DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Tröskeln till gymnasiet kan sänkas

Utbildning (TT)

Utbildningsminister Anna Ekström (S) vill komma åt problemet med "alldeles, alldeles för många" underkända elever i grundskolan. Nu öppnar hon för att sänka tröskeln till gymnasieskolan.

– Jag vill ha en skola där utslagningen inte är stor, men också en skola med klara och tydliga krav på eleverna, säger Anna Ekström till TT.

Utbildningsministern är inte känd för oväntade politiska utspel med krav på omedelbara förändringar. Så på TT:s fråga om behörighetskraven till gymnasieskolan bör sänkas blir svaret:

– Det är för tidigt att svara på. Den frågan ska ses över och jag har ingen bestämd uppfattning.

Klart är alltså att regeringen tänker utreda behörighetsgränsen för gymnasiestudier. Anna Ekström vill samtidigt ha en översyn av den skarpa godkäntgränsen i betygsskalan. För i dag måste en elev ha klarat precis allt som krävs för betyget E – annars blir det underkänt, det vill säga F.

Samma princip gäller för övrigt för de övriga betygsstegen, en princip där elevens svagaste insats blir vägledande för betyget.

Oväntade följder

Ett eller flera F i slutbetyget från 9:an kan innebära att dörren till gymnasieskolan stängs. Detta drabbade 14 procent av alla som lämnade grundskolan i våras, motsvarande 16 100 elever. Det är "alldeles, alldeles för många", enligt utbildningsministern.

– När den skarpa godkäntgränsen infördes trodde politikerna att det skulle vara en liten andel elever som blev underkända och inte kunde gå vidare. Men under hela den här tiden har vi sett att en ganska stor andel elever slås ut. Jag vill ha en skola där utslagningen inte är stor, men jag vill också ha en skola där det är klara och tydliga krav på eleverna, säger Anna Ekström.

Hon påpekar att det nuvarande betygs- och behörighetssystemet skiljer sig markant från de tidigare sifferbetygen.

– Under väldigt många år hade vi i svensk skola inget underkänt alls. När jag gick i skolan fick fick nästan alla jag känner någon 1:a, och det blev folk av oss också, säger hon.

Utbildningsministern tillstår att hon själv har i sin ägo något gammalt betyg med en 1:a – i syslöjd.

Men att återgå till sifferbetygen, och ett relativt betygssystem där lika många 1:or som 5:or fördelas, är inte aktuellt.

– Nej, det vi talar om här är den skarpa godkäntgränsen. Det är den vi vill utreda.

Får snäll-E

Tanken på en ny utredning nämns i ett färskt lagförslag om att ge lärarna i grund- och gymnasieskolan större frihet att sätta det betyg som bäst speglar elevens kunskaper. Med andra ord ska läraren kunna väga extra starka insatser mot sämre, och sätta ett förhoppningsvis mer rättvist och motiverande betyg.

Enligt lagförslaget, som är på granskning hos Lagrådet, ska den mer flexibla betygssättningen gälla för betygen A–D. Men åtminstone än så länge ska den striktare bedömningen gälla för betyget E, det vill säga det lägsta godkända betyget.

Hur det ska bli framöver får alltså en ny utredning se över. Vad man vet är att det i dag sätts "snäll-E" i okänd omfattning, det vill säga att lärare bedömer generösare än vad systemet egentligen tillåter därför att de vet att eleven inte har långt till ett E.

De flesta kritiska

Hur ett mer rättvisande betygssystem kan tänkas se ut återstår att se. Klart är i alla fall att det inte blir något "nästan godkänt-betyg" – eller, om man så vill, ett "lite underkänt-betyg" – (Fx), vilket föreslogs i den tidigare utredningen.

– Jag gjorde bedömningen att Fx inte når hela vägen för att komma tillrätta med problemen med en skarp godkäntgräns. Det var också så att en majoritet av remissinstanserna hade kritik mot Fx, säger Anna Ekström.

En av de farhågor som förts fram är att ett Fx bara skulle leda till ännu fler underkända och ännu fler obehöriga till gymnasiet.

Jörgen Tholin, som ledde den tidigare utredningen, resonerade i samma termer som Ekström, nämligen att det aldrig var tänkt annat än att i princip alla elever skulle klara godkäntgränsen. Utfallet blev ett helt annat och det är inte rimligt i en skola som är obligatorisk, menade utredningen och uppmanade regeringen att utreda om det ska finnas en godkäntgräns i grundskolan.

Utredningen pekade också på att många av de med underkända betyg är elever med funktionsnedsättningar, elever med svag teoretisk begåvning och nyanlända elever.

Introduktionsprogram

Det alternativ som finns för de elever som inte klarar spärren till gymnasieskolans nationella program är introduktionsprogram, tänkt som en brygga över till ett traditionellt program. Men introduktionsprogrammen tenderar att bli en återvändsgränd – majoriteten av dess elever tar aldrig en gymnasieexamen och många har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Så kan det vara introduktionsprogrammen som inte fungerar, snarare än godkäntgränser och behörighetskrav?

– Den möjligheten finns. Som vanligt i skolans värld är det svårt att avgöra orsakssamband. Å andra sidan har vi utrett och gjort förbättringar på introduktionsprogrammen, säger Anna Ekström.

Att justera i godkänt/inte godkänt och behörighetskrav är en fråga med politisk sprängkraft. Anna Ekström bedömer att många delar oron för den höga andelen elever som inte klarar grundskolans krav.

– Samtidigt bedömer jag att det finns en väldigt stark samsyn i svensk politik om att vi inte ska sänka kraven. Så hur ett eventuellt förslag om ändrad godkäntgräns tas emot politiskt beror nog väldigt mycket på hur det utformas, säger Anna Ekström.

Anna Lena Wallström/TT