SVERIGES ENTREPRENÖRER

Därför är det guldläge för unga entreprenörer

Jobb har försvunnit på grund av pandemin och unga är en av de grupper där arbetslösheten ökar mest. Samtidigt har unga entreprenörer bättre möjligheter än på länge, menar experter. Men för att företagen ska ta fart på allvar krävs en rad åtgärder.

Att lösa finansieringen är ofta avgörande för den som startar eget. En undersökning från Krea, en digital plattform där små och medelstora företag matchas med långivare, visar att andelen företagare som får sina låneansökningar beviljade är tillbaka på samma nivå som före pandemin, 81 procent. Som lägst var siffran under andra kvartalet förra året nere på 68 procent.

– Nu är långivarna tillbaka igen och letar intressanta case, men företagen är fortfarande lite avvaktande, säger Carsten Leth, vice vd på Krea.

Samtidigt visar undersökningen att fler unga företagare får lån nu, 78 procent, jämfört med att 68 procent beviljades lån före pandemin.

– Det förvånar oss. Traditionellt har unga företagare haft svårare att få tillgång till finansiering men nu ser vi tecken på att läget förbättras för dem.

En orsak tror han kan vara att unga entreprenörer oftare satsar på områden med stark tillväxt, som e-handel och digital marknadsföring. Dessutom har det under de senaste åren tillkommit flera digitala långivare som erbjuder finansiering baserat på nya datakällor. Utvecklingen har gjort det enklare för dessa kreditgivare att bedöma risken i ett nystartat företag vilket gynnar unga entreprenörer som oftare startar nytt företag.

– Pandemin verkar ha fått långivare att omvärdera åldersaspekten i sin prövningsprocess. Generellt har långivare varit lite mer försiktiga gentemot unga företagare men i takt med att nya affärsområden växer blir de mer accepterade hos banken.

Samtidigt har andelen äldre företagare som beviljas lån minskat ganska rejält, från 93 procent före pandemin till 76 procent under första kvartalet i år.

– Tidigare hade äldre företagare lättare att få lån men det har tyvärr skett ett skifte. En orsak kan vara att de ofta driver företag i äldre branscher som inte är lika intressanta på lång sikt, säger Carsten Leth.

David Sonnek, Industrifondens vd, konstaterar att pandemin bara är ”en liten paus i en extremt stark utveckling” där Sverige, särskilt i storstäderna, har utvecklat ett bra ekosystem för nystartade bolag, ofta med unga grundare.

– Vi har aldrig haft så många miljöer där tidiga bolag kan finnas som nu. De får hjälp att finansiera sina startups i tidiga faser och arbetet organiseras kring coworking spaces och inkubatorer där erfarna entreprenörer delar med sig av sina erfarenheter och satsar på unga grundare.

”Entusiasmen kring att vara sin egen är stor bland unga”

Han pekar visserligen på en viss nedgång för det ”enklaste” entreprenörskapet inom exempelvis nöje, restaurang och service, men tror annars inte att pandemin på något avgörande sätt har minskat kraften hos unga entreprenörer.

– Entusiasmen kring att vara sin egen är stor bland unga. Vi har blivit ett makalöst entreprenörsland och jag kan bara se att det fortsätter. Det enda som skulle påverka är om vi får en mer allmän lågkonjunktur som gör att unga återigen börjar söka sig till fasta jobb på storföretag.

Sedan millennieskiftet har det öppnats fler möjligheter med nya finansieringsformer och ny teknologi som gör det lättare att starta och driva bolag, enligt David Sonnek.

– Det finns det fler förebilder och mer hjälp att få, det är ganska enkelt administrativt att starta bolag i Sverige och det finns en nyfikenhet på nya produkter och tjänster.

Trots matchningsproblemen på arbetsmarknaden och att utbildningssystemet inte fullt ut förser företagen med rätt kompetens vänder han sig mot den bild som många ”äldre herrar” förmedlar när det gäller Sveriges möjligheter.

– De är så förfärligt negativa. Vi har ett effektivt och väl fungerande näringsliv. Sverige är ett makalöst land när det gäller kunskapsnivå, nyfikenhet inför nya produkter, lätthet att ställa om verksamheter och starta nya. Jag är väldigt positiv inför Sveriges framtid.

Julia Delin, vd för SSE Business Lab, Handelshögskolans startup-inkubator i Stockholm berättar om en anstormning i maj förra året.

– Vi fick rekordmånga ansökningar. Vissa för att de misstänkte att det skulle bli svårt att hitta ett jobb, men framför allt var det många unga som såg alla de möjligheter som skapas i en värld som förändras – att det finns mycket nytt att springa på och agera efter.

Just nu är dessutom behovet av kapital mycket mindre än tillgången, konstaterar hon. Åtminstone i Stockholm har startups det relativt lätt att ta in externt kapital.

Hon är övertygad om att det är unga entreprenörer som kommer att se till att vi inte går tillbaka till samma beteenden och arbetssätt som före pandemin.

– Många äldre pratar om att de ser fram emot att gå tillbaka till hur det var förut medan ungdomar säger att pandemin är en katalysator för förändring, vilket kommer att göra att återhämtningen går snabbare.

Men för att det unga entreprenörskapet ska spira efter pandemin måste politiska beslut mer än någonsin riktas mot ungas entreprenörskap för att ”få i gång och hålla farten uppe i förändringen som sker nu”. Till exempel genom ökad finansiering till hubbar och inkubatorer, betonar Julia Delin.

– De måste ges möjligheten att verkligen driva de här bolagen som skapar nya möjligheter för oss alla. Den nya generationen entreprenörer kommer dessutom att förstå den unga generationen arbetstagare mycket bättre vilket gör dem mer attraktiva som arbetsgivare.

Över lag har unga som vill starta företag det ganska väl förspänt för att komma i gång, hävdar Rasmus Rahm, vd för Stockholm School of Entrepreneurship och forskare vid House of Innovation på Handelshögskolan. Det finns gott om stödfunktioner, utbildningar, lån och andra finansieringsformer.

Det avgörande för framtida entreprenörskap i Sverige är att fostra en tilltro hos unga att entreprenörskap går att lära sig och successivt bli bättre på, menar han.

– Om unga har uppfattningen att entreprenörskap är något som man bara är född för kommer den som går på pumpen första gången att konstatera att ”det var inget för mig” i stället för att pröva, misslyckas och konstatera att det är en lärdom som gör att jag blir bättre på det.

Kan den förståelsen byggas brett sprids entreprenörskapet vidare, poängterar han.

– Då får vi inte bara se en våg av nya företag utan på sikt också en våg av entreprenörskap i de företag som redan finns – även till de som traditionellt inte betraktas som entreprenöriella, säger Rasmus Rahm.