DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN
Almega: Så skapar vi 107 000 nya jobb
107 000 nya jobb skulle bli resultatet om arbetsgivaravgiften sänktes med tre procentenheter. Det visar en undersökning som HUI Research har gjort på uppdrag av Almega. Hälften av jobben skulle skapas i branscher som har drabbats hårt av coronakrisen, enligt Almegas chefekonom Patrick Joyce.
– Arbetskraftskostnaderna inom den svenska tjänstesektorn är de sjätte högsta i Europa. 20 procent högre än i Tyskland och 32 procent högre än i Euroländerna. Och anledningen är att vi har de högsta arbetsgivaravgifterna i hela EU, säger Patrick Joyce, chefsekonom på Almega, i ett pressmeddelande.
Han betonar att den allmänna löneavgiften, som uppgår till mer än en tredjedel av den sammanlagda arbetsgivaravgiften, inte är kopplad till några sociala förmåner. Istället går de pengarna direkt in i statsbudgeten.
Och det är just en sänkning av den allmänna löneavgiften med tre procentenheter som skulle innebära att 107 000 nya jobb skapades.
– 69 000 av dem skulle skapas inom den privata tjänstesektorn. Hälften av dessa skulle skapas i branscher som drabbats hårdast av Coronakrisen, stora och arbetsintensiva tjänstebranscher som handel och besöksnäring. 10 000 jobb skulle även skapas i kvalificerade tjänster som IT och kommunikation och andra konsulttjänster, säger Patrick Joyce i pressmeddelandet.
Enligt uträkningar från HUI Research skulle reformen en sänkning av löneavgiften med tre procentenheter kosta ungefär 40 miljarder kronor. Men eftersom de nya jobben innebär skatteintäkter blir den faktiska nettokostnaden bara nio miljarder. Det förklarar Patrick Joyce med att de nya jobben skulle leda till ökade intäkter i form av arbetsgivaravgifter, inkomstskatter, moms och andra konsumtionsskatter. Med andra ord skulle reformen vara självfinansierande till 77 procent.
– Utöver detta kommer även minskade utgifter för arbetslöshetsersättning och bidrag samtidigt som en ökad sysselsättning stimulerar kringliggande ekonomi, säger Patrick Joyce.
