DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Därför får så många elever på landsbygden underkänt

Elever på landsbygden presterar sämre i internationella mätningar än elever i storstäder. I Gnosjöbygden, Sveriges industrimecka, saknar många till och med många gymnasiebehörighet. ”Det är väldigt utmanande för näringslivet framåt", säger Tobias Pettersson (M), kommunstyrelsens ordförande i Värnamo, till TN.

Svensk skola har varit på frammarsch de senaste 10-15 åren. Men det är samtidigt en skola där skillnaderna mellan högpresterande och lågpresterande elever ökar. Häromdagen berättade TN om landsbygdskommunerna där en stod andel av eleverna som går ut nian inte ens är behöriga till gymnasiet.

I Gnosjö var fyra av tio elever som gick ut nian förra våren inte behöriga till gymnasiet, men även andra industritunga kommuner i närområdet har svaga siffror. I Värnamo, som också är en del av Gnosjöregionen, är andelen 25 procent, nästan lika hög i Gislaved. Det svenska snittet för de som gick ut våren 2024 ligger på 16,3 procent.

Faktum är att hela 60–80 procent av eleverna som går i de lägst presterande skolorna bor på landsbygden, enligt rapporten Bra skolor i hela landet – skillnader i resultat mellan stad och land i TIMSS 2019. Elever i skolor på landsbygden och i mindre orter får sämre resultat än elever i storstads- och förortsskolor i den internationella mätningen TIMSS, efter justering för elevernas bakgrund.

– Det är oroande på många sätt. Det betyder att eleverna inte har tillräckliga kunskaper för att klara sin skolgång. Det är också väldigt utmanande för näringslivet framåt, när de står inför att behöva rekrytera många nya medarbetare, säger Tobias Pettersson (M) som är kommunalråd och kommunstyrelsens ordförande i Värnamo kommun.

Det kan tyckas paradoxalt att landsbygdskommuner med ett blomstrande näringsliv, som Värnamo, har så många elever som inte är behöriga till gymnasiet.

– Det är väldigt industritunga kommuner där många börjar arbeta tidigt och historiskt också har arbetat kvar på samma arbetsplats under en längre tid i stället för högre studier, säger Tobias Pettersson.

Orsaken till att elever på landsbygden presterar sämre i skolan har diskuterats länge bland forskare, politiker och skoldebattörer. Det talas om ökad segregation, betydelsen av föräldrars utbildningsnivå, svårigheter att rekrytera de bästa lärarna till landsbygdsskolor, för få behöriga lärare och bristande konkurrens mellan skolorna.

”Skillnaderna har dessutom tilltagit över tid, vilket har drivit isär skolresultaten mellan land och stad. En bidragande förklaring till denna utveckling skulle kunna vara att storstadselever i större utsträckning än landsbygdselever måste konkurrera om gymnasieplatser”, skriver rapportförfattarna till en omdiskuterad IFAU-rapport för några år sedan.

Men det tydligaste sambandet är ändå det som råder mellan föräldrars utbildningsnivå och elevernas skolresultat, menar Gustav Blix, ansvarig för grundskolefrågor på Svenskt Näringsliv.

– Även efter att man justerar till exempel för den generellt lägre utbildningsnivån så tenderar landsbygdsskolor att ha sämre kunskapsresultat. Det bidrar till att den svenska skolan dras isär, säger han.

– Elever i mindre orter och på landsbygd möter tyvärr ofta mindre utbildade eller erfarna lärare. Förhoppningsvis kan den reformering av lärarutbildningarna som nu föreslås ge fler yrkesskickliga lärare i framtiden men det kommer också krävas fortbildning, inte minst för dagens många obehöriga lärare.

Tobias Pettersson hänvisar också till hur den alltmer heterogena skolmiljön där elever med olika bakgrund ställer extra stora krav på lärarna. I Värnamo är det särskilt ett upptagningsområde där det finns en skola med många elever med utländsk bakgrund som sticker ut negativt. Enligt Tobias Pettersson har kommunen gjort stora insatser där, till exempel genom så kallade SALSA-medel (Läs mer om SALSA)

– Dels handlar det förstås om att man ska ha behöriga lärare, men det är faktiskt så att du kan vara utbildad inom flera olika områden och vara en god pedagog, men ändå inte lämplig. Du måste också kunna möta elever som har särskilda behov och kunna hantera grupper som har ett stort spann av förkunskaper, säger han.

