FÖRETAGEN I VÄLFÄRDEN

Här är största hoten mot välfärden – ”Blivit ett vi och dem”

Vård, skola och omsorg står inför stora utmaningar som kräver verkliga lösningar. Men debatten har fastnat i ideologi och driftsformer, varnar flera företagare. ”För tio år sedan var vi en del av lösningen. Nu är det plötsligt vi privata som är problemet”, säger Capios vd Britta Wallgren till TN.

Valfrihet slopas på område efter område samtidigt som privata företag får klä skott för både det ena och det andra i välfärdsdebatten. Det är synd, för det skymmer sikten för de verkliga utmaningarna som finns inom vård, skola och omsorg, menar flera företagare och experter. Sveriges unika välfärdsmodell är hotad, menar de.

Svenskt Näringsliv, Almega Utbildning och Vårdföretagarna vill nu fokusera på lösningar och inleder därför ett arbete för att söka svar på hur vi får ”Världens bästa välfärd”. I det arbetet har de tillsatt tre oberoende beredningar, en för vård, en för skola och en för omsorg. TN har talat med representanter från var och en av beredningarna.

Vården

Britta Wallgren, vd på Capio, sitter i vårdberedningen.

Varför behövs ett sådant här initiativ?

– Utan välfärden stannar Sverige. Sjukvården är ett allmänintresse för all näringsverksamhet. Det här initiativet handlar om att mobilisera alla krafter så att vi får en välfungerande och kostnadseffektiv vård i Sverige, säger hon.

Svensk sjukvård är mycket bättre än vad debatten ger sken av, menar Britta Wallgren.

– Men tyvärr har vi hamnat i en politisk debatt som handlar om privat, offentligt, nationellt eller regionalt snarare än om hur vi får en sjukvård i världsklass. Det vill vi ändra på genom att sätta fokus på de verkliga utmaningarna och komma med lösningar, säger hon.

Det finns utmaningar i vården, inte minst när det gäller långa köer och den demografiska utvecklingen som innebär att färre ska ta hand om fler.

– Parallellt med det har vi en ökad förväntan på vår hälsa och medicinska utveckling. Och vården ligger inte i framkant kring digitalisering och AI.

Med tanke på vilken transformering som kommer att krävas är det illavarslande att den svenska välfärdsmodellen som kombinerar mångfald, valfrihet och en offentlig finansiering ifrågasätts, menar hon.

– I den politiska debatten handlar det inte om hur vi ska lösa problemen tillsammans eller om kvaliteten, utan mest om det ska vara privat eller offentligt, säger hon.

Att privata vårdgivare inte drivs av uppgiften, är en vanlig missuppfattning hon hör i debatten.

– Vi drivs både av att leverera en högkvalitativ effektiv sjukvård, och att bidra till den transformation som vi behöver göra.

”För tio år sedan var vi en del av lösningen. Nu är det plötsligt vi privata vårdgivare som är problemet.”

Hon återkommer till politiska hinder.

– Ideologi har tagit över pragmatism. Jag har varit verksam länge i branschen och har bland annat tidigare varit vd för Capio Sankt Göran och jobbat väldigt nära det som då hette landstinget. För tio år sedan var vi en del av lösningen. Nu är det plötsligt vi privata vårdgivare som är problemet. Det är en utmaning när man vill vara med och ha ett partnerskap och driva utveckling, säger hon.

En ny utmaning handlar om kriminalitet i välfärden.

– Den vill ju alla seriösa vårdgivare stävja. Men politiken i vissa regioner ser att lösningen är att göra allt i egen regi, trots att det här genomsyrar hela samhället. Att återta kontrollen har blivit den nya parollen, vilket innebär att vård flyttas från billigare nivåer med hög produktivitet till dyra ställen. Dubbelt så dyrt med halva utfallet, säger hon.

Ytterligare en utmaning är att privat och offentlig vård har samma ersättning i primärvården, trots att de flesta offentliga verksamheterna går back och subventioneras.

– Vi ska ha samma förutsättningar, men har det inte, säger hon.

Britta Wallgren vittnar om bristande partnerskap med den offentliga vården och allt hårdare politiska vindar.

