KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Nytt kärnkraftsprogram lanseras för södra Sverige – ”Stort behov av planerbar el”

Uppstickarföretaget Kärnfull Next lanserar nu ett kärnkraftsprogram för södra Sverige. Bolaget siktar på 4–5 anläggningar med minst två SMR-reaktorer på varje sajt och nyligen anslöt två koreanska kärnkraftsjättar till projektet.

Tecknen på att det våras för kärnkraften blir allt fler. Företaget Blykalla har satt spaden i marken för två testanläggningar vid Oskarshamn. Vattenfalls vd Anna Borg sa nyligen till TN att man arbetar ”som att man redan fattat alla beslut för att bygga kärnkraft.”

Det verkar även gälla för företaget Kärnfull Next. Ett entreprenörsdrivet bolag som startade för några år sedan och som specialiserat sig på att leda projekt. Man har inlett 2025 med en rivstart.

Under årets första två månader har företaget inlett nya samarbeten med både kärnkraftsintresserade kommuner och tunga teknikspecialister. Det är ett led i företagets nylanserade kärnkraftsprogram för södra Sverige – Re: Firm South.

Här siktar bolaget på att etablera 4–5 energiparker med minst två modulära kärnreaktorer, så kallade SMR:er, på varje anläggning.

”Kommuner ser att det finns ett behov av planerbar el för att behålla och utveckla näringslivet.”

Tanken är att bygga tillräckligt med kapacitet för att samlokalisera olika energikrävande verksamheter som industrier eller nya AI-datacenter.

– Idag är det effektbrist i stora delar av södra Sverige. Kommuner ser att det finns ett behov av planerbar el för att behålla och utveckla näringslivet, samt för att skapa arbetstillfällen och kunna växa, säger John Eliasson, affärsutvecklingschef på Kärnfull Next.

Valdemarsvik i Östergötland är den kommun där arbetet mot ny kärnkraft hunnit längst. Där skrev man nyligen ett avtal med fastighetsbolaget Latona Group om marken för en eventuell framtida SMR-anläggning i Målma vid kusten utanför Valdemarsvik.

Det betyder att företaget nu inlett en så kallad genomförbarhetsstudie, som är ett av de sista, och omfattande, stegen i processen mot beslutet om att påbörja den faktiska byggnationen av en SMR-anläggning.

– Det handlar om att vi nu ska göra djupare analyser och stycka av mark för anläggningen. Nu börjar även arbetet med att förbereda ansökningar till Mark- och miljödomstolen och Strålsäkerhetsmyndigheten, säger John Eliasson.

Karlshamn och Motala är ytterligare två kommuner som är intresserade av kärnkraft och som nyligen ingått samarbetsavtal med Kärnfull Next. För Motalas del är det en konceptstudie som på ett övergripande plan undersöker möjligheten att inkludera SMR:er i den framtida energi- och infrastrukturplaneringen.

I Karlshamn har man tecknat ett samarbetsavtal med markägare för förstudier på två olika fastigheter.

– Vi tror på att bygga kärnkraft i programform snarare än i enskilda projekt. Det skapar skalbarhet och effektivitet i processen. Projekten kan lära sig av varandra. Att bygga ett åt gången är sällan en lyckad lösning, menar John Eliasson.

Sedan tidigare har Kärnfull Next ett avtal med företaget GE Hitachi som tillverkar SMR-reaktorsystemet BWRX-300 som är under uppbyggnad i Kanada.

Utökar samarbeten

Men när Kärnfull Next nu kommit en bra bit på vägen har man behövt utöka sin spetskompetens. Därför har företaget lagt till två ytterligare viktiga samarbetspartners – de koreanska företagen Samsung C&T och Korea Hydro & Nuclear Power – där den förra har erfarenhet av att driva stora kärnkraftsprojekt och den senare som operatörer som teknikleverantör och som operatör av kärnkraftsanläggningar.

