SVENSKA INNOVATIONSKLIMATET

Experter varnar för forskningskris – Sveriges innovationsförmåga i farozonen

Sverige riskerar att halka efter i forskningsvärlden när universitet och högskolor tappar i innovationskraft och relevans. Experter efterlyser ett ökat samarbete mellan akademin och näringslivet. "De svenska universiteten måste bli bättre", säger Anders Broström, vd för Entreprenörskapsforum.

− Den svenska forskningen och forskningspolitiken har hamnat i mellanmjölkstrenden. Som systemet ser ut idag, finns liten eller ingen input att hänga med i tiden, att fråga sig vad det är för forskning som Sverige behöver idag.

Det säger Anders Broström, vd för Entreprenörskapsforum och professor vid Göteborgs universitet. Tillsammans med Karl Wennberg, professor vid Handelshögskolan i Stockholm har han nyligen publicerat en rapport: ”Investeringar i kunskap som drivkraft för produktivitet” som pekar på en sviktande investering i kunskap inom universitet och högskola,

− Ambitionen med rapporten är att det krävs ett uppvaknande, att de svenska universiteten måste bli bättre. Gör de inte det, går det på sikt ut över näringslivets möjligheter att hänga med i den internationella konkurrensen.

Forskningen och näringslivet har genom åren gjort Sverige till ett kunskapsintensivt, innovativt land med en stark position på världsmarknaden. Men i tider med en allt snabbare teknisk och social omställning är det är en ställning som snabbt kan förändras.

− Och det har den. Under en längre tid har forskningsproduktiviteten på de statliga lärosätena stagnerat, tappat fart, säger Anders Broström.

Danmark, Holland och Schweiz får större genombrott

En effekt av det är att det blir mindre forskningsgenombrott, mindre resultat som kan föra näringsliv och samhällsutveckling framåt, trots att pengar inte är en bristvara. Tvärtom är de resurser som universitet och lärosäten förfogar över en av de större samhällsekonomiska investeringarna i Sverige.

− Vi ser att länder som till exempel Danmark, Holland och Schweiz, som har liknande system som i Sverige, får betydligt fler genombrott, betydligt fler artiklar publicerade, konstaterar Anders Broström.

”Relevant grundforskning som speglar näringslivets behov bör vila på en offentlig finansiering och vara långsiktig.”

Om pengar inte är ett hinder i första hand, så ligger här en del av förklaringen till att Sverige halkar efter i forskarvärlden. Det menar Emil Görnerup, forsknings- och innovationspolitisk expert på Svenskt Näringsliv.

− Forskningssektorn har expanderat kraftigt men samtidigt har kvantitet kommit att värderas högre än kvalitet. Framför allt har mycket av det som produceras på lärosätena inte matchat de behov som finns i näringslivet och ute i samhället. Relevansen har varit för låg, säger han.

Pengar i sig ökar alltså inte kvaliteten och produktiviteten inom forskningen, det gör däremot människorna. Det sätter fokus inte bara på universitet och högskolor utan på hela skolsystemet, från grundskola till högre utbildning och vidare till forskningsmiljöerna.

− Vi måste backa tillbaka till spänstiga lärande miljöer, investera i utbildningen på alla nivåer, från grundskolan och uppåt, säger Anders Broström.

Främsta produkten är människor

Vid sidan av forskningsgenombrott och innovationer är forskningens främsta ”produkt” just människor, personer som kan omsätta de nya insikterna och rönen ute i samhälle och näringsliv. Omvänt kan de sedan återvända till forskningen med lärdomar från näringslivet och på så sätt driva på en utveckling som gagnar såväl näringsliv som samhälle.

− Forskningspolitiken måste höja blicken och skapa en finansiering som bygger in näringslivet och som säkrar ett kontinuerligt utbyte av idéer och impulser mellan forskare och företag, alltså broar mellan akademi och näringsliv, säger Anders Broström.

Ett sätt att bryta den svaga kopplingen mellan forskningen och företagen, som alltså har medfört att goda forskningsresultat inte har omvandlats till innovationer eller kommersiella produkter, är en tydligare delning av ansvaret, menar Emil Görnerup.

− Grundforskning innebär hög risk och är ett område som näringslivet ofta har svårt att finansiera. Möjligheterna att kommersialisera resultaten direkt är små men den samhälleliga nyttan kan vara stor. Relevant grundforskning som speglar näringslivets behov bör därför vila på en offentlig finansiering och vara långsiktig, säger han.

Riskerar att flytta produktionen utomlands

Vid sidan av det offentliga är näringslivet en viktig part när det gäller att driva forskning och innovationer, både på egen hand och i samarbete med universitet och högskolor. Ett par exempel där växelverkan mellan näringsliv och lärosäten har fungerat bra är, enligt Anders Broström, utvecklingen av transistorerna. Där var företagen först och universiteten hakade på i ett senare skede med kompletterande forskning. Utvecklingen inom biotech å andra sidan vilar på den grundforskning som skett inom universiteten och sedan omvandlas kommersiellt i näringslivet.

”Forskningspolitiken måste höja blicken och skapa en finansiering som bygger in näringslivet och som säkrar ett kontinuerligt utbyte av idéer och impulser mellan forskare och företag.”

Om den typen av framsteg blir allt mer sällsynta, om den svenska forskningen fortsätter att stagnera, kommer det att påverka de svenska företagens möjlighet att konkurrera på den internationella marknaden. I ett svagt innovationsklimat får näringslivet svårare att både locka till sig och behålla talanger. I förlängningen finns risken att företagen då lockas att flytta den egna produktutvecklingen utomlands, att importera innovationer istället för att utveckla dem i Sverige. Det är en utveckling som är negativ för inte bara universitet, högskolor och näringslivet utan för samhället i stort.

− Därför behövs ett ökat samarbete mellan näringsliv och akademi. Ett starkare partnerskap mellan akademiska institutioner och näringslivet ger företagen tillgång till ny forskning och teknologiska framsteg som kan omsättas i nya produkter och tjänster. Det skapar en ömsesidig nytta där forskning och utveckling snabbt kan komma ut i praktiken, säger Anders Broström.

Läs rapporten.