BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN

Så hotar Sjöfartsverkets kris svensk industri – ”Otroligt bekymrade”

Sjöfartsverkets planer på att dra ner på isbrytning och höja avgifter har mötts av kraftiga protester från näringslivet, som varnar för att agerandet slår mot Sveriges konkurrenskraft. ”Det blir en oerhört stor risk för industrin när staten plötsligt inte kan leverera det som är statens ansvar”, säger Elin Swedlund, transportansvarig på Skogsindustrierna, till TN.

Som TN nyligen kunde berätta har Sjöfartsverket gått back med flera hundra miljoner kronor det senaste året. För att lösa den ekonomiska krisen planerar myndigheten bland annat att lägga ner helikopterbaser och kallställa en isbrytare, samt att höja de avgifter som näringslivet får betala för tjänster som isbrytning och lotsning med 250 miljoner kronor.

– Åtgärderna är inget vi vill genomföra, men vi är i en allvarlig ekonomisk situation som gör det nödvändigt, sa Erik Eklund, generaldirektör på Sjöfartsverket, i en kommentar i samband med att sparpaketet presenterades.

Reaktionerna från näringslivet har inte låtit vänta på sig. Transportföretagen påpekar att sjöfarten har nedprioriterats politiskt under lång tid och av flera regeringar, vilket organisationen menar har lett fram till dagens kritiska situation.

– Åtstramningarna kan få stora konsekvenser, genom att kallställa en isbrytare riskerar vi exempelvis att inte kunna hålla hamnar isfria. Det vore ödesdigert dels för industrin då 95 procent av den svenska exporten hanteras av hamnarna, dels ur beredskapssynpunkt, sa Monika Przedpelska Öström, branschchef för Transportföretagen Hamn, nyligen till TN.

Och Transportföretagen backas upp av flera tunga industribranscher, som ser stora risker för att Sjöfartsverkets neddragningar kommer att slå mot exporten. Nu kräver aktörer som Skogsindustrierna, Svemin, Svensk Gruvnäring, Jernkontoret, Näringslivets transportråd, Svenska Hamnar och Svensk Sjöfart att staten agerar.

– Sjöfartsverket har under lång tid varit underfinansierade. De är ansvariga för en enormt viktig infrastruktur för svensk industri i form av sjöfartens farleder men också isbrytning och lotsning, säger Elin Swedlund, transportansvarig på Skogsindustrierna, till TN.

”Du behöver inte betala för att köra bakom plogbilen på land. Varför måste du betala för att köra bakom plogbilen på sjön?”

Enligt Elin Swedlund är 70 procent av Sjöfartsverkets verksamhet avgiftsfinansierad och består av pengar som näringslivet betalar i lots- och sjöfartsavgifter. Skogsindustrierna och deras samarbetsorganisationer menar att staten borde ta ett större ansvar för transporterna till sjöss och stå helt och hållet för både drift och underhåll när det gäller isbrytning.

– I Sverige är infrastruktur statens ansvar. På samma sätt som vinterväghållning på land, väg och järnväg är statens ansvar och betalas via statliga medel så är det fullt naturligt att också vinterväghållning på sjön ska betalas via statliga medel. Du behöver inte betala för att köra bakom plogbilen på land. Varför måste du betala för att köra bakom plogbilen på sjön?

Precis som Monika Przedpelska Öström på Transportföretagen påpekar Elin Swedlund att den absoluta majoriteten av svensk export sker via någon av landets hamnar. Om priserna för att hantera gods till havs ökar, kommer det med andra ord att slå mot industrin.

”Rättsosäkert”

Redan tidigare har det larmats om att de svenska isbrytarna är gamla och i behov av underhåll, och om en av dem permanent ställs åt sidan så riskerar läget alltså att bli ännu värre än det redan är.

– Sjöfarten är otroligt viktig för norra Bottenviken och industrin där uppe. Och om Sjöfartsverket kallägger en isbrytare så kommer de med stor sannolikhet att få problem med att hålla alla hamnar öppna. Då blir det i praktiken en tjänsteman på Sjöfartsverket som har mandat att avgöra vilken hamn som får isbrytning. Och det är ju en jättekonsekvens för den hamn som inte får det för den industrin som ligger där får ju inte in sitt gods eller ut sina varor till sina kunder. Det blir rättsosäkert, säger Elin Swedlund.

– Det blir en oerhört stor risk för industrin när staten plötsligt inte kan leverera det som är statens ansvar, det vill säga infrastruktur och öppna sjövägar. Och det är vi otroligt bekymrade för.

”Varje krona som läggs på transporten blir ju en krona som då tas från svensk konkurrenskraft.”

Jämfört med många andra länder har Sverige en förhållandevis hög kostnad för att producera. Med långa avstånd ut till kontinenten har svenska företag dessutom relativt höga transportkostnader. Att lägga på ytterligare kostnader på näringslivet vore därför ödesdigert, menar Elin Swedlund.

– Sverige är ett exportberoende land och allting handlar om vad priset är på marknaden, i slutändan vad kunden får betala. Det är priset som avgör om kunden ska handla från oss eller Kanada eller Sydamerika eller Kina, det är ingenting att hymla med.

Hon berättar att fartyg som lämnar Sverige kan vara lastade med runt 7 000 ton, medan fraktfartyg i Brasilien kan ha en vikt på 77 000 ton.

– Det är klart att de får ner sina transportkostnader enormt på det sättet. Vi kan inte ta in så stora båtar i våra hamnar. Så varje krona som läggs på transporten blir ju en krona som då tas från svensk konkurrenskraft.

Osäkerheten en risk i sig

Sjöfartsverkets planer har även mötts av reaktioner från politiskt håll och inom kort ska det aviserade sparpaketet debatteras i riksdagen. Elin Swedlund hoppas att diskussionerna ska resultera i ökade anslag i kommande budgetar. Hon varnar för att konsekvenserna riskerar att bli allvarliga om inget görs.

– Risken är påtaglig om det här blir verklighet. Bara vetskapen hos industrin om att det här kan ske skapar en stor osäkerhet. Vågar man satsa i norra Sverige om vi inte har isbrytare? Vågar man tro på att vi kan få fram vårt gods? Eller ska vi lägga industrierna någon annanstans? Det är avgörande för konkurrenskraften och industrierna att de kan lita på att infrastrukturen fungerar.

Ansvarige ministern: ”Situationen är mycket bekymmersam”

TN har varit i kontakt med infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) med anledning av Sjöfartsverkets planerade sparpaket.

”Sjöfartsverkets ekonomiska situation är mycket bekymmersam. Att läget nu är så besvärande beror på en rad samverkande faktorer. I nuvarande säkerhetspolitiska läge är det av yttersta vikt att kärnan i Sjöfartsverkets viktiga tjänster håller en fullgod nivå. När nu Sjöfartsverket vidtar åtgärder för att komma till rätta med underskottet, är det centralt att dessa tjänster inte påverkas allt för negativt”, skriver han i ett mejl till redaktionen.

Andreas Carlson kan ännu inte ge några konkreta besked om hur de föreslagna åtgärderna ska hanteras.

”Sjöfartsverkets budgetunderlag som ska lämnas till Regeringskansliet har ännu inte inkommit. När det väl har överlämnats kommer vi naturligtvis att analysera det noga. Frågor om Sjöfartsverkets framtida leveransnivåer och finansiering kommer vi därefter att återkomma till i kommande budgetprocesser”.