DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Kommunen där eleverna möter yrkeslivet under hela skoltiden: ”Här ska jag jobba när jag blir stor”

Koppla el till ett styrskåp, fronta på ICA och jobba i industri. Det är exempel på arbetsuppgifter som eleverna i skolorna i Falkenbergs kommun får prova på under sin grundskoleutbildning. ”Vi hör från eleverna att de får nya förebilder från arbetslivet, säger Per Lundgren, verksamhetsutvecklare på barn- och utbildningsförvaltningen i Falkenberg.

Falkenbergsmodellen syftar till ett eleverna, hela vägen från lågstadiet till gymnasiet, ska få upp ögonen för arbetslivet och vilka olika vägar det finns att ta. Modellen innehåller en rad olika aktiviteter, men grundbulten är de 26 lokala mentorsföretag som varje år presenterar sig för klasserna i årskurs två, fem och sju i kommunen skolor och sedan låter eleverna komma ut till arbetsplatserna.

Där får de testa olika praktiska moment, prata med personalen och får sen ett uppdrag med sig hem relaterat till yrket. Modellen har varit en succé, både från skolan, företagen och elevernas perspektiv.

– Senast idag så var jag med hos företaget El-Andersson där eleverna fick prova på att kapa kablar och koppla ett styrskåp efter en ritning. Direkt efter kom en elev fram och sa ”här ska jag jobba när jag blir stor”, säger Elin Emvall, verksamhetsutvecklare på barn- och utbildningsförvaltningen i Falkenberg.

Hon jobbar tillsammans med Per Lundgren, med samma titel, på heltid med att bygga broar mellan skolan och näringslivet. De beskriver det som en nyckelfaktor att kommunen satsar två heltidstjänster på projektet.

– Det känns väldigt lyxigt, men det är också en förutsättning för att det ska fungera. Näringslivet och skolan är två helt olika världar, och då krävs det en tydlig och långsiktig struktur för att samarbetet ska bli bra, säger Per Lundgren.

”Eleverna är engagerade och tycker att det är jättespännande”

Utöver att bekanta sig med lokala företag får eleverna i årskurs tre, sex och nio föreläsningar från Falkenbergs Sparbank där de får lära sig om privatekonomi och yrken kopplade till ekonomibranschen.

Modellen har funnits sedan 2019 då det dåvarande styret bestämde att det behövdes ett mer tätt samarbete mellan skola och näringsliv. Kommunen tog inspiration från Varbergs modell Modern arbetslivsorientering, och efter pandemin kom projektet i gång på riktigt. Företagen stod i kö för att bli en del av det.

– Eleverna är engagerade och tycker att det är jättespännande. De har alla möjliga frågor som de ställer till vår personal. Vi vill inspirera fler till att söka till elektrikerutbildningen, för det finns en stor brist vilket vi märker när vi rekryterar, säger Agneta Alenäs, HR-och löneansvarig på företaget El-Andersson.

Men det är inte bara fler framtida elektriker som är vinsten.

– Det här ger jättemycket tillbaka till företaget. Det engagerar verkligen vår personal som får visa upp sitt yrke, vilken variation det finns och hur stolta de är, säger Agneta Alenäs.

Vill utveckla elevernas valkompetens

Förutom att stärka lokala företag kompetensförsörjning ser kommunen satsningen som ett sätt att upplysa eleverna om vad det går att jobba med i framtiden.

– Det handlar om att elever, när de väl ska göra ett val, faktiskt vet vilka olika typer av jobb innebär och har fått se det på riktigt och inte bara hört om det. Industrin är helt främmande för eleverna, men när de får vara med och titta när någon svetsar ökar förståelsen, säger Elin Emvall.

– Företagen är helt fantastiska på att presentera och att vara representanter för branschen. Det säger de själva, ni behöver inte jobba med det här i framtiden men ni ska veta att yrkena finns och vad det innebär. Och vi hör från eleverna att de får nya förebilder från arbetslivet, fyller Per Lundgren i.

Så gör du för att lyckas

Båda uppmanar andra kommuner att ta efter upplägget och göra liknande satsningar. Men då krävs det ett strukturerat arbete och långsiktighet.

– Det är inte så att skolan ringer veckan innan till företagen och kollar om de kan ta emot eleverna. Utan vi vet exakt när respektive skola och respektive företag under året gör sina aktiviteter och företagen vet hur mycket tid det tar och vilken personal de behöver blanda in. Och skolan vet också hur mycket tid det tar, vilka ämnen som kan kollas ihop och vilka praktiska förutsättningar som finns, säger Per Lundgren.

Det är ett framgångsrecept även ur företagens perspektiv.

– Det viktiga är att det finns någon som driver det. Vi som företag har kanske inte resurser eller tid att göra det själva. Så det är jätteviktigt att Elin och Per finns. Vi har hittat ett koncept tillsammans med skolan som fungerar och då gäller det att hålla i och lägga upp en plan för hur terminen ska se ut, säger Agneta Alenäs på El-Andersson.

Nästa steg för att fortsätta utveckla Falkenbergsmodellen är att involvera ännu fler i projektet.

– Vi vill få in föreningslivet i det här. Vi tittar också på andra skolformer som förskolan, vuxenutbildningar och SFI. Gymnasiet är vi redan i full gång med. Men vi kommer att behålla strukturen, den är enkel och fungerar, avslutar Elin Emvall.