– Vår styrka är att leda projekt och få alla bitar på plats. Att knyta de här båda bolagen till hos är ett mycket viktigt steg på vägen eftersom de besitter avgörande kompetens.

Det har visat sig att ny kärnkraft likt annan kritisk infrastruktur är förknippat med stora risker, framförallt eftersom projekten är kapitaltunga. Därför är det vanligt att staten är med och delar på risken i länder som satsar på kärnkraft.

Så är fallet även i Sverige där Finansdepartementet just nu filar på lagstiftning kring Mats Dilléns utredning om hur kärnkraften ska finansieras. Huvudspåret i den utredningen är att aktörerna få ett statligt lån om 75 procent av kostnaden och ett prissäkringsavtal som garanterar ett fast pris under 40 år.

– Det är så klart viktigt att det kommer på plats. Finansieringen kommer att vara en avgörande komponent för att sälja ett färdigt SMR-projekt vidare till pensions- eller infrastrukturfonder till exempel, menar John Eliasson.

Flera pusselbitar

Regeringens kärnkraftssamordnare Carl Berglöf menar att det finns fler åtgärder för staten att ta itu med. Han har föreslagit att staten borde bilda ett eget bolag som kan fungera som bollplank i olika kärnkraftsprojekt. Det skapar erfarenheter som kan föras vidare från projekt till projekt.

”Till exempel vilka utförare man nyttjat, vilka arbetssätt som funkade med dem och vad som inte funkade”, sa Carl Berglöf till TT.

Det finns också lagstiftning som kan behöva ändras, menar han.

För Kärnfull Next med sin planerade anläggning vid kusten utanför Valdemarsvik måste en avvägning mellan den rådande miljölagstiftningen och företagets ambitioner mejslas fram. Orsaken är att det inte är tillåtet med industriella anläggningar vid obruten kustlinje – som kustavsnitten utanför Valdemarsvik är.

– Det är ett hinder som staten behöver titta på. Det är viktigt att komma fram till en balanserad avvägning här och det diskuteras på Regeringskansliet just nu, säger Carl Berglöf.

Långa och oförutsägbara tillståndsprocesser är också ett problem. Carl Berglöf hänvisar till Pernilla Sandgrens utredning om hur tillståndsprocesserna för ny kärnkraft kan kortas som presenterades i mitten av januari. Målet är att få ned tiden från att en ansökan lämnas in till att en kärnkraftsreaktor tas i drift från cirka 13 år till 10 år.

– Det ska också bli möjligt att få ett tidigt politiskt avgörande från både kommunen och staten i den här processen, så att en projektör inte lägger ned stora belopp på ett projekt som får nej på målsnöret, säger Carl Berglöf.

Regeringens långsiktiga mål är att Sverige behöver kapacitet motsvarande två nya storskaliga kärnkraftsreaktorer till 2035, samt upp till motsvarande åtta nya reaktorer fram till 2045. Det kan komma att motsvara en kapacitet om 10 Gigawatt.

”Uppenbart vart vinden blåser när det kommer till kärnkraften och planerbar produktion.”

För att klara en kapacitet om motsvarande två stora reaktorer (2500 MW) till 2035 behöver det byggas kärnkraft på minst två platser, menar Carl Berglöf i sin senaste delrapport.

– Därför är det viktigt att snabbt bringa klarhet kring möjligheterna att uppföra kärnkraft även på nya platser, säger Carl Berglöf.

– Jag tycker att det är rätt uppenbart vart vinden blåser när det kommer till kärnkraften och planerbar produktion, men självklart återstår det mycket arbete och det här kommer inte att bli en enkel resa. Men den är helt nödvändig, säger John Eliasson.

Nyligen gick 14 europeiska näringslivsorganisationer samman och skrev under en gemensam deklaration där de efterfrågar mer kärnkraft i energimixen. Man understryker kärnkraftens roll för att förbättra Europas konkurrenskraft.