FRAMTIDENS PENSIONER

Expert: Regeringen vill klassa ålder som sjukdom

Regeringen vill i det tysta göra en revolution i sjukförsäkringssystemet. Nu ska inte enbart sjukdom avgöra om personer har arbetsförmåga, utan även deras ålder. ”Ålder är inte ett sjukdomstillstånd och sjukförsäkringen är ingen yrkesförsäkring”, säger försäkringsexperten Catharina Bäck.

Förra veckan presenterade socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) regeringens förslag om ”en trygghetspension för utslitna” på en pressträff.

– Vi måste jobba för att förbättra arbetsmiljön och för att göra arbetslivet hållbart. Men det måste också finnas en lösning för den som slitit ut sig och inte orkar hela vägen. Särskilt nu när pensionsåldern ska höjas under de kommande åren, säger han.

Tanken bakom att införa särskilda regler för äldre i sjukförsäkringen är att dessa personer ska slippa ta ut sin ålderspension tidigare än tänkt, enligt Ardalan Shekarabi. Utgångspunkten är ett av förslagen i en utredning som överlämnades till regeringen för någon vecka sedan och nu vill regeringen lägga in det som en del i budgetpropositionen. Planen är att de nya reglerna ska börja gälla den 1 juli nästa år.

Förslaget innebär att de som har fem år kvar till riktåldern för pensionen ska få förändrade omställningskrav och lättare kunna få sjukersättning, konstaterar han.

– De ska få sin arbetsförmåga prövad mot arbete som de har erfarenhet av eller annat lämpligt arbete som är tillgängligt och därmed inte prövas mot hela arbetsmarknaden.

”Ålder är inte ett sjukdomstillstånd”

Catharina Bäck, försäkringsexpert på Svenskt Näringsliv, är mycket kritisk mot förslaget som hon anser går stick i stäv med sjukförsäkringens syfte och pågående reformer om ett förlängt arbetsliv.

– Ålder är inte ett sjukdomstillstånd och sjukförsäkringen är ingen yrkesförsäkring. Även sjukskrivna som är äldre kan med aktiva rehabiliteringsinsatser stöttas tillbaka i tidigare eller nytt arbete. Det borde vara självklart att ta tillvara den arbetsförmåga som finns även för de som nått 60 års ålder.

Att bedöma försäkrades arbetsförmåga efter viss ålder samtidigt som det pågår reformering för ett förlängt arbetsliv hänger inte heller ihop.

– Alla i yrkeslivet förväntas vara rädda om sina förmågor, kompetensutveckla sig och ställa om när det behövs. Att lämna arbetsmarknaden i förtid, trots att arbetsförmåga kan finnas, är inte hållbart.

Kommunals ordförande Tobias Baudin är positiv till förslaget och att det innebär att många som inte orkar jobba till ordinarie pensionsålder nu slipper att börja nagga på sin ordinarie ålderspension i förtid, enligt TT.

– Det här är väldigt, väldigt bra. Det ligger nära det vi har föreslagit tidigare, säger han till TT.

”Genomförs förslagen är risken uppenbar att vi återigen får en sjukförsäkring som präglas av passivitet och att många lämnar arbetslivet i förtid”

Sjukförsäkringen bygger idag på att det är de medicinska skälen som ligger till grund för att bedöma om arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom. Eftersom ålder har betydelse för det medicinska tillståndet är det fler äldre som får sjukersättning men det bygger på bedömning av individens arbetsförmåga, och inte vilket år man är född.

Det som nu föreslås är ett stort avsteg ifrån dagens regler, poängterar Catharina Bäck.

– Tvärtom måste vi göra allt vi kan för att ta tillvara den arbetsförmåga som även en person över 60 år har. Genomförs förslagen är risken uppenbar att vi återigen får en sjukförsäkring som präglas av passivitet och att många lämnar arbetslivet i förtid via sjukersättningen.

”Ingen ska gömmas och glömmas”

Med förslaget är risken stor att aktörer som exempelvis Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan lägger mindre engagemang, resurser och insatser på de som närmar sig 60 år, menar Catharina Bäck.

– Det leder i sin tur till att många lämnar yrkeslivet i förtid trots att både arbetsförmåga och arbetsmarknad finns. Alla möjligheter ska vara uttömda innan någon förtidspensioneras. Ingen ska gömmas och glömmas för att de närmar sig 60 års ålder.

De generösa förtidspensioneringar som rådde i början av 2000-talet i Sverige är inte hållbart, betonar Catharina Bäck. Sedan toppnoteringen år 2005 då antalet personer med sjukersättning var 540 000 har det stadigt minskat. I dagsläget är det omkring 235 000 personer varav 30 procent är över 60 år.

– Det Shekarabi indirekt säger är att vissa personers förmåga inte behövs eller är efterfrågade – det är ganska cyniskt. Samtidigt talar man om ett hållbart och längre arbetsliv och det ställs höga krav på att arbetsgivare ska möjliggöra för anställda att jobba högre upp i åldrarna. Det går inte ihop.

Sågas av finansdepartement

En pikant faktor är att finansdepartementets sakkunnige i utredningen inte ställer sig bakom utredningens förslag. Hon lyfter fram att konsekvenserna av den generösare bedömningen inte analyserats tillräckligt och att det saknas tillfredsställande förslag för att finansiera de reformer som föreslås.

– Finansens expert i utredningen sågar betänkandet som helhet rakt av. Motiveringen är i princip att förslagen antagligen kommer att bli mycket dyrare än de uppskattningar som presenteras i utredningen och att reformerna troligen får stora effekter på arbetsmarknaden som inte beaktas.

”Att regeringen går fram med förslaget innan utredningens betänkande ens har gått ut på remiss är otroligt märkligt”

Catharina Bäck är även kritisk till att regeringen försöker runda lagstiftningsprocessen.

– Att regeringen går fram med förslaget innan utredningens betänkande ens har gått ut på remiss och att man kunnat ta del av remissvaren är otroligt märkligt. Det är ju inte helt uteslutet att regeringen faktiskt kommer att få synpunkter och invändningar som är värda att beakta.

Efter att ett betänkande är överlämnat brukar gången vara sådan att regeringen skickar ut förslaget på remiss till berörda instanser innan en proposition läggs fram i riksdagen. Den här gången handlar det dessutom om ett omfattande och genomgripande betänkande, påpekar Catharina Bäck.

– Här skulle alla verkligen behöva sätta sig ner och fundera över konsekvenserna av en sådan här reform. Det är anmärkningsvärt att Ardalan Shekarabi inte vill ta till sig remissinstansernas yttranden innan han går vidare och reserverar utrymme för en sådan här reform i budgeten.

På Gotlands Allehandas ledarsida frågar sig Isak Rutqvist om ”Shekarabi gör en Göran Persson” och försöker förtidspensionera bort arbetslöshetssiffrorna. Han drar paralleller till början av 2000-talet då över en halv miljon svenskar var förtidspensionerade. Göran Persson fick då kraftig kritik från Riksrevisionen för att han ”friserade arbetslöshetsstatistiken genom att gömma folk i förtidspension”.

”Det var enklare att förtidspensionera människor än att vidta konkreta åtgärder för att människor skulle kunna vara aktiva på arbetsmarknaden”, skriver Isak Rutqvist.