USA:S EKONOMI
Trump hotar Europa med dubbla bolagsskatter – ”En rävsax”
En 90 år gammal bestämmelse ger USA:s president rätt att dubbla skatten på utländska bolag. Regeln har hittills aldrig används men nu hotar Trumpadministrationen att göra slag i saken. ”Om hoten realiseras så vore det förstås allvarligt för oss”, säger Carolina Lindholm på finansdepartementet till TN.
Förutom handelskrig förbereder sig president Donald Trump för att kunna starta ett skattekrig mot Europa. Han hotar med att dubbla skatterna för bolag och privatpersoner från länder som påstås diskriminera amerikanska företag, särskilt de stora techbolagen.
President Donald Trump hotar med ett skattekrig mot Europa.
Han planerar att dubbla skatter för länder som anses diskriminera amerikanska företag.
EU har redan infört en lag om minimiskatt för multinationella bolag.
Sverige och EU överväger gemensamma motåtgärder om hoten realiseras.
Claes Hammarstedt, internationell skatteexpert på Svenskt Näringsliv, uttrycker oro över situationen.
EU sitter i en rävsax eftersom man redan har infört en lag om minimiskatt för multinationella bolag, en skatt som Trump har i sikte.
I mitten av mars ska amerikanska tjänstemän lämna över en lista med möjliga straffåtgärder till Trump. Trumps favoritstraff, tullar, lär också finnas på listan.
Trumps medarbetare har hittat en 90 år gammal bestämmelse i skattelagstiftningen som ger presidenten rätt att dubbla skatten i USA på utländska bolag och privatpersoner från länder som diskriminerar amerikanska bolag. Bestämmelsen har aldrig använts tidigare. Den skulle kunna gälla alla inkomstskatter och källskatter på utdelningar från amerikanska bolag, som Microsoft och Apple.
Svenska regeringen hoppas på det bästa.
– Vi ska se var det landar. Budskapen därifrån ändrar sig hela tiden, säger Carolina Lindholm, statssekreterare för skatter på finansdepartementet.
– Om hoten realiseras så vore det förstås allvarligt för oss. Vi analyserar det.
Gemensamt EU-försvar
Om Trumpadministrationen börjar införa sådana drakoniska skatter på utländska bolag vill Sverige svara gemensamt med EU.
2021 enades 136 länder genom förhandlingar i OECD att införa en global minimiskatt på 15 procent på bolagsvinster. För att bolag inte ska kunna dra nytta av skatteparadis innebär överenskommelsen att länder har rätt att ta ut mellanskillnaden mellan lågskattelandets nivå och 15 procent. (Denna del kallas pelare 2. Pelare 1 gäller flytt av viss beskattningsrätt av vinster till konsumtionslandet.)
Den globala minimiskatten innebär alltså extraterritoriell beskattning, vilket frångår traditionella principer och bilaterala skatteavtal.
”Trump har hotat att om något land använder sig av regeln mot ett amerikanskt bolag så inför han motåtgärder.”
Ironiskt nog baserades OECD-överenskommelsen på en lag som Trump införde 2017 under sin första mandatperiod, kallad GILTI. Men Trumps version slår ihop vinsterna i alla länder medan OECD-avtalet räknar vinsterna i varje land för sig. I det globala avtalet blir därför skatten högre.
Republikanerna har länge varit missnöjda med OECD-upplägget. Trump har sagt att USA inte ska införa det internationella avtalet i nationell lagstiftning.
– Nu sitter vi i en rävsax, säger Claes Hammarstedt, internationell skatteexpert på Svenskt Näringsliv.
– Det är regeln om underbeskattade vinster som ställer till det. Trump har hotat att om något land använder sig av regeln mot ett amerikanskt bolag så inför han motåtgärder.
”Kommissionen har försatt oss i en knepig situation genom att springa i förväg.”
Problemet är att EU redan har infört minimiskatten som direktiv, som då ska tillämpas.
Svenskt Näringsliv och i stort sett hela näringslivet i EU ville vänta med att införa direktivet tills alla förhandlingar i OECD var klara. Det är inte alls förvånande att Trump drar sig ur, säger Claes Hammarstedt.
– Kommissionen har försatt oss i en knepig situation genom att springa i förväg, säger Hammarstedt. EU ska alltid vara Bror Duktig och ha gold plating på allt. Om OECD gör något så ska EU gå längre.
Förvisso ska alla EU-beslut om skatter fattas med enhällighet. Varje EU-land hade kunnat använda sitt veto mot direktivet. Men Claes Hammarstedt säger att trycket var hårt från kommissionen och Frankrikes finansminister Bruno Le Maire att EU skulle anta direktivet snabbt.
Nu säger EU:s skattekommissionär Wopke Hoekstra att EU ska fortsätta på sin väg med direktivet. Men det är oklart vad det innebär.
EU har skjutit upp tillämpningen av beskattningen av mellanskillnaden i ett år från januari i år till januari 2026. Kanske kan man skjuta på tillämpningen ytterligare. Men det innebär också en konkurrensnackdel för Europa mot USA, påpekar Hammarstedt.
För närvarande kvalificerar sig USA för ett tillfälligt undantag från OECD:s minimiskatt. Länder med en minimiskatt för bolag på minst 20 procent kan betecknas som ”en säker hamn” och slippa att mellanskillnaden beskattas fram till 2027. Men om Trump sänker bolagsskatten försvinner den möjligheten.
Bråk om techjättar
Redan före Trumps återkomst som president fanns konflikter mellan USA och andra länder om hur de amerikanska techjättarnas stora vinster ska beskattas. Frankrike, Italien, Storbritannien, Kanada och Japan och har infört skatter på digitala tjänster.
När Frankrike och kommissionen drev på för att införa en skatt på digitala tjänster på EU-nivå motsatte sig Sverige det. Det skulle ändra principen för hur bolagsvinster beskattas, från att skatt tas ut där huvudkontoret ligger till att skatt tas ut där försäljningen sker. Sverige har många exportföretag och skulle förlora stora skatteintäkter med den nya principen. Däremot skulle stora länder med stora hemmamarknader bli vinnare.
Oklart vad som anses vara diskriminering
Andra strider kan komma på skatteområdet. Tidigare har Trump protesterat mot att EU-kommissionen har underkänt särskilda skattelättnader för enskilda amerikanska företag, som att Irland sänkte Apples skatt med 13 miljarder euro. Kommissionen betraktar dessa specialuppgörelser som olagliga statsstöd.
Det är heller inte helt klart vad Trump kan anse som diskriminering av amerikanska bolag på skatteområdet. Hans syn förbryllar. Han påstår att moms diskriminerar just amerikanska företag. Moms tas ut i nästan alla rika länder i världen, men inte i USA. Där finns delstatliga och lokala försäljningsskatter.
– Momsen ska ju betalas av slutkonsumenten i landet oavsett varans ursprung, säger Lindholm. Den är inte diskriminerande på det sättet. Den är bland de mindre snedvridande skatterna vi har.
