BRISTERNA I INFRASTRUKTUREN

Tung kritik mot Trafikverkets drömkalkyler – tågprojekt skenade från 11 till 75 miljarder

Alltid dyrare. Mycket dyrare. Trafikverket underskattar systematiskt kostnaderna för kommande investeringar infrastruktur. Det visar en rapport från Riksrevisionen. ”Det är en helt ohållbar situation”, säger företrädare för Stockholms Handelskammare.

Varje år investeras cirka 30 miljarder i olika infrastrukturprojekt i Sverige. Dessutom ska de kommande åren en jättelik satsning göras inom ramen för den nya infrastrukturpropositionen, bland annat på nya stambanor för järnvägen.

Nu visar en granskning från Riksrevisionen att de kostnadskalkyler och beräkningar som Trafikverket gör för de olika investeringarna i princip aldrig stämmer.

– Det är en systematisk underskattning av kostnaderna, säger Magnus Landegren på Riksrevisionen som gjort granskningen.

Bakom rapportens tämligen neutrala rubrik ”Kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar” döljer sig en närmast skoningslös kritik av hur Trafikverket arbetar med kostnadskalkylerna och därmed de skattepengar som avsätts för infrastruktur runt om i landet.

– Ja, det är hård kritik. För de 142 investeringsobjekt i datamaterialet som ingått i både den nationella planen från 2014 och i den nationella planen från 2018 har kostnaden i genomsnitt ökat med nästan 40 procent på bara fyra år. För de objekt som ingick i både planen från 2014 och planen från 2018 ökade kostnaden i genomsnitt med 39 procent mellan planerna, fortsätter Magnus Landergren.

Ett av de tydligaste exemplen är den så kallade Ostlänken, den nya järnvägen mellan Stockholm och Linköping. Där har kostnaderna skenat från den ursprungliga kalkylen på 11 miljarder till svindlande 75 miljarder. Trots det har ingen dragit i nödbromsen, inga extra möten har genomförts, inte heller några revideringar av kostnaderna och framför allt har inga analyser av varför den ursprungliga kalkylen rasat samman gjorts. Tystnad råder från såväl regeringen som Trafikverket.

Just bristen på uppföljning är en del av den tunga kritik som Riksrevisionen riktar mot Trafikverket.

– Det görs alltså inga systematiska utvärderingar av vad kostnadsökningarna beror på, bara sammanställningar av att kostnaderna ökat. Men de är inte offentliga så även transparensen mot allmänheten och riksdagens politiker har stora brister.

Riksrevisionen är inte ensamma om sin kritik och det är heller inte första gången som den framförts.

– Det går att stapla liknande rapporter på varandra, säger Carl Bergkvist, näringspolitisk expert vid Stockholms Handelskammare som vid ett flertal tillfällen gjort egna kartläggningar av olika infrastrukturprojekt och kommit fram till att kostnaderna ökar tre gånger snabbare än inflationen.

– Vi har stora behov av både nyinvesteringar och att beta av den underhållsskuld som finns i redan befintlig infrastruktur. Då blir det ett jätteproblem när det inte finns tillförlitliga underlag för kostnaderna och hur de ska fördelas. Det är faktiskt en ohållbar situation, säger han.

Maria Stockhaus är trafikpolitisk talesperson för (M) och är inne på samma linje.

– Om underlagen är närmare 40 procent fel, då innebär det att det inte är ett godtagbart dokument att fatta beslut på. Ytterst är det regeringens ansvar att se till att vi kommer till rätta med det här.

Både Riksrevisionen och kritikerna är medvetna om att i stora komplicerade projekt kan det tillkomma kompletteringar och oförutsedda utgifter. Men det motiverar ändå inte de kostnadsökningar som nu är kartlagda. Istället bör det ha funnits höjd för det i de ursprungliga underlagen. Det kan också handla om att någon måste besitta kraften att faktiskt säga nej till olika önskningar och fördyringar som uppstår. I det läget tillkommer en politisk och regional dimension: regeringen vill inte dra på sig den kritik det innebär att minska på utlovade investeringar runt om i landet med hänsyn till att budgeten inte håller.

– Infrastrukturinvesteringar ger politiska poäng ute i landet. Därför kan både regeringen och Trafikverket tjäna på att räkna lågt från början, säger en person i transportnäringen som föredrar att vara anonym.

Men det är alltså mycket ovanligt att regeringen stoppar ett projekt på grund av ökade kostnader när det väl hamnat i den nationella planen. Detta trots att möjligheten att ompröva ett tidigare beslut när ny information tillkommer är en grundtanke med det svenska planeringssystemet.

I rapporten presenterar Riksrevisionen med två tämligen självklara rekommendationer till regeringen för att komma till rätta problemet och inte bara konstatera att de delar Riksrevisionens analys: ”När betydande kostnadsökningar sker i ett infrastrukturprojekt i nationell plan rekommenderar vi regeringen att ompröva projektet. Vidare rekommenderar vi Trafikverket att bland annat bedriva ett mer systematiskt arbete för att kartlägga orsakerna till kostnads¬ökningar och hur sådana kan förebyggas”.

Om de kommer att följas återstår att se. Rapporten överlämnades till regeringen i juni och den har nu sex månader på sig att lämna ett svar.

– Regeringen måste lämna ett svar så fram mot årsskiftet vet vi, säger Magnus Landegren.

Och om ingen ändring sker?

– Då kommer Trafikverket att göra samma misstag om och om igen.

Tidningen Näringslivet har sökt Trafikverket.