– Det blir mer ett vi och ett dem. Trots att vi tillsammans ska skapa så mycket vård som möjligt för varje skattekrona, säger hon.

Just nu har sjukvården 21 regioner med en rad tekniska utmaningar. Varje region tittar vad de ska ha för system i just sin region och inte hur de ska kunna dela information med varandra, påpekar hon.

– Regeringens initiativ kring en gemensam standard för att vi ska kunna dela information över hela Sverige tror jag är jätteviktigt. En nationell standard kring hur vi lagrar data och delar patientinformation borde vara en självklarhet. Samma sak gäller vissa målsättningar, 21 olika regelböcker i primärvården tjänar ingen på. Det krävs nationell samordning inom en rad områden för att öka tillgänglighet, kvalitet och produktivitet i svensk sjukvård, säger hon.

Fokus borde ligga på utfall och kvalitet, inte på driftsformer.

– Vi borde prata om hur vi gemensamt levererar effektiv och bra vård. Men ersättningsmodeller konserverar gamla arbetssätt, speciellt i den specialiserade vården. Till exempel att man bara får betalt vid fysiska besök. Vi behöver tänka nytt kring hela vårdkedjan på ett effektivt och innovativt sätt, säger hon.

Vården behöver också bättre ledarskap, det pratas för lite om hur vi skapar arbetsplatser där medarbetarna engagerar sig.

– En engagerad medarbetare är dubbelt så produktiv som en nöjd medarbetare.

Så vad krävs för att få världens bästa välfärd?

– Alla goda krafter behövs. Vi behöver utveckla i stället för att avveckla. I vissa regioner avvecklar man oss i stället för att utnyttja den samlade infrastrukturen. Då växer köer.

Skolan

Patrik Nystedt är vd för Utbildia och representerar skolans perspektiv.

Är svenska välfärdsmodellen hotad?

– Som debatten förs så är det klart att den är hotad på ett sätt. Jag upplever att debatten är väldigt skev och polariserad. Svensk välfärd är generellt sett betydligt bättre än vad som förs fram medialt i den politiska debatten. Det i sig gör att det finns en uppenbar risk att det tas beslut som inte är grundade på rätt förutsättningar helt enkelt, säger han.

– I förlängningen kan det leda till att valfriheten och mångfalden, som vi ändå har och ska vara väldigt stolta över, definitivt är hotad, säger han.

Det behövs en mer saklig debatt där det pratas om vad som ska förbättras snarare än att det hela tiden hamnar i en ideologisk frågeställning kring vem som är huvudman och vem som driver verksamheten, menar han.

Han är trött på den mediala bilden av skolan i stort.

– Det lyfts fram att skolan är i kris och att vi har väldigt stora problem. Jag skulle lyfta fram att vi faktiskt i hög grad når bra kunskapsresultat, framför allt om man tittar på de senaste internationella mätningarna, säger han.

Men han ser utmaningar, till exempel att läraryrket behöver öka sin attraktivitet.

– Även det hänger ihop med den negativa bild som målas upp av läraryrket. Vi måste tillsammans bli bättre på att bygga in en stolthet i att vara lärare. Det är ett fantastiskt uppdrag och kan faktiskt vara det bästa och viktigaste man kan arbeta med, säger han.

Sen behöver vi kanske reformera lärarutbildningen i nästa steg så att vi får ut fler och väldigt kompetenta lärare.

– Det är nyckeln till en bra skola, säger han.

När det gäller skolan är det ett antal utredningar i gång som kommer att presenteras framöver. Han orolig för vad som händer i nästa steg, rent politiskt.

– Går man in och detaljstyr ännu mer och försvårar för friskolor så kommer det att bli väldigt svårt att utveckla svensk skola som ska gå från att vara bra till bäst.

– Likvärdiga villkor är ett bra begrepp som vi alla vill ha, men jag ser en risk om den här debatten fortsätter. Att man tar beslut som gör att det inte blir likvärdigt längre.

Han märker redan nu av en ”vi och dem-kultur” i debatten.

