ELKRISEN

Avslöjar: Svenska kraftnät hävdar att danska elpriser blir lägre – räknade innan kriget

Den planerade elkabeln till Danmark beräknas höja svenska elpriser, men systemoperatören Svenska kraftnät påstår tvärtom att den kan sänka priserna. Nu kan TN avslöja att analysen är gjord innan kriget i Ukraina. ”Deras resultat avviker tydligt från mer typiska resultat”, säger Magnus Söderberg, professor i energiekonomi till TN.

Tidningen Näringslivet har i flera artiklar kunnat berätta om att myndigheten och affärsverket Svenska kraftnät planerar att utöka förbindelsen till Danmark, som fungerar som ett transitland för elektricitet från Skandinavien till kontinenten.

För bakgrunden är det enklast att läsa dessa artiklar först, men kortfattat kan man säga att de två äldre kablarna Konti-Skan 1 och 2 på totalt 715 megawatt planeras att ersättas med en ny förbindelse, Konti-Skan Connect, på 1 000 megawatt när kablarna når sin tekniska livslängd i mitten på 2030-talet. En ökning med 285 megawatt alltså.

Samtidigt som det pågår en debatt i Sverige kring statens roll i byggandet av ny kärnkraft för att addera mer planerbar el vill Svenska kraftnät alltså bygga motsvarande en fullstor kärnkraftsreaktor av överföringskapacitet till Danmark – som saknar både vattenkraft och kärnkraft.

Ett par andra jämförelser är att Sveriges ingenjörer räknar med att vattenkraften kan utvecklas med 1 300 megawatt till 2035 och att naturgaskraftverket Öresundsverket, som nu återstartas efter nedläggning, har en effekt på 448 megawatt.

Norge agerar precis tvärtom – och har meddelat att man avser att skrota kablarna Skagerrak 1 och 2 till Danmark när de når sin tekniska livslängd 2026 och 2027.

Experterna: Elpriserna kommer öka

Samtliga experter som TN varit i kontakt med är överens om att elpriserna i Sverige kommer att öka ju mer man exponerar sig mot Danmark – då landet är ett högprisland och dessutom fungerar som ett transitland för elektricitet till de stora konsumenterna på kontinenten, inte minst Tyskland.

– Det är det typiska resultatet när två elsystem integreras och det ena har rik tillgång på vattenkraft medan det andra har en stor andel intermittent kraft och ingen vattenkraft, säger Magnus Söderberg, professor i energiekonomi och chef för CAEEPR (Centre for applied energy economics and policy research) vid Griffith University i Australien.

Han får medhåll av Mats Nilsson, elmarknadsanalytiker och docent i miljöekonomi.

– Svenska kraftnäts fokus borde ligga på den nationella överföringen för att lösa våra egna problem i södra Sverige. Då handlar det om mer inrikes överföring samt mothandel för att öka överföringen från norr till söder. Man borde inte lägga sin energi på att förse Danmark och Tyskland med billig planerbar el.

Mitt under brinnande krig, den 15 april 2023, valde tyska regeringen att stänga världens tre säkraste reaktorer med en total kapacitet på 4 285 megawatt, alltså fyra gånger kapaciteten av den planerade elkabeln mellan Sverige och Danmark.

– Det var ett mycket dumt beslut som innebär att de byggt fast sig i ett beroende av naturgas och kolkraft. Det är deras beslut och varför ska Sverige backa en sådan usel energipolitik? Undrar Mats Nilsson.

Det finns dessutom rapporter som pekar på att Tyskland kan återstarta fler av sina nedlagda kärnkraftverk.

Svenska kraftnät: Blir billigare

Svenska kraftnäts generaldirektör Lotta Medelius-Bredhe har slagit ifrån sig och i ett mejl till TN hävdar hon att Konti-Skan Connect enligt deras analyser ser ut att minska svenska elpriser.

TN har inom ramen för offentlighetsprincipen krävt ut underlaget till detta påstående och enligt Svenska kraftnäts modellering som ligger till grund för inriktningsbeslutet antas priserna, innan kabel, ligga på:

2035

2045

Uträkningen är i svenska kronor och omräknad från euro/megawatt med en växelkurs på 11,08.

Därutöver antar man att den nya kabeln kommer att minska elpriserna i alla elområden och kommer till den övergripande slutsatsen att förbindelsen är ”samhällsekonomiskt motiverad”.

