EU:S FRAMTID

Ekonom: Så kan Europa fördubbla tillväxten – och rusta

EU-länderna måste stärka konkurrenskraften och tillväxten, menar Stefan Fölster som skrivit rapporten ”Draghi missar chansen – EU kan lyckas med tekniksprång”. ”Nyckeln ligger i att genomföra marknadsreformer som minskar byråkratiska hinder och skapar en mer dynamisk affärsmiljö”, säger han.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen menar att det är av yttersta vikt att EU-länderna slutar spara på försvaret och börja rusta.

– Vi måste återupprusta Europa snabbt. Försvarsbudgetarna måste rusa och USA måste veta att vi är redo att försvara demokratin, sa hon under toppmötet i London i helgen, enligt Reuters.

Enligt ekonomen Stefan Fölster har Europa en chans att öka tillväxten och därmed få ett bättre utgångsläge, där Sverige kan vara en förebild. ”Försvarsförmågan hänger nämligen inte längre på de stora lager av obsolet materiel som stormakterna sitter på, utan på snabbrörliga företag som utvecklar ny teknik såsom intelligenta drönare. Reformer som bäddar för sådana företag kan samtidigt ge Euro­pa en kraftigt förbättrad ekonomi”, skrev han nyligen på DN debatt.

Vill se marknadsdrivna reformer

I september förra året presenterade Italiens före detta premiärminister Mario Draghi en omfattande rapport om hur Europa tappat i konkurrenskraft gentemot USA och Kina. Samtidigt som USA:s techsektor driver på ekonomisk tillväxt, kämpar Europa med att hålla jämna steg.

Draghi presenterade ett antal förslag för hur Europa ska komma i kapp.

Nu har Stefan Fölster, chef för tankesmedjan Better Future Economics, tittat närmare på Draghis förslag i rapporten ”Draghi missar chansen – EU kan lyckas med tekniksprång”, utgiven på Frivärld.

Gamla hjulspår

En slutsats som Stefan Fölster drar är att Draghi-rapporten kör på i gamla hjulspår. Det rekommenderas stora offentliga subventioner som inte är samhällsekonomiskt motiverade och som snarare kan fortsätta minska den europeiska konkurrenskraften. Han förespråkar istället en mer riskbenägen strategi.

– USA har en dynamisk finansieringsmiljö som letar efter osannolika men potentiellt revolutionerande idéer. Många misslyckas, men de som lyckades hamnade långt före traditionella företag i Europa som styrs av ett innovationsklimat baserat på politiska strategier snarare än marknadens behov.

Så vad skiljer USA och Europa?

Medan amerikanska techjättar som Apple, Microsoft och Tesla vuxit explosionsartat har Europa misslyckats med att nå samma framgångar. En viktig anledning är att europeiska bolag oftare satsar på små förbättringar snarare än på radikala innovationer, menar Stefan Fölster.

– I Europa väljer det offentliga ut teknikvinnare i förväg, men historien visar att de stora genombrotten snarare kommer från oväntade håll.

Ett exempel är Draghis förslag om en ”Competitiveness Coordination Framework", där EU på central nivå nyligen presenterat en strategi för att samordna teknikinvesteringar där ett antal utvalda företag ges konkurrensfördelar.

– Detta går dock på tvärs med de marknadskrafter som framgångar, varnar Stefan Fölster.

Sverige kan bli en förebild

Sverige sticker visserligen ut som ett föredöme i Europa som lyckats bättre än många andra europeiska länder genom att skapa goda förutsättningar för techentreprenörer. Bolag som Spotify och Klarna har vuxit fram tack vare en relativt gynnsam marknad och förändrade skatteregler.

– Sverige har visat att marknadsdrivna reformer kan skapa en dynamisk startupmiljö, men det finns fortfarande hinder att övervinna.

Bland annat behöver regelverken för riskkapital förenklas och tillståndsprövningar göras snabbare. Om dessa reformer genomförs kan Sverige fungera som en modell för resten av Europa, konstaterar Stefan Fölster.

Marknadsreformer kan fördubbla tillväxten

Forskning visar att Europa har potential att fördubbla sin ekonomiska tillväxt under det kommande decenniet. Nyckeln ligger i att genomföra marknadsreformer som minskar byråkratiska hinder och skapar en mer dynamisk affärsmiljö.

Långdragna tillståndsprocesser är en viktig anledning till att Europa halkat efter.

– EU-länder bör lära av initiativ som 'Net Zero Industry Act', där man föreslår att en enda myndighet ansvarar för alla tillstånd och där själva tillståndsprocessen får ta max ett år, säger Stefan Fölster.

En annan reform skulle vara att förändra hur EU fördelar forskningsmedel. I stället för att finansiera projekt baserat på ansökningar bör pengarna fördelas efter uppnådda resultat.

Detta har fungerat väl i USA där myndigheter som DARPA, vars uppdrag är att bedriva och finansiera forskning i syfte att utveckla teknologi för militära ändamål, samt NASA, använder resultatbaserade finansieringsmodeller för teknikutveckling inom sitt eget ansvarsområde.

– Om offentliga pengar investeras av myndigheter med djupa kunskaper i sin verksamhet blir resultatet bättre än att olika myndigheter öser pengar på forskningsprojekt inom tekniker som man inte har särskilt djup kunskap om, menar Stefan Fölster.

Offentliga satsningar bör fokusera på säkerhet

Trots att marknadsdriven innovation är avgörande, finns det tillfällen då offentliga investeringar kan vara motiverade.

Ett konkret exempel är Europas beroende av kinesiska leverantörer av kritiska material. För att minska denna risk bör EU investera i inhemsk produktion och säkra råvaruförsörjningen. Dessutom kan staten underlätta omställningen till fossilfri stålproduktion genom riktade forskningsstöd och garantier för elpriser.

– När det handlar om strategiskt viktiga sektorer som batteriproduktion eller fossilfritt stål kan staten spela en viktig roll eftersom det kan vara svårt för marknaden att investera när riskerna i huvudsak är politiskt skapade.