REGELKRÅNGLET

Nära konkurs efter Livsmedelsverkets nya kontroller – ”Obegripligt”

The British Shop var nära att gå under när Livsmedelsverket ströp deras leverans av brittiska livsmedel. Delägaren Paul Linbourne befarar att vi bara har sett början på ett större regelkrångel för Sveriges importörer. ”Jag har inget som helst förtroende för myndigheten längre”, säger han till TN.

I mer än två veckor stod sex pallar tillhörande butiken The British Shop fast i Livsmedelsverkets gränskontroll i Göteborgs hamn. Myndigheten förklarade att alla dokument var ofullständiga och att det behövdes kompletteringar. Ägarna Paul Linbourne från London och Rosie McClune från Glasgow gjorde allt de kunde för att blidka myndigheten, men gång på gång stötte de på motstånd. Under tiden gapade hyllorna tomma, kundtillströmningen sinade och konkursrisken stod för dörren.

På fredagen släpptes godset till slut igenom. Det kan låta som slutet på en mardröm. Men enligt Paul Linbourne är problemen med det kvarhållna godset bara en liten del av det regelkrångel som väntar för Sveriges importörer.

Hårdare kontroller

Allt bottnar i ett nytt EU-direktiv som infördes den 21 april och som syftar till att skärpa granskningen av varor från ett icke-EU land. I korthet måste Livsmedelsverket nu gränskontrollera alla sammansatta livsmedel som innehåller minsta spår av animaliska och vegetabiliska ingredienser. När varorna anländer till hamnen är det importörens ansvar att deklarera en varas ursprung och märka den i ett särskilt intyg med referensnummer. Eftersom The British Shop specialiserar sig på brittiska livsmedel påverkar direktivet hela verksamheten.

I och med ikraftträdandet av brexit var Paul Linbourne och Rosie McClune ute i god tid med att ta höjd för nya administrativa bördor. Med hjälp av en tullagent informerade de sig tidigt om de nya villkoren, och efter det nya regelverket samlade de in olika referensnummer som i sin tur kunde styrka att varornas ursprung kom från EU-godkända anläggningar i Storbritannien. Men när godset kom till hamnen var Livsmedelsverket fortfarande inte nöjt.

– Livsmedelsverket stoppade vår leverans och krävde att packa ur våra varor för att granska dem individuellt. Jag förstår inte varför. Vi tog fram referensnummer som visade att varorna kommer från en redan kontrollerad plats, varför behövde de kontrolleras igen? Det blev ju bara en massa dubbelarbete, säger Paul Linbourne.

Ringa runt till vartenda företag

För att blidka myndigheten behövde Paul Linbourne och Rosie McClune ringa vartenda företag som de importerar från och ta reda på var företagen i sin tur köper sin mjölk, sina ägg och sin honung, berättar han.

– Häromdagen pratade jag till exempel med Kellogg’s för att fråga var de får sin honung ifrån. De var tvungna att kontakta vd:n för att kolla om de kunde lämna ut den här typen av information. Det är jättekänsliga frågor för många företag, säger han.

De kompletteringar som Livsmedelsverket efterfrågade saknade helt proportioner, menar Paul Linbourne.

– En av produkterna som behövde kontrolleras var till exempel våra karaktäristiska cheddar- och lökchips. Vi pratar om en produkt som innehåller 0,33 procent mjölk, inte ens en procent, säger Paul Linbourne.

Tomma hyllor

Det märkligaste av allt var dock när myndigheten krävde bekräftelse på att en marmeladburk inte innehöll någon mjölk.

– Jag har full respekt för att säkerheten måste komma först. Men behöver man titta på en sådan detaljnivå? Vi driver en liten butik som drivs av två personer. Ställ det i förhållande till EU:s befolkning på hundratals miljoner personer. Det är bara slöseri med tid, säger han.

När situationen var som värst var butiken tvungen att hålla stängt under helgen, en tid då de oftast säljer som mest.

– Produkterna låg bokstavligt talat tio minuter bort ifrån butiken. Men samtidigt stod vi där med tomma butikshyllor. Vi såg potentiella kunder komma in och gå ut igen. Det fanns också några lojala kunder som stödköpte choklad, som var det enda vi hade kvar att sälja, säger han.

Får inga svar

Paul Linbourne och Rosie McClune gjorde många försök att skapa dialog med någon person på Livsmedelsverket för att räta ut frågetecken kring hur intygen skulle fyllas i. Men det var lättare sagt än gjort.

– Många gånger när vi har kontaktat dem har de svarat att de inte kan svara på våra frågor. Vissa gånger har de inte svarat alls. Jag erbjöd till och med tio olika alternativ för att få in godset till butiken, men inte ens då bemödade de sig med ett svar. Vi har till och med föreslagit att de ska kassera alla varor som kräver gränskontroll och släppa igenom det som bara behöver granskas årligen. Men vi fick ingen respons där heller, säger Paul Linbourne.

Om Livsmedelsverkets implementering av regelverket var klandervärd så är det inget mot deras kommunikation gentemot företagare, menar han.

– Den enda gången myndigheten gick ut med information om de nya reglerna var på deras hemsida. Det är obegripligt. Myndigheten måste ha ett register på alla importföretag i landet, varför kan man inte skicka ut en allmän upplysning till hela företagsnätverket? frågar han sig.

”Myndigheterna borde arbeta för företagen, inte mot dem”

När de väl fick kontakt med en handläggare svarade de att de antingen inte visste vad som gällde eller att myndigheten hade brist på tid och resurser för att ge service. Men det är inga godtagbara ursäkter, enligt Paul Linbourne.

