ARBETSKRAFTSINVANDRING

Varningen: Regeringen gör att fler jobbar svart − ”Toppen av ett isberg”

Tack vare identitetskontroller har Sistec kunnat undersöka om 300 000 personer har rätt att arbeta i Sverige. Men nu varnar företaget för att regeringens försvårande av arbetskraftsinvandringen gör att alltfler jobbar svart. ”De har inget alternativ”, säger Tobias Eng, Head of Sales and Marketing.

När regeringen hösten 2023 införde ett lönegolv vid arbetskraftsinvandring som översteg kollektivavtalade löner i många branscher fick det två effekter som företaget Sistec påtalar i sin årsrapport för 2024. Det ena är att medvetenheten kring kontroll av rätten att arbeta i Sverige har ökat. Den andra, och mer ödesdigra, är att ”en stor grupp tidigare legal arbetskraft inte längre är anställningsbara, vilket har skapat en rekryteringsbas för oseriösa arbetsgivare”.

− Vi ser bara toppen av ett isberg, säger Tobias Eng, Head of Sales and Marketing på Sistec.

Sedan starten 2019 har företaget träffat och kontrollerat 300 000 personer. Syftet är att säkerställa att människor som arbetar i Sverige eller som ska komma till Sverige och arbeta faktiskt har rätt att göra det. För att göra det genomför Sistec identitetskontroller.

− Vi har en väletablerad plattform, säger Tobias Eng.

Små och stora företag

De kunder som Sistec arbetar med är både små och stora. Bland de drygt 8 000 kundföretagen finns bland andra Postnord, Elgiganten och Preemraff. Det är stora företag, men många kunder är också till exempel restauranger och städföretag.

− Vi har uppdragsgivare som har tio anställda och andra uppdragsgivare som har 20 000 anställda.

Kunderna har en sak gemensamt: De anställer utländsk personal. Och med regeringens lönegolv på 80 procent av svenska medianlön för arbetskraftsinvandrare, som dessutom är planerat att höjas till 100 procent, har kunderna fått problem.

− Ett av syftena med det är ju att få en del av arbetskraftsinvandrarna att resa hem. Problemet är att det inte är verklighetsförankrat. Många av de här personerna identifierar Sverige som den plats de bor och lever på, säger Tobias Eng.

”Jag har sett flera exempel på att de har hittat på nya roller för att kunna möta kraven, så att de inte ska få avslag för att Migrationsverket inte tycker att det är rimligt att den tjänsten får de utbetalningarna.”

Och det är orsaken till att Sistec upplever att allt fler arbetskraftsinvandrare riskerar att hamna hos arbetsgivare som inte är särskilt noga med att följa regler och lagar.

− Det är en grupp som börjar få avslag på sina ansökningar och nu ser vi effekten av det. De har fastnat mellan arbetsmarknadens vilja och möjlighet att ge dem en högre inkomst och lagar och regler. Men det handlar också om konsumenternas vilja att betala mer för olika tjänster, säger Tobias Eng.

Vad säger era kunder om lönegolvet?

− De är jättestressade. De kan ha en arbetsgrupp på 150 personer där hälften är från tredje land. De har redan en ansträngd situation rent administrativt och nu blir det här ytterligare en parameter.

Svårt att följa reglerna

Tobias Eng menar att företag som vill göra rätt börjar få svårt att följa reglerna.

− De behöver bli kreativa. Jag har sett flera exempel på att de har hittat på nya roller för att kunna möta kraven, så att de inte ska få avslag för att Migrationsverket inte tycker att det är rimligt att den tjänsten får de utbetalningarna.

Han berättar varje enskilt företag har tvingats tolka reglerna själva och samtidigt fått olika svar från Migrationsverket.

– Det har lett till stor förvirring både bland arbetsgivare och medarbetare, säger Tobias Eng.

Men en ännu värre konsekvens är alltså att människor som tidigare har haft ett vitt jobb, men sagts upp på grund av lönegolvet, nu tvingas söka jobb på annat håll.

– De måste skaffa försörjningsmöjligheter på annat sätt. Redan idag är den svarta arbetsmarknaden ganska utbredd. De har inget ont uppsåt – de har bara inget alternativ.

Gradvis förändring

I takt med att fler och fler arbetstillstånd går ut kommer allt fler människor att känna sig tvingade att gå under jorden och jobba svart. Det var också något som företagaren Anders Nilsson vittnade om i TN nyligen. Tre av hans tidigare medarbetare jobbar nu svart på annan ort.

– Det är extremt naivt att tro att de, som har varit i Sverige i flera och år och talar svenska, ska lämna landet, sa Anders Nilsson.

Han fick medhåll från Amelie Berg på Svenskt Näringsliv.

− Det är precis det här vi har varnat för. Vi börjar nu se bevisen på att lönegolvet bidrar till ett växande skuggsamhälle, där arbetskraftsinvandrare och annan utländsk arbetskraft utnyttjas, sa hon.

Tobias Eng menar att förändringen kommer att komma gradvis.

– Det kommer att ske över tid i och med att arbetstillstånd går ut och man får avslag när man ansöker om förlängning. Så den stora förflyttningen har inte skett än, säger han.

”Fusket kommer inte att minska. Det kommer bara att öka.”

Han får många indikationer och vittnesmål från kunder om att den förflyttningen är på gång. Företag ser att medarbetare som de har tvingats säga upp plötsligt poppar upp hos andra arbetsgivare som omöjligt kan betala den typen av lön som lönegolvet kräver.

– Den här typen av frågor får vi ofta från våra kunder. Det är något omfattande som sker, säger Tobias Eng.

Ett av regeringens syften med att införa lönegolvet och sedan höja det är att minska påstått fusk kring arbetskraftsinvandring. I en intervju med TN nyligen sa migrationsminister Johan Forssell (M) att det är ”väldigt välbelagt att det har funnits stora problem med fusk”. Men TN har inte kunnat hitta några studier som bekräftar fusket.

Och Tobias Eng tror att lagstiftningen snarare är kontraproduktiv.

– Fusket kommer inte att minska. Det kommer bara att öka, säger han.