DEN SVENSKA SÄKERHETEN
Riksrevisionens sågning: Uppbyggnaden av det civila försvaret går för sakta
Otydlig styrning, saktfärdighet från ansvariga myndigheter och kortsiktig finansiering. I en ny rapport riktar Riksrevisionen omfattande kritik mot regeringens återuppbyggnad av det civila försvaret.
För lite och för långsamt. Så kan Riksrevisionens kritik mot regeringens arbete med att bygga upp det civila försvaret sammanfattas. I en ny rapport, som tittat på regeringens insatser under åren 2015-2024, konstaterar myndigheten att det går för långsamt. Något man menar beror bland annat på otydligheter i regeringens styrning, saktfärdighet från ansvariga myndigheter och kortsiktig finansiering.
– De övergripande målen för det civila försvaret har inte givit någon närmare inriktning för arbetet. Inte heller regeringens planeringsanvisningar har varit tillräckligt tydliga med vad respektive myndighet förväntas att uppnå, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i ett pressmeddelande.
”Väldigt oklart vad som faktiskt förväntas”
Näringslivet har pekats ut som avgörande för att civilförsvaret ska fungera, men som TN har berättat i flera artiklar saknas konkreta besked om hur företagen egentligen ska bidra.
– Alla säger att näringslivets del i totalförsvaret är viktig. Men det är väldigt oklart vad som faktiskt förväntas av företagen från försvaret och politiken. Ingen vet vad de ska göra, sa Pia Sandvik, vd på Teknikföretagen, nyligen till TN.
Inte heller inom livsmedelsberedskapen finns det någon tydlig plan, trots att området varit i fokus en längre tid. När landsbygdsminister Peter Kullgren för drygt ett år sedan tog emot en utredning om hur livsmedelsberedskapen skulle stärkas, var beskedet på den efterföljande presskonferensen att det var bråttom att komma i gång.
Men fortfarande dröjer alltså konkreta besked, bland annat om finansieringen.
– Ansvaret för att producera livsmedel ligger på våra medlemsföretag men ansvaret för beredskapen och finansieringen av den måste ju ligga på det offentliga. Man behöver klargöra både ansvar och mandat kopplat till det och vi behöver en tydligare struktur för krisberedskap för att vi också ska kunna vara snabba och effektiva, kommenterar Jimmy Sandell, näringspolitisk chef på Livsmedelsföretagen.
”Borde ha tagit ett samlat grepp”
Riksrevisionen pekar dock ut just livsmedelsberedskapen som ett område där planeringen kom i gång relativt tidigt. Men samtidigt pekar man på behovet av bättre samordning mellan olika myndigheter och en tydligare uppdelning i vem som ansvarar för vad i händelse av kris eller krig.
– Regeringen borde ha tagit ett samlat grepp över alla sektorer, tidigt involverat näringslivet, formulerat uppdrag och tilldelat medel. Då hade myndigheternas förutsättningar att ägna sig åt förmågeuppbyggnad ökat väsentligt, säger Alexander Rohdin, projektledare för granskningen.
Riksrevisionen: Saktfärdig uppbyggnad av det civila försvaret
