KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Därför kan svensk-tyska grälet om kärnkraft snart vara över

Till skillnad från sina företrädare har Tysklands nya regering en positiv inställning till ny kärnkraft. Det menar Sveriges energiminister Ebba Busch, som hoppas på en ljusning i energidiskussionerna med EU:s största medlemsland. ”Det har skett ett stort skifte”, sa hon nyligen i ett uttalande.

Energiminister Ebba Busch (KD) hoppas på en renässans för kärnkraft i Tyskland. Men än är den inte här. Hon får fortfarande hårt motstånd i EU av Tysklands avgående energiminister Robert Habeck från partiet Allians 90/De gröna.

Hittills har kärnkraftsmotståndare som Tyskland, Österrike, Spanien och Luxemburg stoppat EU:s finansiering av forskning, utveckling och innovation kring kärnkraft. EU-regler har skrivits så att kärnkraft är ett mindre attraktivt energislag för privata investeringar.

– Det har skett ett stort skifte efter tyska valet i hur både tyska socialdemokrater och kristdemokrater kommunicerar om behovet av baskraft framöver, sa Ebba Busch i samband med mötet för EU:s energiministrar tidigare i mars.

– Det är klart att jag välkomnar det. Jag hoppas på en tysk kärnkraftsrenässans.

Troligen blir det just SPD och CDU som bildar koalitionsregering i Tyskland. De har enats om ett sonderingspapper, ett utkast till regeringsöverenskommelse.

Ett sista bråk

Så grälet på energiministermötet i mars mellan Ebba Busch och Robert Habeck var antagligen det sista i en lång rad. I december var Ebba Busch ”vansinnig” över att Tysklands nedläggning av kärnkraft har lett till rekordhöga elpriser i Sverige. Nästa möte för EU:s energiministrar är i juni och då bör den nya tyska regeringen vara på plats.

Alla medlemsländer i EU är ense om att Europas energipriser är ett problem för konkurrensen. USA och Kina har betydligt lägre energipriser.

När energiministermötet i mars debatterade hur priserna ska sänkas lade Robert Habeck hela skulden på beroendet av fossil energi, främst rysk gas. Han nämnde inte något om att nedläggningen av tysk kärnkraft kan ha påverkat priserna.

”Det är klart att jag välkomnar det. Jag hoppas på en tysk kärnkraftsrenässans.”

– Vi har hört från medlemsländer som Sverige om att bygga ny kärnkraft, sa han. Men tillåt mig påpeka att det tar decennier att bygga dem. Och inte är kärnkraft billigt heller. Vi vill ha energi till överkomliga priser.

Han kritiserade också Sverige för att inte vara ”solidariskt” när man inte vill bygga nya elförbindelser mellan EU-länder. Nya förbindelser med Sverige skulle ge Tyskland billigare el.

– Vi behöver bygga upp marknaden. Ju större en marknad desto effektivare är den.

Nya nät driver kostnader

Ebba Buschs ripost mot Robert Habeck var att EU fokuserar för mycket på nya elkablar och förnybart. I stället borde EU satsa på att använda befintlig nätinfrastruktur mer effektivt och på att behandla kärnkraft och förnybart lika (kallat teknikneutralitet), sa hon.

Stor utbyggnad av förnybara energislag kräver elnät med stor kapacitet eftersom energiproduktionen är volatil. Detta driver kostnader som gör elnätsavgiften dyrare än själva elen, sa Ebba Busch.

– Man behöver bana väg för investeringar i mer baskraft, sa hon. Annars kommer kostnaderna för nätet att skena. Vi kommer att se mer slitningar länder emellan än det vi nu ser bland de nordiska på grund av att vi har för lite baskraft.

Energiministern avsåg Norges hot att stänga av två elkablar till Danmark eftersom hög efterfrågan där får elpriserna att skena i Norge. I Sverige får skåningarna betala ett väldigt högt elpris på grund av att Tyskland inte delar in landet i elområden.

”Vi kommer att se mer slitningar länder emellan än det vi nu ser bland de nordiska på grund av att vi har för lite baskraft.”

Så har det låtit i EU:s debatter under åren med den nuvarande svenska regeringen, Sverige och Tyskland munhuggs. Motståndarna till kärnkraft har stoppat EU-pengar till kärnkraft. Men motståndet försvagas medan anhängarna stärks. Tolv EU-länder, bland dem Sverige, har bildat en allians för att främja kärnkraft inom EU. Där har Italien och Belgien nu observatörsstatus.

Vid den tyske energiministerns svanesång i EU var Ebba Busch mildare än i december och tackade ”Doktor Habeck” för gott samarbete.

En ljummen kommissionär

En nyckelperson som just har börjat sitt arbete i EU på energiområdet är den danske energikommissionären Dan Jørgensen. Mandatperioden för honom och övriga kommissionärer sträcker sig till 2029.

Kärnkraftsanhängare tycker att han är alltför ljummen mot energislaget. Vid debatten om hur energipriserna ska pressas var hans recept mer förnybart, mer energieffektivisering, utbyggt elnät – även mellan EU-länderna, gemensamma inköp av naturgas, ökad transparens på gasmarknaden och sänkta energiskatter. Punkt.

Med utgångspunkt från ministrarnas debatt ska kommissionen nu arbeta fram konkreta förslag. Dan Jørgensen lovade att ta hänsyn till olika synpunkter från EU-länderna.

Om energikommissionären inte nämnde kärnkraft som en del av lösningen så gör däremot hans chef det, kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Vid EU-toppmötet några dagar senare betonade hon EU:s tre prioriteringar för att förbättra konkurrenskraften: regelförenklingar, förbättrad kapitalmarknad och lägre energipriser.

– Svaret för att sänka energipriserna är kärnkraft och förnybart, sa hon. Fossila bränslen som vi importerar driver priserna.

Uppdragsbrevet som hon har gett till Dan Jørgensen understryker att teknikneutralitet är ett mål. Brevet uppmanar honom också att driva på så att små modulära kärnkraftsreaktorer byggs under 2030-talet. Ebba Busch varnade för att tolka instruktionen som att kommissionen enbart ska stödja SMR. Vanliga storskaliga reaktorer behövs också, sa hon.

Så vart går Tyskland? Sonderingspapperet nämner inte kärnkraft. Men Ursula von der Leyen, som är tysk kristdemokrat, lär ha fått en bra fingervisning om vilken politik den trolige förbundskanslern Friedrich Merz från CDU vill driva.