DE SVENSKA KRISSTÖDEN

Tillväxtverket: ”Väsentligt större uppdrag än vi trodde”

Experter och källor med god insyn i Tillväxtverkets processer riktar hård kritik mot hur myndigheten har hanterat företagens krisstöd, och på vilka grunder beslut har fattats. I en TN-intervju svarar Laura Brandell Tham, chef för Tillväxtverkets korttidssekretariat, på kritiken.

TN har pratat med flera företagare och experter som vittnar om omfattande krångel kring krisstöden och problem i kontakten med Tillväxtverket. De vittnar om handläggningstider på flera månader. Hur ser du på kritiken kring detta?

– Först och främst har vi en lagstiftning att förhålla oss till. De kontroller vi gör finns med där och ingår i vårt uppdrag. Vi har hela tiden i det här arbetet fått försöka hitta en balans mellan skyndsamhet i handläggningen av stödet och att göra de kontroller som vi åläggs att göra. Det är klart att det har varit en resa under det här året.

– I det inledande skedet fick vi ut stödet snabbt men vid de avstämningar som sedan har gjorts var tredje månad har handläggningstiderna krupit upp och det är inget som vi är nöjda med. Vi jobbar hårt med att korta dem genom att bemanna upp, och titta på processförbättringar och automatisera ärendeprocessen i så stor utsträckning som möjligt.

– Vi har dessutom fått totalt tolv lag- och förordningsändringar under det här året vilket gör det utmanande att få den skyndsamma handläggningen.

Var uppdraget att hantera korttidsstödet väl definierat när ni fick det från regeringen?

– Det fanns en ganska tydlig lagstiftning att tillgå men i det inledande skedet kunde nog ingen förutse hur stor omfattningen av det här stödet skulle bli. Då var prognosen att det skulle betalas ut ungefär två miljarder kronor och nu har vi betalat ut 35 miljarder.

Hade ni kompetensen för att handlägga den här typen av ärenden, med tanke på att er verksamhet annars har en annan inriktning?

– Det var helt klart ett väsentligt större uppdrag än vi eller någon annan trodde och vi har gått igenom en stor omställning under det här året. Särskilt i första skedet bemannade vi upp med inlån från andra myndigheter för att få handläggarresurser på plats på kort tid.

– Vårt grunduppdrag handlar om att stödja näringslivet och tillväxten i Sverige och det hänger väldigt väl ihop med det här uppdraget. Men i utvecklingen av kontrollsystemet har vi tagit mycket stöd av andra myndigheter.

Var ni redo för uppdraget när ni fick det?

– Vi var redo i den utsträckningen att vi tog på oss uppdraget och såg att vi kunde genomföra det, och vi gjorde en rad insatser för att bygga upp organisationen.

– Mer än en halv miljon personer har varit permitterade, vilket är mer än en femtedel av Sveriges näringsliv. Vi har fått in mer än 120 000 ansökningar och tagit mer än 200 000 ärendebeslut. På samhällsekonomisk nivå har pengarna gjort nytta.

Det har rapporterats i flera medier om företag som lämnade in avstämningar i juni men inte fick besked förrän efter 3–4 månader. Först då fick vissa företag besked om att deras avstämning inte hade registrerats och att de därför fick avslag. Är det rimligt?

– Vi borde ha kunnat ge de beskeden tidigare men vi hade stora köer i och med att vi fick in stora volymer på kort tid.

– Det andra handlar om lagstiftningen. På grund av hur den ser ut är våra möjligheter väldigt små att godta en avstämning som kommer in sent. Vi har nu skickat en hemställan till regeringen om att vi vill ändra den delen i lagen så att vi har en ventil om en avstämning kommer in några dagar sent på grund av att en företagare har missat den sista rutan på webben eller inte lyckats med bank-id.

Företagare berättar för TN att de inte kände till att deras avstämning inte hade registrerats eftersom de inte hörde från Tillväxtverket på flera månader. Ska det gå till på det sättet?

– Vi skickar påminnelse innan sista dagen för avstämningen. Sedan är det för sent eftersom lagstiftningen ser ut så. Det finns inte mycket att göra om den inte har kommit in i tid och man inte har bett om anstånd. Då blir det ett återkrav oavsett om det var ett misstag eller ej.

Är det rimligt att det fungerar så?

– Nej, jag tycker inte att det är rimligt att lagstiftningen är så restriktiv kring det här.

Som myndighet har ni också en serviceskyldighet. Kunde det inte ha varit ganska lätt avhjälpt från er sida att undvika det här problemet?

– Man får en bekräftelse om avstämningen har skickats in rätt.

Enligt uppgift lades informationen om hur Tillväxtverket räknar fram jämförelsemånad inte ut på er webbplats förrän i maj. Företag som fick avslag och kontaktade supporten fick inte besked om vilken jämförelsemånad som hade använts eftersom handläggarna, enligt källor till TN, hade fått order om att inte berätta det. Varför?