– Vi har en individuell lönesättning idag. Där behöver vi kanske kika ännu mer på hur man ska motivera lärarna som faktiskt lyckas höja elever med olika förutsättningar genom en undervisning med hög kvalitet.

Migrationen skapar problem

Gustav Blix konstaterar också att migrationen har varit en stor utmaning för det svenska skolsystemet. Många av dem som har invandrat kommer från länder med svaga utbildningssystem och en befolkning med lägre utbildningsnivå.

– Därför är det så viktigt att vi blir ännu bättre på att säkerställa att den undervisning som bedrivs är effektiv och på rätt nivå. Vi måste bli bättre på att göra rätt från början, säger han.

Det handlar bland annat om mer evidensbaserad läs- och skrivinlärning på lågstadiet så att eleverna är bättre förbereda för kraven de möter på mellanstadiet och längre fram i skolsystemet..

– Sen har vi haft en olycklig vänta-och-se-tendens i Sverige. Vi måste bli mycket bättre på att tidigt upptäcka och med effektiva åtgärder hjälpa elever som behöver mer stöd och hjälp, säger Gustav Blix.

Skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren visar i sin rapport att förväntningarna på eleverna på landsbygden är låga jämfört med på andra skolor.

– På landsbygden har man lägre förväntningar på eleverna bland lärare och föräldrar och eleverna har lägre förväntningar på sig själva, sa Gabriel Heller Sahlgren till TN nyligen.

Andra förklaringar som diskuteras i hans rapport är att elever på landsbygden kan vara utsatta för mer mobbning, att otryggheten är större med stök och bråk och att matematikundervisningen är otydlig.

”De sämre kunskapsresultaten bland elever på landsbygden och i mindre orter förklaras inte av att de i genomsnitt är väldigt lågpresterande, utan framför allt av att eleverna på landsbygden och i mindre orter inte når medelgoda och högre kunskapsnivåer”, skriver Gabriel Heller Sahlgren i rapporten.

Låga förväntningar

Tobias Pettersson håller med Gabriel Heller Sahlgren om att förväntningarna på eleverna har stor betydelse:

– Jag tror att i grund och botten så behöver man tro på eleverna och att få eleverna att tro på sig själva. Sen behöver man också jobba nära näringslivet, bland annat för att öka intresset för yrkesutbildningarna, säger han.

Han kommer därmed in på ytterligare ett svårutrotat problem i svenskt skolväsende, det vill säga att allt för många elever går högskoleförberedande utbildningar som Samhällsprogrammet i stället för yrkesförberedande program som ofta snabbt leder till jobb. Det har belysts och belyses alltjämt i rapport efter rapport från näringslivsorganisationer som Svenskt Näringsliv.

Tobias Pettersson jobbade själv som yrkeslärare i många år och menar att samarbetet med näringslivet är A och O för att öka intresset för dessa utbildningar. Han vill att de revideras och utvecklas tillsammans med näringslivet.

– Man har programråd idag på många yrkesutbildningar, men det ser väldigt olika ut hur man involverar näringslivet i den processen. Den tror jag är jätteviktigt att se över, säger han.

– När det gäller gymnasieutbildningarna och även vuxenutbildningarna så tror jag också att vi i större utsträckning behöver tillämpa lärlingsutbildning eller lärlingsanställningar.

Men allt är inte nattsvart, understryker Tobias Pettersson. Det gäller att se att eleverna har olika målsättningar och att ta vara på dem:

– Som yrkeslärare mötte jag ibland elever med dåliga förkunskaper. De gjorde sin praktik men lyckades inte nå en examen. Men för deras del så var kanske inte det heller det primära målet. Utan målet var att de skulle komma i arbete. Och flera av dem är i arbete idag och fungerar bra på arbetsplatsen, säger han.

Vad kan du göra för att fler elever ska bli behöriga till gymnasiet i Värnamo?

– Jag tror att en stor framgång ligger i bemötandet mellan lärare och elev. Hur vi skapar motivation och få eleverna att drivas mer av sina framgångar oavsett dess storlek än att dras ner av sina utmaningar och motgångar. Öka samverkan med näringslivet och ha ett tydligt kunskapsfokus i våra skolor.