– Det måste vi bort från och i stället fokusera på hur vi jobbar tillsammans för att nå så bra kvalitet som möjligt, säger han.

Omsorgen

Dennis Selsborg är vd för Kavat vård och är med i omsorgsberedningen. Även han är inne på att den svenska välfärden håller en högre standard än vad debatten ofta ger intryck av.

– Tyvärr har den politiska diskussionen fastnat vid frågan om vem som driver skolor, vårdcentraler och äldreboenden. Vi vill förändra detta genom att lyfta de verkliga utmaningarna och presentera lösningar som faktiskt gör skillnad.

Är den svenska välfärdsmodellen hotad?

– Hotad vet jag inte om det är rätt ord men det finns definitivt utmaningar. Det skiljer sig förstås åt mellan olika välfärdsområden, men idag står fler än en halv miljon svenskar i kö för att få träffa en specialist i vården. Äldreomsorgen behöver rustas och byggas ut – det saknas tusentals platser de kommande åren. Och skolan tar ett stort ansvar för integrationen – när var fjärde elev i grundskolan har utländsk bakgrund. Det här är verkliga utmaningar som kräver verkliga lösningar.

Blickar vi framåt så ökar andelen äldre i befolkningen. För att ekvationen ska gå ihop så måste varje skattekrona ge mer i välfärd. Behovet av innovation och effektivitet inom välfärden är och kommer att vara stort, menar han.

– Den största utmaningen inom äldreomsorgen som jag ser från mitt perspektiv är de ökade kostnader som en åldrande befolkning för med sig samtidigt som skatteintäkterna inte följer samma utveckling. Då gäller det att använda varje skattad krona på ett smart sätt och låta privata aktörer vara en del av lösningen.

Vilka utmaningar möter ni idag?

– Jag upplever att politiken idag inte skapar en långsiktighet för äldreomsorgen. På grund av ideologi och maktskiften förändras förutsättningarna och det leder till en osäkerhet för företagen. Ett exempel är Stockholm stad som för någon mandatperiod sedan hade ambitionen att 60 procent av äldreboendena skulle drivas av privata bolag och 40 procent av kommunen. En mandatperiod senare så är ombytta roller, 40 procent ska vara privat och 60 procent kommunalt. Hur ska ett privat företag våga investera i att bygga ett äldreboende med de förutsättningarna?

– I exemplet med Stockholm så är det också så att det kommunala fastighetsbolaget inte hinner bygga sin andel vilket leder till platsbrist och den stora förloraren är i slutändan medborgarna.

Vad är de vanligaste missuppfattningarna i debatten?

– Tyvärr handlar debatten ofta om att övervinster skapas genom att försämra kvaliteten både för de boende och för personalen. Jag har själv arbetat inom äldreomsorgen i 20 år och för mig är det tydligt att privata verksamheter är ledande när det gäller kvalitet och arbetsmiljö. Det vore mer relevant att fokusera på hur alla aktörer kan bidra till att framtidssäkra välfärden. Att minska konkurrensen genom att begränsa de privata utförarna skulle riskera att kväva de innovationer och de förbättringar som välfärdssektorn behöver.

Vad bör fokus ligga på i debatten?

– Fokus bör ligga på ökad kvalitet och på lösningar av de problem som finns och inte på om det är kommunen eller ett privat företag som driver verksamheten. För mig är det viktigaste att personalförsörjningen säkerställs och då är en fortsatt satsning på usk-utbildningar samt att stimulansmedel liknade äldreomsorgslyftet utvecklas. Vidare bör kommunerna ta hjälp av privata aktörer, som har stor erfarenhet av att bygga smart, för att bygga nya särskilda boenden. Sist men inte minst måste beslutsfattarna våga lita på att valfrihet är kvalitetsdrivande oavsett om det gäller hemtjänst eller äldreboenden.

Vad krävs för att vi ska få världens bästa välfärd?

– Inför de utmaningar som välfärden står inför behövs alla goda krafter – oavsett driftsform. Den svenska välfärdsmodellen, som kombinerar mångfald, konkurrens och valfrihet med offentlig finansiering, är en otrolig tillgång för Sverige. Låt oss ta vara på det.