BROTTEN MOT FÖRETAGEN
Trots brottsvågen – myndighet vill höja gränsen för stöld: ”Behöver följa inflationen”
Åklagarmyndigheten vill höja värdegränsen för ringa stöld, trots att det stjäls för miljarder i handeln. ICA-handlaren Andreas Bylger vet inte om han ska skratta eller gråta. ”Det är att legitimera stöld”, säger han till TN.
En man som vid två tillfällen ertappats med att stjäla varor till ett belopp om 1250, respektive 1 311 kronor, begärde att Högsta domstolen ska höja gränsen för ringa stöld till 1 500 kronor. På så sätt skulle mannens stölder fortfarande betraktas som ringa.
Nyligen meddelade också vice riksåklagare Eva Thunegard i en svarsskrivelse till Högsta domstolen att hon går mannen till mötes.
”Mot bakgrund av den rådande prisutvecklingen bör enligt min uppfattning värdegränsen för ringa stöld höjas till 1 500 kronor. Jag tillstyrker därför att Högsta domstolen prövar frågan”, meddelade Eva Thunegard.
Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel, menar att det är ett misstag.
– Beskedet från Åklagarmyndigheten är en tydlig signal om att man inte tar handelns brottsutsatthet på allvar. Det är högst beklagligt, och ett tecken på att man gett upp, säger hon.
”Fel signaler”
Andreas Bylger driver en ICA-butik i Sätra-centrum söder om Stockholm. Han visste inte om han skulle skratta eller gråta när han hörde om beskedet.
Han har under flera år haft problem med stölder i butiken och trakasserier mot anställda. För några år sedan var han tvungen att anställa en säkerhetsvakt, som även kunde rycka in i kassan, för att få ordning i butiken.
– Detta ger så klart helt fel signaler. Fokus borde ligga på att ta fram lagar som minska stölderna. Att de som stjäl i får ordentliga straff. Inte tvärtom.
Han får medhåll av Conny Holmlund som driver en ICA Kvantum butik i Märsta utanför Stockholm.
”Jag blir av med varor för ett värde av två miljoner kronor varje år. Det finns individer som använder vår butik som ett personligt skafferi där man kan gå in och ut utan att betala”, uppger han till Sveriges Radio.
Nina Jelver pekar på att 82 procent av dagligvaruhandeln, och 64 procent av sällanköpsvaruhandeln 2023 uppgav att de hade utsatts för ringa stöld.
Kostnaderna för dessa stölder uppgår i sin tur till 10,5 miljarder kronor varje år, vilket är ungefär samma summa som handeln satsar i säkerhetsförebyggande åtgärder.
– Det här betyder att vi tar gärningspersonens perspektiv och inte de brottsdrabbade. En person som till exempel brukar stjäla 15 paket kaffe, och då vet att hen endast riskerar ringa stöld, kan fortsätta att göra det utan att riskera det strängare straffet för stöld. Det tycker jag är helt absurt.
Stölderna följer inflationen
Andreas Bylger håller med. Han märker hur värdet på stölderna i hans ICA-butik följer inflationen – alltså att ju högre inflationen är, desto högre värden stjäls det för.
– Det är varor som kött och kaffe. Att då justera upp gränsen för ringa stöld kopplat till de här varorna är att legitimera stöld.
Färsk statistik från Svensk Handels Trygghetsbarometer visar att en majoritet av stölderna inte polisanmäls.
Endast 43 procent av de svarande rapporterar att de polisanmält stöld eller ringa stöld, en tydlig minskning jämfört med 63 procent kvartalet innan.
– Idag är det i princip straffritt om man hamnar under gränsen för ringa stöld. Polisen utreder inte det, säger Andreas Bylger.
– Om vi inte polisanmäler brotten får vi inte heller en rättvisande bild av problemets omfattning, vilket försvårar både brottsbekämpning och förebyggande arbete, fortsätter Nina Jelver.
I USA har man i en del delstater provat att höja gränsen för vad som räknas som grov stöld, med resultatet att brottsligheten och stölder ökat.
I Kalifornien höjdes gränsen till exempel från 500 till 950 dollar redan 2014.
”För en småkriminell person gör det att fördelarna med brottet blir större än risken för att åka fast eftersom tröskeln för vad som räknas som ett grovt brott höjts”, uppgav Lynda Buel, vd för säkerhetskonsultfirman SRMC då i en kommentar till CNN.
Advokat Pontus Lindgren uppger dock till Sveriges Radio att även rättsutvecklingen måste ta hänsyn till inflationen.
”Konsumentprisindex har förändrats i en sådan utsträckning att värdet inte längre är proportionerligt mellan gärningen och det efterföljande straffet. Så det handlar om att även rättsutvecklingen behöver följa inflationen”, menade han.