– Det stämmer inte. Tillväxtverket har sedan myndigheten började hantera stödet till korttidsarbete gett information om att jämförelsemånad är en förutsättning för stödet. När stödet aviserades fanns denna information: Stödet omfattar inte nyanställda, utan endast anställda som var avlönade tre månader före Tillväxtverkets godkännande. Stödet gäller för de anställda som arbetsgivaren varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter för under stödmånaden.

– Om det har rått oklarheter vid en fråga i supporten så kan en möjlig förklaring vara att alla handläggare var nya när stödet kom i gång, och att någon därmed eventuellt inte kunde svara på frågan om vad jämförelsemånad är.

I fyra av tio överklagade mål som hittills är klara visar det sig att Tillväxtverket har fattat felaktiga beslut. Hur hög felprocent är acceptabel för en myndighet?

– Självklart ska vi inte ha en stor andel ärenden där antingen vi behöver ändra oss eller där vi får en dom emot oss av domstolen. Men det är en ny oprövad lagstiftning som tillämpats på kort tid.

– Vi får också väldigt olika domar från Förvaltningsrätten i samma typ av ärenden. Det beror på vilken domare det är vilket ytterligare visar behovet av en praxis.

– Att myndigheten ändrar ett beslut beror vanligen på att det tillkommer uppgifter som inte fanns vid beslutstillfället som gör att bedömningen blir en annan. Målsättningen för Tillväxtverket är att alla myndighetens beslut ska vara rätt utifrån inkommet underlag men när nytt underlag inkommer är det viktigt att myndigheten tar hänsyn till det i sin bedömning och därmed att beslut kan ändras.

TN har pratat med skattejurister som menar att en myndighet på eget initiativ bör gå tillbaka till gamla ärenden när domar i Förvaltningsrätten har konstaterat att fel har begåtts och nya regler har införts, eftersom det kan göra att beslut ska ändras. Hur har ni hanterat ansökningar om kortidsstöd som har fått avslag, där det i efterhand har visat sig att ni borde ha fattat andra beslut?

– Den lagstiftning som är tillämplig när det handlar om när Tillväxtverket har en möjlighet respektive en skyldighet att ändra ett beslut är 37 §och 38 § förvaltningslagen.

– Av 37 § framgår att en myndighet får ändra ett beslut om myndigheten anser att beslutet är felaktigt och av lagrummet framgår vissa krav om beslutet till sin karaktär är gynnande för att beslutet ska kunna ändras.

– Av 38 § framgår när en myndighet är skyldig att ändra ett beslut, vilket bland annat ställer krav på att det ska röra sig om ett uppenbart fel i ett väsentligt hänseende och att beslutet kan ändras snabbt och enkelt utan att det blir till nackdel för någon enskild.

– Prövningen om ett beslut ska eller får ändras sker individuellt i varje ärende, där myndigheten utgår från lagstiftning och rättspraxis.

När det vid avstämningen kollades att det fanns en arbetsgivardeklaration för varje individ under jämförelsemånaden. Enligt källor till TN fick handläggarna instruktionen att inte ta kontakt med företaget för att kontrollera varför personer saknades, utan avslå direkt. Stämmer det?

– I korttidsstödet är det först en ansökan att hantera, därefter flera avstämningar och till sist en slutavstämning. I stödet för 2020 befann vi oss hela tiden i avvägningen mellan skyndsamhet i handläggningen och kontroller, så vi gjorde bedömningen att den typen av information kunde komma in vid slutavstämningen. Där tas kontakt med företaget och då kan det justeras.

– Under 2020 var instruktionen att inte kolla det vid avstämningarna eftersom allt skulle kollas vid slutavstämningen. I stödet för 2021 tar vi den kontakten vid första avstämningen.

När myndigheters beslut överklagas ska samtliga handlingar i ärendet skickas till Förvaltningsrätten. När vi begär ut handlingarna för ett specifikt överklagande från Förvaltningsrätten finns inte beslutsunderlaget med. Bland annat saknas utdrag från robotarna Irma och Margit som har varit underlag för handläggarnas beslut. Vad skickar ni till Förvaltningsrätten?

– Tillväxtverket översänder alla handlingar i ärendet i enlighet med 46 § förvaltningslagen. Tillväxtverket har gjort bedömningen att det som framkommer av utdrag från Irma och Margit är sådant som också framkommer av de handlingar som finns i ärendet och som överlämnas till förvaltningsrätten.

Ni ställer höga krav på att företagen ska återkoppla snabbt och att allt i detalj måste var korrekt från deras sida.Många företagare kritiserar att samma krav inte verkar gälla er. Vad har du för kommentar till det?

– Vår utgångspunkt är att ge så god service som möjligt till företagen så snabbt som möjligt. Vi har alltid med oss proportionalitetsprincipen i vårt beslutsfattande.

– Jag har förståelse för att det för enskilda företag har tagit alldeles för lång tid men jag vill också understryka att vi ser att stödet har nått fram och att det har fått en positiv effekt på ekonomin.