Därför slår Peking ner på kinesiska techjättar

Kina (TT)

Kina har gång på gång förstört för sina egna entreprenörer på den internationella arenan – vilket har kostat miljardbelopp för både företagen och utländska investerare.

– Det är en spänning mellan ett Kina som utvecklas ekonomiskt och globalt, och partistatens kontrollbehov, säger Börje Ljunggren, tidigare ambassadör i Peking till TT.

Den senaste månaden har Kina slagit mot på flera stora nätbaserade företag. Det har drabbat både enskilda stora techjättar men också hela utbildningssektorn eftersom en stor del av den har digitaliserats.

Förklaringarna från Peking till nedslagen har varierat från databrott till politisk agenda och har lett till miljardförluster för både de kinesiska företagen och utländska investerare.

– De företagen är tillväxtmotorer för Kina. Man hotar egna intressen, och det går inte ihop, säger Ljunggren.

Öka födelsetalet

Kinas utbildningsminister meddelade i onsdags att staten kommer att genomföra flera åtgärder för att få stopp på utbildningstjänster som ges mot betalning – en bransch som omsätter mer än tusen miljarder kronor per år. Och veckan före infördes en reglering inom utbildningssektorn som förbjuder aktörer att bedriva vinstgivande utbildning i form av privatlektioner i huvudämnen utanför skoltid.

Officiellt motiveras detta med att det ska minska stressen för skolbarn och sänka utbildningskostnaderna för deras föräldrar. Över 75 procent av kinesiska barn i åldern 6 till 18 år tog privatlektioner under 2016, enligt en undersökning som Reuters tagit del av.

– Eftersom utgifterna för den typen av privat utbildning blir högre för varje barn i en familj ser myndigheterna en risk för att det på sikt även minskar barnafödandet, säger Jerker Hellström, som driver analysföretaget Swedish Center for China Studies, till TT.

Peking oroas över att det föds för få barn i landet och har lättat ytterligare på den tidigare så strikta barnbegränsningspolitiken.

Förstör för egna entreprenörer

De nya regleringarna förbjuder även utländska investeringar i utbildningssektorn. Två kinesiska företag inom digitala utbildningstjänster är noterade på New York-börsen – och deras aktievärde har mer än halverats den senaste veckan. Samma sak hände flera andra stora kinesiska utbildningsföretag på Hongkongbörsen.

– Den kinesiska staten vill undvika utlandsägandet via börser i utlandet. De vill hellre att investeringarna sker i Kina där de kan kontrollera dem på ett helt annat sätt, säger Hellström.

Det är långt ifrån första gången som den kinesiska ledningen försvårar för sina entreprenörer utomlands. I början av juli noterades det kinesiska persontransportbolaget Didi Global på New York-börsen. Två dagar senare stoppade internetmyndigheten i Kina nedladdningar av bolagets mobilapp, vilket ledde till en kurskollaps och företagsägarna förlorade över en miljard dollar på bara två dagar.

Enligt myndigheten hade Didi Global brutit mot kinesiska regler för insamling av personuppgifter.

– Kina ser att det finns en möjlighet för företagen att samla in information som skulle vara skadlig för landet om den kom i fel händer. Det har funnits spekulationer om att kinesiska företag kan behöva dela med sig av känslig data till USA i och med noteringen på Wall Street, säger Jerker Hellström.

Nationell säkerhet

Skärpta regleringar för techjättar är en trend i hela världen.

På EU-nivån pågår diskussioner om en global bolagsskatt för digitala företag. I USA pågår det en monopolgranskning av de fyra största nätbolagen. Men för Kina handlar det snarare om nationell säkerhet.

– Kinas ledare Xi Jinping är väldigt inriktad på att partiet ska ha en dominerande roll, präglat av kontroll och lojalitet. Han blir aldrig tillfredsställd, han tycker att man bör alltid försäkra mer för att säkra stabiliteten. Men det drabbar hightech-företagen – det mest innovativa och det mest tillväxtgenererande som Kina har, säger Ljunggren.

Tatiana Kireeva/TT