DEN SVENSKA EKONOMIN

Kritik mot vårbudgeten: ”Företag och jobb slås ut i onödan”

Regeringen är bekymrad över arbetslösheten i pandemins spår. Därför föreslås ett ”jobbpaket” bland annat för unga i vårändringsbudgeten. Men regeringens förslag får kritik. ”Det räcker inte att kortsiktigt stimulera ekonomin”, säger Jonas Frycklund på Svenskt Näringsliv.

Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterar regeringens vårändringsbudget för 2021.

Många av förslagen handlar om olika förlängda krisstöd till företag, mer pengar till vården och mer pengar till kollektivtrafik på grund av pandemin.

Sammanlagt innehåller vårändringsbudgeten och den senaste extra ändringsbudgeten åtgärder för 45 miljarder kronor under 2021.

Det mesta av det är känt sedan tidigare.

– Nytt för i dag är ett jobbpaket, säger Andersson.

Fler sommarjobb

Paketet innehåller olika åtgärder, bland annat riktade mot unga. Paketets prislapp är på 1,8 miljarder kronor.

Bland annat gör regeringen bedömningen att unga kommer att ha fortsatt svårt att hitta sommarjobb.

Regeringen vill lägga 180 miljoner kronor på 15 000 fler sommarjobb i sommar.

– Det är inte bra för unga att börja sitt nya vuxna liv i passivitet. man ska jobba eller plugga, säger Andersson.

I vårändringsbudgeten står att unga med socioekonomisk svag bakgrund kan ha sämre förutsättningar att etablera sig på arbetsmarknaden. Delar av tillskottet bör därför riktas särskilt mot denna grupp.

Fler sommarkurser

I vårändringsbudgeten står också att medel tillförs för åtgärder som tillfälligt kommer att öka utbudet av utbildning, exempelvis medel för fler sommarkurser på universitet och högskola, medel för utökning av utbildningsplatser på folkhögskola samt satsningar inom regional yrkesinriktad vuxenutbildning.

Nya medel föreslås till 6 000 fler platser på sommarkurser på universitet och högskolor. Det innebär att mer pengar också måste skjutas till för studiemedel.

Även folkhögskolor får mer pengar.

Bland satsningarna på jobb finns också mer pengar till så kallade kombinationsutbildningar – yrkesutbildningar som varvas med SFI-studier. Regeringen, C och L lägger 779 miljoner kronor på detta i budgeten.

Känt sedan tidigare är att medel tillförs för att öka långtidsarbetslösas möjlighet att få jobb. Regeringen vill därför tillföra 448 miljoner kronor för matchningstjänster, extratjänster och introduktionsjobb.

”Långt ifrån tillräckligt”

Men regeringens satsningar förslår inte långt. Det menar Svenskt Näringsliv, som hade hoppats på större stödinsatser till krisdrabbade företag.

– Regeringen måste se till att de företag som behöver stöd för att överleva krisen får det innan det är för sent. Vi ser många exempel på att företag och jobb slås ut i onödan när handläggningen av stöden drar ut på tiden, säger Jonas Frycklund, biträdande chefekonom på Svenskt Näringsliv.

Han menar att arbetslösheten är en av Sveriges största utmaningar. Och även Almega varnar för att arbetslösheten kommer att öka.

– Risken är stor att arbetslösheten biter sig kvar och att de som förlorat jobben under krisen eller inte fått sitt första jobb hamnar långt bak i kön. I det perspektivet är jobbpaketet i vårbudgeten på knappt två miljarder kronor alldeles för litet och bortplottrat på för många små insatser, säger Patrick Joyce, chefekonom på Almega.

Vill se ökade utbildningsatsningar

– Det räcker inte att kortsiktigt stimulera ekonomin. För att minska arbetslösheten behövs reformer som ökar drivkrafterna till arbete. De sommarjobbs- och utbildningssatsningar som regeringen idag presenterar är långt ifrån tillräckliga, säger Jonas Frycklund.

Även fackförbundet Sveriges ingenjörer menar att utbildningssatsningarna är otillräckliga och vill se mer pengar till kompetensutveckling inom högskolan.

– Vi hade velat se fler framåtsyftande satsningar. Med teknisk kompetens i framkant kan Sverige lösa många stora samhällsutmaningar. En riktig kompetensreform för yrkesverksamma i högskolan skulle rusta landet för framtiden, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.

Saco menar att det krävs mer åtgärder att underlätta omställning på arbetsmarknaden för både unga och äldre akademiker.

– Det är bra med satsningar på jobb och utbildning. Men regeringens fokus är fortsatt på grupper som inte har någon högskoleutbildning. Nu måste regeringens arbetsmarknadspolitik snabbt breddas, säger Sacos ordförande Göran Arrius.

– Enligt Saco ökade arbetslösheten bland akademiker med 27 procent från 2019 till 2020 och den har nu nått rekordnivån 100 000 personer.

Enligt Saco ökade arbetslösheten bland akademiker med 27 procent från 2019 till 2020 och ligger nu på rekordnivån 100 000 personer.

– När arbetslösheten ökar till historiska nivåer även bland akademiker, måste regeringen tänka nytt och anpassa åtgärderna. Annars finns risken att arbetslösa akademiker tar mer lågkvalificerade jobb och det blir en undanträngningseffekt. Det är ett samhällsekonomiskt slöseri att stora grupper akademiker ska fastna i arbetslöshet, säger Göran Arrius.

Höga arbetsgivaravgifter

Jonas Frycklund efterlyser också en sänkning av kostnaderna för att anställa.

– Det måste löna sig att gå från bidrag till jobb. Risken och kostnaden för företagen att anställa behöver sänkas. Det behövs också åtgärder som säkerställer att företagens kompetensförsörjning fungerar, säger han.

Han får medhåll från Byggföretagens näringspolitiska chef Tanja Rasmusson.

– Ökat bostadsbyggande, mer kapacitet på väg och järnväg och bättre möjligheter till en hållbar omställning är centralt för omstarten av Sverige. Här vill Byggföretagens medlemsföretag ta ansvar för samhällsutvecklingen och bidra. Därför behöver regeringen redan nu titta bortom krisåtgärderna och satsa på långsiktiga reformer som till exempel sänkta arbetsgivaravgifter, säger hon.

– När pandemins akuta fas är över måste fokus vara på att främja den långsiktiga tillväxten och öka produktiviteten i ekonomin. Det kräver en politik som underlättar alla investeringar och tar tag i de många brister som finns i infrastrukturen. För att företagen ska våga satsa i ett läge där de egna reserverna är små, måste de kunna lita på att regeringen inte planerar ytterligare kostnadsökningar, avslutar Jonas Frycklund.