DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN
Siffrorna avslöjar: Därför är arbetslösheten högre än du tror – ”Sjukt”
Arbetslösheten når nya toppnivåer men kartläggningar visar att det verkliga antalet arbetslösa är ännu högre än vad som syns i den officiella statistiken. Experter vittnar om ett växande parallellsamhälle, där både seriösa företag och välfärden drabbas. ”Det här måste vi våga ta upp till ytan”, säger Christian Orsing, kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg, till TN.
Arbetslösheten har stigit kraftigt under lång tid. I januari blev det ännu tydligare hur allvarlig situationen verkligen är. Antalet inskrivna som arbetssökande på Arbetsförmedlingen uppgick till då 380 580 personer, vilket enligt myndigheten motsvarar 7,2 procent. Siffran innebar ett rejält kliv uppåt från motsvarande månad förra året då 356 195 personer, eller 6,8 procent, var inskrivna som arbetssökande.
Arbetslösheten i Sverige ökar enligt Arbetsförmedlingens senaste statistik.
Skåne pekas ut som regionen med högst arbetslöshet, särskilt i vissa kommuner.
Christian Orsing, ordförande i Helsingborgs kommunstyrelse, betonar vikten av proaktiva insatser.
SCB:s rapporter visar olika aspekter av arbetsmarknaden och komplicerar bilden av arbetslösheten.
Bristande folkbokföring skapar problem för samhällsplanering och välfärdsfördelning.
I den färska statistiken pekades Skåne ut som det län där flest är arbetslösa och de fem kommuner där arbetslösheten enligt Arbetsförmedlingen är allra högst – Perstorp, Malmö, Landskrona, Helsingborg och Burlöv – ligger alla i Skåne.
Christian Orsing (M) är kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg.
– Det råder ingen tvekan om att vi har utmaningar. Vi har det tufft i två perspektiv, dels konjunkturmässigt, liksom många andra. Men också på grund av att vi har en strukturell arbetslöshet som hänger ihop med en integrationsskuld. Men det som skiljer ut oss från en del andra kommuner är att vi går ut och kommunicerar proaktivt om både insatser och hårdare krav, säger han till TN.
Av de 8 916 personer i Helsingborg som i januari var inskrivna på Arbetsförmedlingen får en del ekonomiskt bistånd från kommunen. Christian Orsing menar att alla hushåll som försörjs av bistånd borde vara i någon form av aktiv arbetsmarknadsåtgärd. Staden har därför nyligen gjort en större satsning på jobbskapande insatser, bland annat fler utbildningsplatser och ett pilotprojekt som i ett första steg går ut på att 300 personer som får ekonomiskt stöd också ska få ett aktivitetskrav.
4 000 personer som ”inte finns”
Men i arbetet med att öka sysselsättningen i kommunen har Helsingborgs ledning också upptäckt någonting annat. Det är att runt 4 000 vuxna personer som är folkbokförda i Helsingborg ”inte finns”, vilket Helsingborgs Dagblad var först med att rapportera. De betalar inte skatt på arbete, studerar inte och får inga bidrag av kommunen eller andra offentliga ersättningar. Misstanken är att en del av dem blir försörjda av andra, men att många är involverade i ett parallellsamhälle, svart ekonomi eller någon form av kriminell verksamhet.
– Många av de här personerna är en del av ett växande parallellsamhälle. Det är inte så att jag tror att de sitter hemma och rullar tummarna eller att alla är del av den organiserade brottsligheten utan många av dem arbetar säkert hårt, men de gör det inom en olovlig verksamhet. Och i de här personernas närhet finns det även familjer och barn som förstås berörs av situationen. Så det här måste vi våga ta upp till ytan, säger Christian Orsing.
Om de 4 000 personerna skrev in sig hos Arbetsförmedlingen skulle Helsingborgs officiella arbetslöshetssiffra sannolikt öka. Christian Orsing är övertygad om att situationen ser likadan ut i andra jämförbara städer. Den teorin stöds av kartläggningar som Skatteverket har gjort, vilket vi ska återkomma till i den här artikeln.