– Om man inte har svaret tar man reda på det och sprider sen vidare informationen till företagen. Om det fortfarande är oklart borde man vända sig direkt till EU och kräva tydligare information. Om man saknar pengar så måste man vända sig till regeringen och be om mer anstånd. Myndigheterna borde arbeta för företagen, inte mot dem. Det är en statligt styrd organisation som vi och andra skattebetalare finansierar. Det är deras ansvar att se till att företagen förstår hur de ska förhålla sig till de nya reglerna, säger Paul Linbourne.

Slår hårt mot verksamheten

Så länge myndigheten envisas med att köra sitt eget race gör den sig själv en otjänst, anser han.

– Om jag kan sälja varor kan jag inte få in pengar för att betala skatt. Det är skatt som går till att betala löner för de anställda på myndigheterna. I slutändan så frigör vi deras tid. Jag är övertygad om att de har viktigare saker för sig än att spåra mjölkens ursprung i våra chipspaket. Det här är en ohållbar situation. Vi vet inte hur reglerna funkar och Livsmedelsverket kan heller inte ger några svar. De kanske inte själva vet vad som gäller, men vill inte erkänna det.

”Om myndigheten fortsätter att uppvisa en bristande service, vågar jag inte ens föreställa mig hur det kommer att se ut kring juletid”

Nu har det gått drygt en månad sedan regelverket började tillämpas och Paul Linbourne är rädd för att han och andra importörer bara har sett början på ett större problem.

– Det här var vår första leverans sedan regelverket kom på plats och vi är förmodligen bland de första som har påverkats. Men om myndigheten fortsätter att uppvisa en bristande service, vågar jag inte ens föreställa mig hur det kommer att se ut kring juletid.

”Det är som om tullpersonal helt plötsligt skulle misstänkliggöra Kalles kaviar”

Framöver kommer det att bli svårare att importera samma produkter som tidigare kunde passera gränsen utan problem, befarar Paul Linbourne.

– Det här är etablerade produkter som har funnits länge, men som helt plötsligt betraktas som främmande. Det är som om tullpersonal helt plötsligt skulle misstänkliggöra Kalles kaviar. Det här sprider osäkerhet hos oss som importörer för vad som är godtagbart. Inte ens efter den här prövningen känner jag mig säker på att leverans kommer att ske mycket smidigare framöver, säger Paul Linbourne.

Driver fallet till högre instanser

Konsekvenserna av Livsmedelsverkets hantering var så långtgående att Paul Linbourne och Rosie McClune nu har skickat in en anmälan till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) för att förbättra regelverket.

– Vi har också pratat med en advokat men vi vill inte ta det så långt om vi inte måste. Jag brukar inte ta strid i alla frågor men om någon agerar felaktigt måste någon hållas ansvarig. Det handlar inte längre om vårt företag. Vi kämpar för alla importföretag som riskerar att drabbas. Det är tråkigt att EU skapar regler som tydligt begränsar handel med andra länder. Det är 2021, det borde vara naturligt att vi med mat från olika länder ska kunna ta del av olika kulturer och smaker, säger han.

Eirikur Einarsson, områdeschef för Område Kontroll på Livsmedelsverket, förklarar att godsen först stoppades på grund av ett misstag hos transportören. Efter det upptäckte man att dokumentationen inte var tillräcklig och därför krävde man mycket riktigt kompletteringar. Men Livsmedelsverket slår ifrån sig kritiken om bristfällig information och kommunikation.

– Jag kan förstå att det finns en frustration. Men vi har inte på något sätt arbetat ineffektivt eller varit besvärliga utan vi har försökt gå företaget tillmötes. Det är såklart tråkigt att varor från Storbritannien måste kontrolleras på det här sättet. Men vi har ett nytt regelverk och det är inget som vi bestämmer över eller kan påverka, säger han.

Olyckliga omständigheter

Annika Sundström, teamchef på Livsmedelsverkets gränskontroll, som är baserad i Göteborg säger att förseningen av godset berodde på en rad olyckliga omständigheter.

– The British Shop var tyvärr ett av de första företagen som behövde anpassa sig till de nya reglerna och eftersom allt var så nytt så kanske det var lite otydligt vad som gällde, säger hon.

Dessutom är det möjligt att just det här företaget, som handlar med brittiska livsmedel, inte har mycket tidigare erfarenhet av gränskontroller eftersom Storbritannien tills nyligen fortfarande var en del av EU. Men det är inget konstigt i sig att Livsmedelsverket måste granska spår och ursprung av mjölk i till exempel chips och marmelad.

– Även om varorna kommer från en tidigare EU-godkänd anläggning måste ingredienserna kontrolleras. Man kan fortfarande inte fastställa om mjölken i produkterna kommer från ett annat land som kräver gränskontroll. I slutändan är varje importör skyldig att informera sig om vad som gäller. Är man förberedd så ska det inte bli några fördröjningar, svarar Annika Sundström.

Paul Linbourne står fast vid sin kritik. I veckan fick han nyligen veta från sin agent att han kunde ha skickat in ett intyg på förhand för att veta om det var korrekt ifyllt. På så sätt hade han kunnat undvika att betala extra avgifter för kompletteringar. Men den informationen var otydlig på hemsidan, menar han.

– Hade vi vetat detta tidigare hade vi inte ens skickat godset från första början. Då hade vi sluppit allt krångel, säger han.