KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Experter: Tro inte att din bil är en miljöbil
Regeringens nya miljöbildsdefinition kritiseras unisont av kritiker som varnar för oreda när Sverige ställer om till en fossilfri fordonsflotta. Gasbilar straffas ut helt. ”Det är obegripligt”, säger Beatrice Torgnyson Klemme, vd på BioDriv Öst.
På kort tid har en lång rad reformer genomförts som sammantaget skapar en samsyn om vad en miljöbil är. Det handlar bland annat om de omdebatterade bonus malus-reglerna, men också om den mindre kända miljöbilsdefinitionen som styr myndigheters upphandling av miljöbilar.
Förra året infördes miljöbilsdefinitionen, men redan nu ska den skärpas med motiveringen att det handlar om en anpassning till ett nytt EU-direktiv.
Enligt den snävare definitionen, som nu är på remiss, ska en miljöbil maximalt släppa ut 50 gram koldioxid per kilometer mot dagens 60 gram. Det kan tyckas vara en smärre förändring, men i praktiken straffar det ut biogasbilar.
– Det är obegripligt. Det är bara ett år sedan regeringen fattade beslut om miljöbilsdefinitionen som vi har nu, säger Beatrice Torgnyson Klemme, vd på BioDriv Öst, en samverkansorganisation som driver på i omställningen till förnybara drivmedel.
– Bara för att man implementerar det nya direktivet behöver man inte ändra definitionen som är väl avvägd och genomtänkt. Den tar hänsyn till ett större miljöperspektiv, och fokuserar inte enbart på utsläppen ur avgasröret. Jag förstår inte varför regeringen ändrar definitionen.
”En rikslikare”
Miljöbilsdefinitionen kan tyckas ha marginell påverkan – den berör ungefär 1 500 personbilar som statliga myndigheter upphandlar varje år – men enligt Beatrice Torgnyson Klemme har den större betydelse än så. Definitionen har utvecklats till en slags standard även för kommuner, företag och till och med privatpersoner när de gör sina bilinköp.
Anders Norén, teknisk chef på Bil Sweden, håller med:
– Vi vill behålla dagens definition. Den har varit en rikslikare för kommuner och även för företagen. Det blir också enklare eftersom det är samma regler som för klimatbonusbilar, säger han.
Han, Beatrice Torgnyson Klemme samt Svante Axelsson, nationell samordnare på Fossilfritt Sverige, pekar just på faran med att Sverige i och med de skärpta reglerna inte får en enhetlig definition av en miljöbil. På ett övergripande plan handlar det om att Sverige går miste om väl avvägda och effektiva styrmedel i klimatomställningen, menar de.
– Den nya definitionen skapar osäkerhet och ryckighet. Förra året började vi äntligen känna att det fanns en långsiktig och konsekvent linje i styrmedlen. Vi fick en miljöbildefinition, bonus malus-systemet, en miljölastbildsdefinition och klimatpremien till lastbilar, samt den tuffaste miljözonen. Alla dessa styrmedel drar åt samma håll, säger Beatrice Torgnyson Klemme.
I en debattartikel i Dagens Industri förordar flera tunga aktörer att regeringen istället behåller dagens miljöbilsdefinition, som alltså är densamma som för klimatbonusbilar i bonus malus-systemet, med tillägget att andelen rena lätta fordon vid offentlig upphandling ska vara minst 38,5 procent i förordningen. Därmed följer man EU-direktivet och skapar enhetlighet i synen på en miljöbil.
”Vi är ”duktiga” på att satsa på en sak i taget”
Beatrice Torgnyson Klemme anser att regeringen säger sig vill stödja utvecklingen av biogas, till i exempel i Biogasmarknadsutredningen, samtidigt som den slår undan fötterna för branschen i och med den nya miljöbilsdefinitionen.
– Vi är ”duktiga” på att satsa på en sak i taget – först skulle vi ha etanolbilar, sedan skulle man inte ha det längre. Nu riskerar man att göra samma misstag en gång till. Man skapar inte den politiska trygghet som krävs för att företagen ska våga investera i till exempel ny biogasproduktion, säger hon.
Antalet biogasfordon i Sverige har under en längre tid legat stadigt på runt 50 000 per år efter en skarp ökning fram till 2013-2014, enligt statistik från Energigas Sverige. Den stora boomen sker som bekant inom elektrifieringen av fordonsflottan. Ändå menar Svante Axelsson att biogasbilar har en viktig roll att spela i klimatomställningen. För ögonblicket är biogasbilen den mest klimatsmarta lösningen, framhåller han.
– Vi vet att det som är på väg är elektrifieringen av fordonsflottan, det är ganska klart när man ser på alla satsningar. Men samtidigt är det inte så att biogasen ska bli den stora lösningen framöver, säger han.
”Vi ser att stadstrafiken elektrifieras”
Han ser den stora potentialen i godstransport och regionaltrafiken vad gäller biogas. Flytande fordonsgas, som idag i allt större utsträckning innebär just biogas i tanken, är särskilt lämpad för tyngre fordon och långväga transporter. Under 2019 steg försäljningen av flytande fordonsgas brant, en femdubbling jämfört med året innan. Förra året fortsatte utvecklingen, enligt statistik från Energigas Sverige.
– Vi ser att stadstrafiken elektrifieras, där kommer vi att se bussar och lastbilar som går på el. Det går enormt fort. Biogasen är det smartaste alternativet vad gäller länstrafik och lastbilar, säger Svante Axelsson.
Även Beatrice Torgnyson Klemme och Anders Norén förordar en mix av lösningar:
– Om vi ska uppnå målet – växthusgasutsläppen från transporter ska minska med minst 70 procent till 2030 – så räcker det inte bara med elbilar. Då behövs laddhybrider och fordon som går på biodrivmedel också. Där är biogas en viktig del, säger Anders Norén.
Beatrice Torgnyson Klemme vill ha en tydlig och enhetlig styrning från politikerna.
– Det handlar om signalvärdet. Även om man med definitionen bara försöker styra lätta fordon så skapar det onödiga osäkerheter i ett större perspektiv, vad ska man våga satsa på? Vad är ett bra drivmedel? Det skapar osäkerhet när man vill ställa om, säger hon.