Arbetsförmedlingens statistik omfattar bara de personer som faktiskt har skrivit in sig som arbetssökande. Den som vill ha ersättning från a-kassan eller behöver ekonomiskt bistånd måste anmäla sig som arbetssökande, men utöver det finns det inget krav på att finnas med. Så hur ska vi veta hur hög den faktiska arbetslösheten är?
Olika siffror från olika myndigheter
För att försöka få svar på den frågan har TN varit i kontakt med SCB, som lyfter fram två återkommande rapporter på området. Den ena heter Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS) och bygger på statistik från bland annat just Arbetsförmedlingen. Den andra heter Arbetsmarknadssituationen för befolkningen (AKU) och är baserad på telefonintervjuer.
Den senaste BAS-undersökningen kom i februari 2025 och avser december 2024. Den visar att arbetslösheten under den aktuella månaden uppgick till 5,7 procent eller 289 000 personer i åldrarna 20–65 år.
SCB:s senaste AKU-rapport offentliggjordes den 17 februari och avser helåret 2024. I den konstaterar SCB:s statistiker att arbetskraften i Sverige uppgick till 5 722 000 personer under året. Den gruppen är sedan indelad i sysselsatta och arbetslösa. Under året hade 480 000 personer i åldrarna 15–74 år varit arbetslösa, enligt sammanställningen.
En timme räcker för att vara ”sysselsatt”
Det kan dock ifrågasättas hur sysselsatta de övriga egentligen var, eftersom begreppet ”sysselsatt” i det här fallet bara innebär att en person ska ha arbetat minst en timme under en given vecka. I rapporten framgår det också att många av de sysselsatta hade kunnat arbeta mer och alltså var åtminstone delvis arbetslösa under den aktuella perioden.
”Bland de sysselsatta finns personer som vill och kan arbeta mer än vad de vanligen gör, så kallade undersysselsatta. Under 2024 var 351 000 personer undersysselsatta”, heter det i texten.
Dessutom har AKU-rapporten även en tredje kategori, som har fått namnet ”personer ej i arbetskraften”. Det är personer i åldrarna 15–74 år som varken räknas som sysselsatta eller arbetssökande. Det trots att en del av dem enligt egen utsago skulle kunna stå till arbetsmarknadens förfogande. Bland de som inte ingår i arbetskraften finns nämligen bland andra pensionärer, sjuka, personer som gör värnplikten och heltidsstuderande, som inte förväntas arbeta.
273 000 personer ”latent arbetssökande”
Men i gruppen som enligt SCB inte ingår i arbetskraften finns också så kallat ”latent arbetssökande”, vilket innebär att de har velat och kunnat ta ett arbete men inte har sökt något under de senaste veckorna. Under den rubriken samlades år 2024 totalt 273 000 personer, som alltså i det fallet ändå inte sågs som arbetssökande.
Utöver att de olika mätningarna avser olika perioder och bygger på olika mätmetoder, omfattar de alltså också olika åldersgrupper och definitioner. Och det går att göra saken ännu mer komplicerad. I AKU-rapporten kan exempelvis studenter räknas både som ”sysselsatta” om de utöver att studera arbetar mer än en timme per vecka och som ”ej i arbetskraften” om de studerar på heltid och inte arbetar.
Att försöka ta reda på hur hög arbetslösheten är i verkligheten är med andra ord lättare sagt än gjort. Och även om det skulle gå att slå fast att det är ett visst antal personer så är det svårt att säga hur stor andel av befolkningen det antalet skulle motsvara. Det är nämligen ganska oklart både hur stor befolkningen egentligen är och hur stor del av den som borde kunna stå till arbetsmarknadens förfogande.
”Bor folk där de är skrivna? Nej, som gammal polis kan jag säga att så är det verkligen inte.”
Tillbaka till de 4 000 ”osynliga” personerna i Helsingborg. Christian Orsing, som för övrigt har ett förflutet i ordningsmakten, misstänker att en stor del av de aktuella personerna inte ens befinner sig i Helsingborg utan av olika anledningar bara är skrivna i staden och att det samtidigt finns personer som bor i Helsingborg men som är skrivna i andra kommuner.
Han vittnar om att kommunen i samarbete med andra aktörer, till exempel det kommunala fastighetsbolaget Helsingborgshem, har upptäckt saker som skenskilsmässor och illegal handel med hyreskontrakt i syfte att komma över olika bidrag eller sociala förmåner. I ett fall upptäcktes det att 37 personer var skrivna i en och samma tvårumslägenhet.