– Enligt Svk:s modelleringar ska alltså det danska elpriset mer än halveras från 2024 till 2035. Hur är det tänkt att ske? Eftersom vi inte ser vilka antaganden de har gjort är det väldigt svårt att bedöma rimligheten, säger Magnus Söderberg.

– Om nu de priser de har räknat ut för de olika prisområdena stämmer, det vill säga mycket billigare pris i DK1 och ungefär samma pris i SE3, och det sedan byggs en förbindelse mellan DK1 och SE3, borde vi se en tydlig tendens att priserna närmar sig varandra. Det vill säga, det svenska priset ska sjunka och det danska ska öka. Varför sker inte det?

Väldigt många frågor väcks, menar han.

– När man fattar denna typ av beslut ska antagandena och modelleringarna granskas i massor av akademiska seminarier och flera olika modeller ska användas. Vilka tekno-ekonomiska modeller har man använt? Vilka känslighetsanalyser har genomförts? Varför har inte prisvolatilitet tagits med i utvärderingen? Och så vidare.

”Utan en aktiv prismanipulation från danskt håll, till exempel att man subventionerar kraftproduktion och därmed dumpar priserna, är det svårt att förstå hur man kommit fram till sina resultat”.

Priset i Danmark har rusat sedan Ukrainakriget

Det kan också tyckas vara anmärkningsvärt att elpriset i Danmark beräknas vara 29-34 öre per kilowattimme år 2035 när elpriset 2024 blev 78 och 79 öre per kilowattimme. Hittills i år (fram till 2025-02-25) har det varit ännu högre, 115-119 öre.

– Jag skulle vilja ha en förklaring till vad de antar. Kanske tänker sig Svenska kraftnät att de ska fortsätta att subventionera in våldsamma mängder vindkraft och något lagringsmedia så att de kommer att ligga och dumpa marknaden. Det vill säga kostnaden per kilowattimme kommer att vara avsevärt större än priset per kilowattimme. Men priser i Danmark på 23 öre 2045 och i Sverige 3 på 36 öre? Det finns mig veterligt inget kraftslag som byggs på dessa prisnivåer? 2020 hade vi dessa priser, säger Mats Nilsson.

Redan byggda och amorterade anläggningar kan förstås producera till låga elpriser – men många sådana i Europa kommer inom en tioårsperiod att ha nått sin fulla livslängd.

Räknat på gamla siffror

TN hör av sig till Svenska kraftnät och undrar vad de har för underlag för att få fram de siffror man fått. Det dröjer några dagar och vi får påminna om att allmänna handlingar enligt offentlighetsprincipen ska ges ut ”skyndsamt”. Till svar får vi att inriktningsbeslutet baseras på beräkningarna i 2021 års långsiktiga marknadsanalys samt en länk till rapporten.

Det framgår inte i vilket tidsläge man räknat, men den 110 sidor långa rapporten är publicerad på Svenska kraftnäts sajt i maj 2021.

Med andra ord, Svenska kraftnät har försvarat kabeln med att elpriset blir billigare i Danmark, men beräkningarna har inte tagit hänsyn till den nya energiverkligheten i Europa efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina 2022.

Kortfattat kan man säga att man säga att anfallskriget minst sagt förändrade hela spelplanen för Europas energi- och elsystem. Orsaken är att den europeiska kontinenten fram till dess haft tillgång till mycket billig rysk fossil naturgas genom rörinfrastruktur. Ledningar som nu är avstängda eller förstörda och vore mycket kontroversiella att återta i drift.

Naturgas används som bränsle i de europeiska gaskraftverken som också är prissättande för kontinentens elpriser. Gaskraftverk är relativt billiga att bygga men driftskostnaden styrs förutom personalkostnader bland annat av räntor på lån för utrustning och lokaler samt priset på bränslet vilket i det här fallet är fossil naturgas.

De sammanlagda kostnaderna ligger till grund för kostnaden att driva kraftverket och avgör vilka bud man lägger på Nord Pool där elpriset sätts.

Detsamma gäller förstås även för kontinentens kolkraftverk där priset också har ökat sedan Svenska kraftnäts 2021-rapport.

Förutom biomassa är det kol, gas och olja samt import från grannländerna som används i Danmark när de väderberoende kraftslagen inte kan leverera.

”Det tror jag är osannolikt, eftersom jag inte tror att vi kommer att göra samma misstag att bli beroende av rysk naturgas igen”.

