RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Många binder bolånen – men tänk på det här

Ekonomi (TT)

Bolånekunderna har tänkt om. Majoriteten av nya och omförhandlade lån tecknas nu med bunden ränta.

– Det är exceptionellt billigt att binda, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på statliga SBAB.

En allt större andel binder bolån på ett år eller längre tid. I juli låg andelen bundna bolån på 58 procent.

– Det är ingen större skillnad mellan bundet och rörligt nu och i många fall är de bundna räntorna lägre. Det är ganska ovanligt, säger Tor Borg, analytiker tidigare på Boverket, nu på Citymark.

Låga snitträntor

Nya och omförhandlade bolåneavtal på mellan ett och fem år tecknades i juni till en genomsnittlig ränta på 1,31 procent, enligt Statistiska centralbyråns (SCB:s) senaste statistik. För rörliga bolån var motsvarande siffra 1,43 procent. Nyare siffror som Compricer sammanställt på uppdrag av Svenska Dagbladet visar att räntorna pressades ned ytterligare under juli och att snittet för den rörliga räntan då var 1,37 procent. Då det är ett genomsnitt varierar räntorna mycket mellan olika aktörer.

– Du kan binda lånet kring en procent, eller någonstans där. Jag kan tycka att det är en bra idé, säger Tor Borg.

För bara några år sedan var det en klar majoritet som valde rörlig ränta. Vid mitten av 2010-talet låg andelen rörliga lån på 75 procent för att sedan gradvis minska. Sedan 2018, då Riksbanken åter började höja reporäntan, efter en lång tid utan justeringar, har trenden tydligt pekat mot att fler väljer att binda bolån.

Tittar man historiskt har det ofta varit en bra idé över tid att ha rörlig ränta jämfört med att binda lånet på exempelvis tre eller fem år. Men data som SBAB har sammanställt pekar på att läget just nu är det omvända.

Enligt Tor Borg är det mer troligt att räntorna stiger framöver än att de sjunker ännu mer.

– Det finns mer utrymme för räntorna att stiga än att gå ned, säger han – samtidigt som han poängterar att den risken också är förhållandevis liten under överskådlig tid.

Prutmån finns

Riksbanken flaggar för en första höjning av reporäntan, den ränta som påverkar de rörliga boräntorna, först under tredje kvartalet 2024. I nuläget finns heller inga signaler på att reporäntan kommer att sänkas under nuvarande nivå, noll procent. Samtidigt pressas banker och bolåneinstitut av ökad konkurrens om bolånekunderna, vilket kan påverka förhandlingsläget för den som tar lån att därmed pressa ned sin ränta.

Det är definitivt läge att pruta, enligt experterna.

När det gäller räntorna på längre bindningstider spelar fler faktorer in. Tidigare i år fanns en press uppåt då långa marknadsräntor globalt började stiga, men en korrigering nedåt har skett och oron för ökad inflation tycks ha dämpats under senare tid.

Fråga banken

En faktor att väga in i beslutet om man ska binda eller inte är hur länge man planerar att bo i sin bostad.

– Ska du flytta om två år kanske du inte ska binda på fem år. Sedan ska man komma ihåg att när man binder lån binder man sig även vid en långivare. Det går att flytta bundna lån men då kanske du behöver betala en ränteskillnadsersättning, säger Tor Borg.

Vid räntebeslutet är det viktigt att skaffa sig koll och se vilken ränta olika aktörer kan erbjuda. Räkna alltid på vad räntan innebär i reda pengar, tipsar Claudia Wörmann.

– Märker man att man har en hög ränta ska man förhandla ned den, säger hon.

Var inte rädd att fråga banken vad som krävs för att få ned räntan och det gamla rådet som fortfarande gäller är att höra sig för med olika aktörer om vad de kan erbjuda.

– Var inte lojal. Får du bättre ränta någon annanstans gå till den banken, men du behöver inte byta bank för alla dina bankaffärer, säger Claudia Wörmann.

Helena Wande/TT