i alla riktningar, säger Paul-Frederik Bach.

Frankrike och dess gigantiska kärnkraftsflotta är Europas överlägset största nettoexportör – och det innebar därför ett mycket hårt slag för kontinenten 2022 när Frankrike behövde reparera flera reaktorer och i stället i motsats till normaltillståndet blev nettoimportör.

– Jag har gjort kartan under ett antal år. För vissa länder kan det finnas betydande skillnader i balansen från år till år. För Tyskland har utfasningen av kärnkraften resulterat i en mer permanent förändring. Den ökade franska produktionen är viktig både för försörjningstryggheten och för att minska utsläppen av växthusgaser, säger Paul-Frederik Bach.

Rekord i negativa elpriser

Skandinaviens vattenkraft fyller en liknande roll, men det innebär också att kontinentens elpriser spiller över i södra Norge och Sverige.

Kablarna till kontinenten, inte minst från Sverige, kan förstås importera också, till exempel när det är väldigt soligt och blåsigt – men då har Sverige i regel inget problem med att tillgodose elförsörjningen utan tvärtom slog vi under 2024 rekord i antal negativa elpriser med 8 procent av alla timmar. Negativa elpriser är inte önskvärt av flera orsaker.

– Prisvariationerna och antalet timmar med noll- eller negativa elpriser indikerar problem i kraftsystemet och orsaken att de uppstår är att politiska ambitioner vanligtvis enbart omfattar produktion. Byggandet av elnät tar betydligt längre tid än installationen av vindkraftverk och solceller, vilket leder till en ständig brist på överföringskapacitet. I Danmarks fall är den flexibla efterfrågan, som var tänkt att producera vätgas och balansera den ojämna produktionen, ännu inte en beprövad teknik. Därför har situationen i Danmark utvecklats helt fel.

Det ser likadant ut i övriga Europa.

Precis som Danmark har underskott när solen inte lyser och vinden inte blåser har man ett växande problem med att det finns för stor elproduktion när motsatt förhållande råder. Detta resulterar alltså i negativa elpriser.

– De flesta diskussioner om kostnad för elproduktion ignorerar det faktum att det finns ett kommersiellt värde som beror på marknadspriset vid produktionstillfället, förklarar Paul-Frederik Bach.

I sin analys exemplifierar han med siffror från olika kraftslag i Tyskland, som liksom Danmark satsar allt på sol- och vindkraft, men som dessutom stängt ned sin fossilfria kärnkraft som producerade oberoende av väder.

I stället är man beroende av fossil gas- och kolkraft samt emellanåt även reservkraft i form av olja.

Medan den fossila produktionen i Tyskland i genomsnitt får betalt 94 euro per megawattimme när de producerar får solenergi bara 47. På två år har fossila källor ökat från 111 till 115 procent i marknadsvärde medan solenergin fallit från 94 till 58 procent.

– Detta tapp i marknadsvärde är ett hårt slag mot solenergin, och det hade kunnat förutspås med en simpel systemsimulation. Det här visar tydligt på bristande koherent planering, säger Paul-Frederik Bach.

Givet situationen i Danmarks roll som transitland och de höga priserna både i Danmark och på kontinenten så förstår Paul-Frederik Bach mycket väl att industrin i Sverige är upprörda över att Svenska kraftnät planerar att utöka förbindelsen till Danmark. Konsumenterna i Sverige får nämligen högre elpriser.

– Ja, jag förstår frustrationen. Den tyska elmarknaden är en del av problemet, men det är min uppfattning att förändringar i Sverige också bidrar till trängsel i det svenska nätet, då reglerbar kapacitet i södra Sverige har ersatts av vindkraft i norra Sverige. Det har också skapat problem i Norge, eftersom de två transmissionssystemen under Nordel-eran planerades i samverkan, så att Norge kan transiteras genom Sverige.

Danmark har betydligt högre elpriser än Sverige och Norge och det ser inte ut att bli någon förändring på den fronten.

Inga bud på havsbaserad vindkraft i Danmark

Inte minst eftersom de stundtals låga och negativa elpriserna kan resultera i att privata investerare håller tillbaka.

– Jag har blivit förvånad över att investerare i vind- och solenergi har tagit så lång tid på sig att förstå att den stora andelen väderberoende produktion pressar ner marknadsvärdet på dessa produkter. Jag tror att de förstår det nu, åtminstone i Danmark. Det rapporteras att danska pensionsfonder börjar skifta intresse från vind- och solenergi till kärnkraft.

I december gick exempelvis budtiden för tre havsbaserade vindkraftsparker i Danmark om totalt 3 gigawatt ut. Det kom inte in ett enda bud på projekten – som testats att erbjudas utan statsstöd. I april går budgivningstiden ut för andra etappen på ytterligare 3 gigawatt.

– Dagens resultat ger förstås ingen grund för någon större optimism för de nästa tre parkerna, sa klimat- och näringsminister Lars Aagaard.

Han var dock tydlig.

– Låt mig göra en sak helt klar. Det ska byggas mer havsvind i Danmark. Det var regeringens målsättning i går, och det är det även i dag.

Havsvindkraftsutredningen i Sverige visade också att ingen havsbaserad vindkraft mellan 2014-2023 i Danmark byggts på marknadens villkor. För den totala omvärldsbevakningen handlade det om 0,5 procent.