El- och gastrader tror inte på så låga priser

Tidningen Näringslivet ringer upp Arne Lohmann Rasmussen, dansk chefsanalytiker och forskningschef på Global Risk Mangement, ett danskt tradingbolag för energi som köper långsiktiga energikontrakt och säljer till företag som vill säkra upp sina energipriser, så kallad ”hedging”. Hans jobb är alltså att analysera framtida priser, med stora pengar på spel.

Han behöver dubbelkolla så att han förstod Svenska kraftnäts 2035-siffra rätt.

– Oj, jag skulle ha handlat el på dessa priser. Omedelbart, säger han.

Du tror inte att priserna kan bli så låga alltså?

– Nej, det tror jag är osannolikt, eftersom jag inte tror att vi kommer att göra samma misstag att bli beroende av rysk naturgas igen, även om jag noterar att det ryktas lite om Nord Stream 2, säger han.

Enligt uppgifter till Financial Times och den tyska tidningen Bild är Ryssland och USA i hemliga förhandlingar om gasledningen.

Att komma ner till de prisnivåer på naturgas som rådde innan skulle kräva att en lång rad saker klaffar, menar han.

– Man ska inte glömma att priserna var extra låga på grund av att utbudet var stort efter att pandemin hade dragit ned efterfrågan. För att naturgasen ska kunna komma ner till dessa nivåer igen under en längre period krävs ett stort utbud av LNG från USA och Qatar samt en svag efterfrågan i Asien, vilket vi inte ser. Tvärtom ökar efterfrågan i exempelvis Egypten, Indien, Indonesien och Kina just nu. Därutöver skulle vi troligen också behöva gas från Ryssland, vilket jag hoppas inte blir fallet. Så nej, jag tror att det är osannolikt att vi kommer till dessa nivåer.

”Det känns som önsketänkande”

Därför har han också svårt att se att elpriserna ska kunna komma ner.

– Nej, det känns som önsketänkande helt enkelt för jag tror inte att det kommer att finnas så mycket energi på marknaden.

Magnus Söderberg tycker inte att Svenska kraftnät har redovisat fog för sitt påstående. Det svenska systemet består förenklat av vattenkraft samt billig vind- och kärnkraft.

Det danska systemet består av sol- och vindkraft samt förhållandevis dyra förbränningsanläggningar.

– Utan en aktiv prismanipulation från danskt håll, till exempel att man subventionerar kraftproduktion och därmed dumpar priserna, är det svårt att förstå hur man kommit fram till sina resultat.

– Jag vill se hur de räknat och vad man gjort för antaganden för att få fram att danska elpriser ska halveras på tio år. Eftersom man inte kan se vilka antaganden de gjort är det väldigt svårt att bedöma rimligheten.

TN har hört av sig till Svenska kraftnät med dessa frågor:

Borde inte ni uppdatera er kostnadsanalys när hela spelplanen för Europas energi ritas om på det sättet? Sedan energikrisen 2022 är Danmarks elpriser betydligt högre än svenska (se bifogad bild).

En dansk gas- och eltrader som jag pratat med ser inga realistiska chanser för Europa att få ned gaspriserna och därmed kontinentens elpriser till de nivåer de låg strax innan er LMA 2021. Så hur ska Danmarks elpriser annars kunna vara billigare än svenska i framtiden?

1 000 megawatt är mycket, särskilt då det råder en kraftig debatt kring statens roll i ny kärnkraftsutbyggnad. Experter menar att beslut som dessa ska föregås av en rejäl genomlysning med akademiska seminarier och en offentlig debatt, eftersom det är beslut som kommer att påverka svenska elpriser i decennier framöver. Hur ser ni på detta?

Svenska kraftnät undviker att svara på de flesta frågor utan lämnar i stället en allmän kommentar via pressavdelningen där man pekar på att skillnaden är liten även i den långsiktiga marknadsanalysen 2024. Enligt dem ska skillnaden mellan Norden och Kontinentaleuropa ha minskat betydligt jämfört med den bild vi ser i dag.

Man svarar fortsatt inte på hur detta ska gå till.

”Den svenska elmarknadsnyttan är dock stor även i scenarierna från LMA2024 och förbindelsen bedöms fortsatt som lönsam för Sverige. Inför investeringsbeslut görs uppdateringar av den samhällsekonomiska analysen som ligger till grund för beslut”, skriver de.