DE SVENSKA KRISSTÖDEN

Myndigheten fattade 100 felbeslut – ”Tappat allt förtroende”

De fick krisstödet återkallat, tvingades varsla större delen av personalstyrkan och stänga restaurangen. Tillväxtverket har gjort fel i över 100 fall, visar en kartläggning av Centrum för rättvisa. ”Vi har tappat allt förtroende för den byråkratiska processen”, säger Cemil Alparslan som driver Mat och Dryck.

Förvaltningsrätten har börjat gå igenom de överklaganden som Tillväxtverket kom in med under våren. I flera domar har domstolen nu upphävt Tillväxtverkets beslut om att kräva tillbaka korttidsstöd på grund av utdelning.

Restaurangen Dryck & Mat i Uppsala är ett av företagen som har fått rätt av Förvaltningsdomstolen i en tvist mot Tillväxtverket angående krisstöd.

Restaurangen fick 490 000 kronor utbetalt av Tillväxtverket i början av pandemin, men sedan fick de besked om att stödet skulle betalas tillbaka och att de inte var berättigade till att söka stöd för verksamhetsåret 2020. Anledningen var ett villkorat aktieägartillskott.

– Vi beslutade om att återföra ett villkorat aktieägartillskott i bokslutet för 2019. Det bokslutet jobbade vi med i början av 2020. När vi sedan skulle stänga bokslutet framåt våren var det ingen som tänkte på att en sådan teknisk detalj skulle kunna få så stora konsekvenser, berättar Cemil Alparslan, en av ägarna till Dryck & Mat.

Varslade stora delar av personalstyrkan

Ett villkorat aktieägartillskott innebär att bolaget betalar tillbaka pengar till aktieägarna som de haft i bolaget.

– Vi låste upp en bråkdel av det vi har i bolaget för att inte behöva belasta företaget genom att ta ut löner. Jag kan tycka att det är väldigt annorlunda än en utdelning eftersom det är mina egna pengar jag tar ut.

Dryck & Mat fick en återkallelse på det utbetalda korttidsstödet på 490 000 kronor och fick då veta att de inte var berättigade till att ansöka om korttidspermittering förrän den nya perioden för stöd började den 1 december 2020.

– Vi fick veta att vi inte skulle kunna ansöka om korttidspermittering förrän i december och att vi inte fick söka andra stöd förrän oktober 2021. Sedan kom restriktioner om att stänga 22:30 som sedan ändrades till 20:30. Vi insåg att vi behövde dra i handbromsen.

”Tillväxtverket har inte tittat på vår ekonomi, istället diskvalificerade de oss”

Restaurang Dryck & Mat varslade då stora delar av sin personalstyrka och höll stängt under tre månader. Nu har det visat sig att Tillväxtverket gjorde en felaktig bedömning.

– Vi överklagade hos Tillväxtverket två gånger innan förvaltningsrätten fick ta del av domen. Förvaltningsrätten har dömt till vår fördel i fråga om återbetalningen av det stöd vi fick i början. Tillväxtverket har inte tittat på vår ekonomi, istället diskvalificerade de oss på grund av det villkorade aktieägartillskottet. Förvaltningsrätten bedömde också att Tillväxtverket ska göra en ny bedömning för att se om vi är berättigade för ytterligare stöd för 2020.

Men Cemil Alparslan kan inte riktigt andas ut ännu.

– Vi är försiktigt optimistiska. Tillväxtverket kan fortfarande överklaga beslutet, men vi känner att vi klarar av en överklagan, vi vill gärna bana väg för andra företag som har varit med om det här. Vår revisionsbyrå BDO har hjälpt oss jättemycket i att driva den här processen. Det är skönt att ha med sig den typen av etablerad spelare. För ett litet bolag är det i princip omöjligt att på egen hand tampas med en stor myndighet med obegränsade resurser.

Skadan redan skedd

Oavsett hur det slutar är den största skadan redan skedd.

– Vi har redan behövt varsla kompetent personal som vi har jobbat tillsammans med under flera år. Att Tillväxtverket tolkat lagen på det här sättet har fått enorma konsekvenser för massor av företag. Vi kommer inte ansöka om mer stöd efter den här processen, vi har tappat allt förtroende för den byråkratiska processen.

Centrum för rättvisa har gjort en sammanställning av de fall där företag har överklagat beslut från Tillväxtverket om återbetalning av korttidsstöd grundat på företagets beslut om utdelning.

– Vi har statistik till och med den 2 juni. Det handlar om 166 domar från förvaltningsrätten av den här typen. I 101 av dessa fall har företagen fått rätt och i 65 av fallen har Tillväxtverket fått rätt av förvaltningsrätten, säger Alexandra Loyd, jurist på Centrum för rättvisa.

Över 100 domar ger företagen rätt

De 101 domar från förvaltningsrätten som har varit till företagarnas fördel visar att Tillväxtverket måste göra en helhetsbedömning av företagens ekonomi och hur de påverkats av pandemin, ett beslut om utdelning ska inte automatiskt diskvalificera ett företag från rätt till stöd.

– Vinstutdelning kan vara en faktor, men det ska inte vara ensamt avgörande. Det man ska komma ihåg är att när de här företagen beslutade om utdelning fanns inget förbud mot det. I många av fallen har företagen också tagit tillbaka sina beslut om utdelning. Att enbart ett beslut om utdelning kan innebära att stödet krävs tillbaka anser jag vara felaktigt.

”Att myndigheter tar tillbaka beslut på det här sättet skapar rättsosäkerhet”

Men Alexandra Loyd poängterar att fallen inte handlar om vilka som har rätt till stöd och inte.

– De har redan fått stöd. Frågan här är om Tillväxtverket har rätt att dra tillbaka stöden. Myndighetsbeslut ska bara kunna återkallas om företag exempelvis gjort något fel i sin ansökan. Och det har Tillväxtverket inte kunnat visa, så det förvaltningsrätten säger här är att Tillväxtverket inte har uppfyllt sin bevisbörda. Att myndigheter tar tillbaka beslut på det här sättet skapar rättsosäkerhet, därför har Centrum för rättvisa engagerat sig i frågan.

Alexandra Loyd konstaterar att Tillväxtverket verkar överklaga de domar där företagen har fått rätt.

– Jag har inte sett att kammarrätten gett något prövningstillstånd ännu, men jag är säker på att den kommer att ta upp ett eller några av fallen eftersom det nu är så osäkert vad som gäller. Det behövs ett avgörande från en högre instans.

”Många företag kommer att få rätt eftersom det inte fanns något förbud mot utdelning 2020, de har alltså inte gjort något fel”

Ett överklagande innebär för det enskilda företaget en ännu längre väntan på besked.

– Företagen får vänta längre på beslut vilket såklart är olyckligt då det löper en ganska hög ränta på återkraven, så ju längre tiden går desto större blir den eventuella skulden.

Men Alexandra Loyd tror att företagen kommer att få rätt i många fall.

– Jag tror att många företag kommer få rätt eftersom det inte fanns något förbud mot utdelning 2020, de har alltså inte gjort något fel. Tillväxtverket har gjort en för snäv bedömning. Om något är förbjudet så måste det framgå tydligt, det är en fråga om rättssäkerhet.