KLIMATOMSTÄLLNINGEN

Så använder Kina mineraler för att straffa Sverige – ”Otäckt”

Att Kina – utan förklaring – har stoppat exporten av grafit till Sverige slår hårt mot svensk industri och den gröna omställningen, varnar experter. ”Ett politiskt påtryckningsmedel”, säger Kinaexperten Helena Löfgren vid Utrikespolitiska institutet till TN.

Nutiden har beskrivits som ”Råvarornas tid”. Att USA:s president Donald Trump vill ta över Grönland kan utöver militärstrategiska anledningar också bero på att det där finns några av världens största outnyttjade reserver av olja och naturgas, samt betydande potential för många av de metaller som det moderna samhället behöver. Nyligen kollapsade det planerade mineralavtalet mellan Ukraina och USA efter ett uppmärksammat möte i Vita huset. Avtalet var tänkt att ge USA tillgång till strategiska råvaror i utbyte mot ett fortsatt stöd till Ukraina.

Men globalt är det fortfarande Kina som i dagsläget kontrollerar tillgången till många av de mineral och metaller som är avgörande för den gröna omställningen. Denna dominans skapar betydande försörjningsrisker för den europeiska tillverkningsindustrin, eftersom Kina kan begränsa tillgången på många av dessa råvaror. En del i detta är att Kina sedan 2020 stoppat export av grafit till Sverige.

– Det är det här som är otäckt med Kina, att de kan utnyttja sin dominans på världsmarknaden genom att lägga exportrestriktioner på vissa typer av råvaror för att straffa för någonting annat där de upplever att de har blivit orättvist behandlade, säger Maria Sunér, vd på branschorganisationen Svemin.

– Då de strategiska råvarorna används i den gröna omställningen och i modern teknik så har de också blivit en maktfaktor i det geopolitiska spelet på ett sätt som det absolut inte var för 10-20 år sedan.

”Ett politiskt påtryckningsmedel”.

Det är inte första gången som Kina sätter press på västvärlden med hjälp av kritiska råvaror. Redan 2011 begränsade man exporten av sällsynta jordartsmetaller som en följd av en konflikt med Japan, något som ledde till extrema prisnivåer. 2023 begränsade Kina sin export av gallium och germanium som är avgörande i tillverkningen av halvledare och 2024 införde Kina exportkontroller på antimon.

– Kina dominerar inte bara när det gäller brytningen av strategiska råvaror utan även bearbetning av materialen samtidigt som man då man har kontroll över leveranskedjorna, säger Helena Löfgren, vikarierande gruppchef vid Nationellt kunskapscentrum om Kina (NKK) vid Utrikespolitiska institutet.

– Det innebär att man kan använda till exempel exportkontroller som ett politiskt påtryckningsmedel eller som en del av en potentiell förhandling.

Grafit används bland annat i tillverkning av stål, batterier och bilar – inte minst elbilar där det är en huvudingrediens i batterierna. Grafit finns även med på EU:s lista över mineral och metaller som bedöms vara kritiska och strategiska för vårt samhälle och välfärd. EU importerar omkring 100 000 ton grafit varje år, vilket innebär att man till 98 procent är beroende av import för grafitförsörjningen.

Marknaden domineras i dag av Kina, där det enligt SGU finns runt 68 procent av världens tillgångar av grafit. Nyligen gav regeringen även grönt ljus för Talgas nya grafitgruva i Kiruna. Enligt Svemin skulle den nya grafitgruvan innebära att klimatpåverkan kan minskas med över 90 procent jämfört med dagens klimattunga import av syntetisk grafit från Asien.

– Man måste komma ihåg att den stora majoriteten av den grafit som Kina exporterar är i grunden kokt olja, säger Maria Sunér på Svemin.

– Rent generellt har vi potential att producera de allra flesta råmaterialen i västvärlden. Bara i Sverige har vi en berggrund där många av de kritiska råmaterialen finns, däribland grafit, sällsynta jordartsmetaller, litium och kobolt.

”Vi vet att bolag i Europa kämpar med det här”.

Även om Sverige skulle öppna nya grafitgruvor så saknas idag kompetensen att förädla råvarorna så att de faktiskt kan användas i industrin. Det faktum att Kina dominerar marknaden innebär att de också kan bestämma villkoren. Det betyder att de kan påverka prisbilden på marknaden – både genom att göra råvarorna dyrare och billigare, menar hon.

– Kina har kraftigt sänkt priset på grafit under de senaste två åren, vilket påverkar alla andra aktörer.

– Vi vet att bolag i Europa kämpar med det här. Samtidigt som Kina begränsar exporten så kräver de av köparna att man ska teckna långa kontrakt till låga priser. Då blir det väldigt svårt att motivera varför man skulle köpa av någon annan.

Sedan 2020 har Kina stoppat export av grafit till Sverige. Därefter har Kina infört globala exportkontroller på grafit.

– Att man stoppade exporten av grafit till Sverige har inte egentligen kommunicerats. Det bara blev så att man inte kunde köpa grafit från Kina om man var svensk.

Det finns alltså ingen officiell förklaring till varför Kina stoppat exporten till Sverige vilket har öppnat upp för spekulationer. Det har bland annat spekulerats i om det kan bero på Sveriges beslut att porta Huawei från det svenska 5G-nätet 2020, eller att Sverige velat att den kinesisk-svensk förläggaren och författaren ska Gui Minhai friges.

– Eller så handlar det om att man inte vill att Europa ska kunna bygga upp en batterivärdekedja och där har vi i Sverige utmärkt oss bland annat med satsningen på Northvolt.

”Kina brukar vara ganska duktiga på att berätta varför de tagit till politiska eller ekonomiska åtgärder”.

Kina har agerat kraftfullt vid flera tillfällen tidigare. Bland annat efter att Liu Xiaobo, kinesisk litteraturvetare, poet och regimkritiker, fick Nobels fredspris 2010, införde Kina ett importstopp av norsk lax. Efter att man i Litauen 2021, öppnade ett representationskontor för Taiwan, valde Kina att nedgradera sin diplomatiska relation med Litauen. Dessutom införde Kina ett importförbud från Australien gällande nötkött, efter att Australien kritiserat Kina för att vara ansvariga för corona-smittan. Helena Löfgren menar att det är anmärkningsvärt att Kina inte gett någon förklaring till varför man stoppat exporten av grafit till Sverige.

– Kina brukar vara ganska duktiga på att berätta varför de tagit till politiska eller ekonomiska åtgärder vid tidigare tillfällen.

– Vi kan bara spekulera, då det inte varit något uttalat. Vissa bedömare pekar på att det skulle kunna handla om Sveriges ambition att bygga upp en infrastruktur kring batterier. Men vi vet som sagt inte.

För företagen kommer detta leda till att man ser över leverantörsleden och det är troligt att priserna på råvaror ökar, menar hon.

– Det började flera företag med redan under pandemin. Framöver kommer man kanske inte lämna Kina men man kommer satsa på att lägga sina ägg i flera korgar.

– Det blir på vissa sätt företagen och i förlängningen konsumenterna som får ta smällen. Sen ska vi också komma ihåg att bygga upp egna leveranskedjor kommer att bli kostsamt. För även om vi i väst har tillgång till olika typer av råvaror behöver vi även infrastruktur för att förädla dem.