KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Fem svenska projekt utvalda av EU för att säkra kritiska råvaror
LKAB står för tre av totalt fem svenska projekt som EU valt ut som strategiska för att säkra tillgången på kritiska råmaterial. Målet är att starta brytning före 2030. "Vi hade hoppats på fler projekt för Sverige", säger Maria Sunér, vd på Svemin, som varnar för att EU:s tidsplan är i tightaste laget.
EU-kommissionen har identifierat 47 europeiska strategiska projekt inom ramen för Critical Raw Material Act (CRMA) för att säkra tillgången till kritiska råmaterial.
Fem svenska projekt
Fem svenska projekt finns nu med på listan. LKAB får CRMA-status för Per Geijer-fyndigheten i Kiruna, för anläggningen i Malmberget som ska avskilja sällsynta jordartsmetaller från malmen, samt för den planerade demonstrationsanläggningen (förädling) för sällsynta jordartsmetaller i Luleå.
Fem svenska projekt är nu utvalda av EU för utvinning av kritiska råvaror.
LKAB står för tre av projekten som gäller fyndigheter och förädling av sällsynta jordartsmetaller.
Företagen Talga och Northvolt Revolt har också fått strategisk CRMA-status av EU.
Northvolt Revolts projekt anses viktigt trots konkursen, och EU hoppas på en ny aktör.
Tidsgränsen på 27 månader ska effektivisera men inte sänka miljökraven.
Intresset för kritiska metaller ökar kraftigt med många nya ansökningar om tillstånd i Sverige.
Även gruvföretaget Talgas grafitbrytning i Vittangi, samt Northvolt Revolts återvinning av metaller som mangan, litium, grafit, nickel och kobolt finns nu med på listan över strategiska projekt.
EU anser att även om Northvolt gått i konkurs är det en viktig fyndighet och man hoppas på att en annan aktör tar över projektet.
”Hoppats på flera svenska projekt”
En viktig del i CRMA är att en tidsgräns på max 27 månader sätts för ett ja eller nej på en ansökan. Förordningen kräver också en så kallad ”one-stop-shop” där företag ska ha en ingång att jobba mot. Det är också meningen att EU ska hjälpa till med att koppla ihop företag med finansiärer.
– Nu ser vi det första konkreta resultatet av den kritiska råmaterialakten. Vi hade dock hoppats på att det skulle bli fler projekt för Sverige eftersom det finns flera sökanden, säger Maria Sunér.
De gruvföretag som ansökt i Sverige, men som den här gången inte nådde ända fram är Blue Lake Minerals, och Leading Edge Materials. Den svenska gruvjätten Boliden ansökte för ett projekt i Finland, men fick inte CRMA-status.
– De kommer att kunna söka igen. Flera ansökningsperioder är planerade de kommande åren och det finns säkert en lärdomsprocess i hur ansökningarna ska formuleras, men också hur man bedömer projekt som kan ha svårt att börja leverera redan 2030. De projekt som nu valts ut är relativt mogna och har kommit långt i sin planering, konstaterar Maria Sunér.
För kort tid
Talga är det företag som kommit längst i processen mot en ny gruva. Regeringen gav nyligen Kiruna kommun i uppdrag att ”utan fördröjning anta den detaljplan som Talga tillsammans med kommunens tjänstemän tagit fram.”
Nu återstår bearbetningskoncession och bygglov i laga kraft, samt ett formellt finansieringsbeslut uppger Talga.
EU:s mål är att brytning av olika kritiska material ska kunna påbörjas före 2030. Maria Sunér menar att det är en väl snäv tidsgräns.
– Gruvutveckling och utvinning av material är en väldig komplex process. För att säkra kritiska råmaterial långsiktigt måste EU redan nu sätta mål bortom 2030, säger Maria Sunér.
– Även om tillståndsprocesserna blir effektivare tar det lång tid rent tekniskt att bygga upp en verksamhet. Företagen ska också hitta sin finansiering under den här tiden, fortsätter hon.
Samma miljökrav
Tidsgränsen på 27 månader är dock positiv eftersom den definierar en tidsgräns, men den innebär inte att företagen kommer undan miljöprövningen.
– Samma miljökrav gäller för de här projekten som för alla andra, men tidsgränsen kan komma till rätta med de långa handläggningstiderna, menar Sunér.
Hur Sverige väljer att implementera regelverket kring de nya CRMA-projekten är ytterligare en fråga som behöver klargöras. Många gånger spretar lagstiftningen när olika EU-direktiv ska implementeras.
– I den frågan har vi större förhoppningar på miljötillståndsutredningen som kom i januari. Den ska särskilt titta på både överimplementering och underimplementering av EU-direktiv och försöka få svensk miljörätt mer i linje med den europeiska rättstraditionen.
Tidsgränsen kan också komma att bli en blåslampa för alla parter i tillståndsprocessen.
– Det är många myndigheter som är involverade i tillståndsprocesserna och tidsgränsen kommer kräva att alla bidrar till att tidsramarna följs, men det gäller även för de ansökande företagen, konstaterar Maria Sunér.
Boom för ansökningar
I Sverige finns det flera potentiella fyndigheter. Förutom LKAB:s fyndigheter av jordartsmetaller i Kirunaområdet har det identifierats höga halter av kritiska råvaror, som sällsynta jordartsmetaller och fosfor i gammalt gruvavfall i Bergslagen. Till exempel i Grängesberg och vid Blötberget utanför Ludvika.
En stor och känd fyndighet för tunga sällsynta jordartsmetaller finns i Norra Kärr norr om Gränna. Här arbetar det kanadensiska gruvbolaget Leading Edge Materials för att få tillstånd. Leading Edge Materials hörde till de projekt som ansökt om CRMA-status men som inte kom i mål den här ansökningsrundan.
De senaste två åren har även myndigheten Bergsstaten, som hanterar tillståndshanteringen för gruvor, mottagit rekordmånga ansökningar om nya undersökningstillstånd. Här ser man en stor ökning av ansökningstillstånd för olika kritiska metaller och mineral.
− Jag skulle säga att den här stora ökningen beror på den ökande uppmärksamheten kring och det faktiska behovet av de här mineral och metallerna. Sedan har naturligtvis EU:s förordning Critical Raw Materials Act (CRMA) som satt fingret på det här behovet och tydligt fastställt att man vill öka självförsörjningsgraden för de här materialen också spelat in, konstaterade Helena Kjellson, bergmästare på Bergsstaten i TN nyligen.
