OSUND KONKURRENS

”Frågan är när det blir förbjudet för Vita Huset att ha en enfaldspolicy?”

Inga områden går säkra för plötsliga ingrepp från president Trump, så inte heller konkurrenspolitiken, konstaterar Stefan Sagebro, konkurrensexpert, i en krönika.

Nyligen gick den 73:e upplagan av ABA Antitrust Spring Meeting av stapeln. Evenemanget lockar årligen över 3 000 professionella från alla världens hörn som arbetar med konkurrensfrågor. Det blir sällan några större känsloyttringar förstås, men i år var det annorlunda med den saken.

I USA hanteras konkurrenstillsynen främst av två myndigheter, Federal Trade Commission (FTC) och Department of Justice (DoJ). FTC styrs i sin tur av fem kommissionärer som nomineras av presidenten och tjänstgör under en sjuårsperiod. Högst tre av kommissionärerna får tillhöra samma politiska parti.

Den 18 mars avskedade Trump två av kommissionärerna, som råkar ha demokratisk partibok – kommissionärerna Alvaro Bedoya och Rebecca Kelly Slaughter. Slaughter var på plats under Spring Meeting, och fick flera rungande applåder som stöd för att hon och Bedoya nu tar ärendet till domstol, potentiellt ända upp i Högsta domstolen. Det plötsliga sparkandet av kommissionärerna är det senaste i ledet av ageranden från Trump-administrationen för att stärka presidentens styre över de statliga myndigheterna.

Trump-administrationen har under mars månad gått till angrepp mot etablerade advokatbyråer, och anklagat dessa för att bedriva gratisarbete med syften som inte faller Trump i smaken.

Efter presidentens exekutiva order från 18 februari så kan man knappast längre tala om att det finns självständiga myndigheter i USA, möjligen med undantag för Federal Reserve som hanterar penningpolitiken. Numera gäller att det är presidentens tolkning av lagen som gäller, och alla beslut ska godkännas av presidentämbetet innan de offentliggörs. Politiseringen får därför verka med full kraft genom hela statsapparaten, inklusive konkurrenstillsynen. Hur kommer det påverka förtroendet för att FTC fattar objektiva och endast på fakta grundade beslut gällande vilka företag som ska stämmas i domstol för brott mot konkurrensreglerna? Det var också något som orsakade mycket förstämning och upprördhet under konferensen.

Det slutar dock inte där. Trump-administrationen har under mars månad gått till angrepp mot etablerade advokatbyråer, och anklagat dessa för att bedriva gratisarbete (pro bono) med syften som inte faller Trump i smaken. Ett exempel är att presidenten har utfärdat en presidentorder mot byrån WilmerHale. Där kan man läsa påståendet att WilmerHale har ”engagerat sig i uppenbara partipolitiska verksamheter för att uppnå politiska mål, stödjer ansträngningar att diskriminera på grund av ras, stöder hindrandet av ansträngningar att förhindra illegala invandrare från att begå hemska brott och smuggla dödliga droger inom våra gränser, och främjar nedbrytningen av kvaliteten på amerikanska val, inklusive genom att stödja ansträngningar som är utformade för att möjliggöra för icke-medborgare att rösta”. Inte heller uppskattar man att dessa företag har mångfaldsprogram; det menar man är diskriminerande.

Paul Weiss har valt att förlika, bland annat genom att ta bort sitt mångfaldsprogram och utlova gratistjänster motsvarande 40 miljoner dollar till sådant som faller presidenten bättre i smaken.

Vad blir konsekvenserna? Trump har beordrat federala myndigheter att avsluta sina kontrakt med WilmerHale, dra tillbaka säkerhetsklareringar för firmans advokater och begränsa deras tillgång till vissa amerikanska byggnader. WilmerHale har valt att lämna in en stämningsansökan. Detsamma har firman Jenner & Block gjort, som fått en liknande presidentorder riktad mot sig.

Det är fler byråer som har attackerats av Trump, men som har valt en annan väg. Advokatbyrån Paul Weiss, som blev måltavla den 14 mars, attackeras bland annat för att partnern Robert Mueller under 2021 ”väckte en pro bono-stämning mot individer som påstås ha deltagit i händelserna som inträffade vid eller nära USA:s Capitolium den 6 januari 2021, på uppdrag av distriktsåklagaren i District of Columbia.” Paul Weiss har valt att förlika, bland annat genom att ta bort sitt mångfaldsprogram och utlova gratistjänster motsvarande 40 miljoner dollar till sådant som faller presidenten bättre i smaken. Presidenten har därför fattat en ny order som undanröjer den tidigare. Även advokatbyrån Skadden har valt en liknande väg.

Min förhoppning är att det finns bättre förutsättningar att fokusera nästa års konferens på viktiga konkurrensfrågor – som kan bana väg för konkurrenskraft, tillväxt och innovation.

Många konkreta och viktiga konkurrensfrågor diskuterades vid konferensen, men det mesta hamnade i skuggan av Trumps angrepp mot myndigheter och advokatbyråer. Rättssystemet i USA prövas hårt, i skuggan av de tullar som nu drabbar världsekonomin. Min förhoppning är att det finns bättre förutsättningar att fokusera nästa års konferens på viktiga konkurrensfrågor – som kan bana väg för konkurrenskraft, tillväxt och innovation.

Nästa år förresten… det är nog inte ens säkert att det blir någon konferens nästa år. American Bar Association som anordnar konferensen har minsann också fått en släng av Trump-sleven. ABA får en stor andel av sin finansiering från offentliga medel, och dessa håller nu Justitiedepartementet inne med, med hänvisning återigen till att ABA har en mångfaldspolicy.

Frågan är när det blir förbjudet för Vita Huset att ha en enfaldspolicy?