– Bor folk där de är skrivna? Nej, som gammal polis kan jag säga att så är det verkligen inte. Givet säkerhetsläget och en del annat så tror jag att det är oundvikligt att göra en folkräkning. Allt det här måste som sagt upp till ytan, och en viktig anledning till det är att motverka osund konkurrens för att schysta företag ska kunna verka, säger Christian Orsing.
Han får medhåll av Anders Klaar, Skatteverkets uppdragsledare för satsningen ”Nationell lägesbild över befolkningen”. Projektet har hittills presenterat en första översyn, och kommer att komma med en ny rapport nu i sommar. Men redan nu står det klart att det finns utmaningar kopplat till folkbokföringen.
”Sverige har en omfattande välfärd och det är ett stort bekymmer om den utnyttjas av personer som medvetet försöker tjäna pengar på olika bidrag.”
Skatteverket uppskattar att det finns mellan 74 000 och 158 000 personer som är folkbokförda i Sverige trots att de borde vara skrivna i andra länder. Det menar Anders Klaar är problematiskt eftersom de då kan få tillgång till olika bidrag som de inte har rätt till.
– Sverige har en omfattande välfärd och det är ett stort bekymmer om den utnyttjas av personer som medvetet försöker tjäna pengar på olika bidrag. Det är det stora dilemmat i det här, säger han till TN.
Omvänt står det klart att det finns cirka 21 000 personer som är skrivna utomlands men som borde vara skrivna i Sverige eftersom de bor här. Dessutom finns det enligt Skatteverkets beräkningar mellan 110 000 och 185 000 personer som bor i Sverige utan att vara skrivna här men som inte heller har rätt att vara i landet.
– I den gruppen finns till exempel personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd men ändå stannat kvar, papperslösa personer som i många fall arbetar men under odrägliga förhållanden.
100 000 människor skrivna på fel adress
Ovanpå det har Skatteverket kommit fram till att runt 100 000 personer som är folkbokförda har felaktiga adressuppgifter. Anders Klaars gissning är att felaktigheterna till viss del beror på okunskap men att det även finns ett uppsåt.
– Det kan finnas olika incitament att skriva sig på fel bostadsadress, som att få tillgång till olika välfärdsförmåner. Det kan vara för att få bidrag till sig själv, att se till att någon anhörig eller vän får ett bidrag, eller bägge delarna, säger han.
Går det att säga hur stor del av alla de här personerna som är felaktigt folkbokförda som inte står till arbetsmarknadens förfogande men som kanske borde göra det?
– Nej, det gör det inte. Man får titta på vilka drivkrafter som finns för att folkbokföra sig felaktigt och försöka göra en analys utifrån det. Men i de flesta fall kan man bara spekulera.
Varför är det så viktigt att människor är rätt folkbokförda?
– För att det styr hela vårt samhälle, oavsett om man pratar om hur vi ska bygga ut omsorg och infrastruktur eller om demokrati och var man ska rösta. Vi har en välfärd i Sverige som är väldigt unik och då är det viktigt att de resurserna går till rätt personer. Allt bygger på var vi bor, hela vårt samhälle är uppbyggt på det sättet, säger Anders Klaar.
”Personer som är i arbetsför ålder borde i de allra flesta fall stå till arbetsmarknadens förfogande.”
Christian Orsing berättar att Helsingborgs stad tillsammans med näringslivet har tagit initiativ till utbildningar och andra arbetsmarknadsåtgärder bara för att i flera fall märka att det är alldeles för få som vill delta, trots att insatsen hade lett till en anställning och det borde finnas tusentals personer som är på jakt efter ett arbete.
Han är övertygad om att det bakom statistiken finns ett stort mörkertal och hoppas att hårdare krav och ökat samarbete mellan samhällets aktörer ska göra skillnad framöver.
– Oavsett den faktiska siffran så sätter det här fokus på att det är något som är sjukt. Personer som är i arbetsför ålder borde i de allra flesta fall stå till arbetsmarknadens förfogande. Så det här är allvarligt och som jag ser det en av våra största utmaningar, något som vi måste ta tag i tillsammans, avslutar han.
