Överhettningen får företag att tänka om

Överhettning, brist på insatsvaror och transporter – pandemins effekter på varuförsörjningen har överraskat många. Men hur ska vi ta oss ur det? Antagligen måste företagen bygga in mer motståndskraft framöver, enligt experterna.

Överraskande – så säger flera experter om den kraftiga uppgången och alla flaskhalsproblem som nu uppstått i pandemins spår.

– Alla blev tagna på sängen. När pandemin kom var nedgången djup, och många trodde att det skulle vara så länge. Men det vände så snabbt, redan under andra kvartalet i fjol, säger Jörgen Kennemar, råvaruanalytiker på Swedbank.

Häpnadsväckande uppgång

Kraften i uppgången var större än någon kunnat tro, konstaterar både han och många andra experter.

Pontus Braunerhjelm, professor i ekonomi vid Kungliga tekniska högskolan och verksam vid Entreprenörskapsforum, konstaterar att den här krisen har varit speciell, eftersom den slagit till både på utbudssidan och på efterfrågesidan.

– Det är ganska ovanligt att båda drabbas samtidigt, säger han, och förklarar att under finanskrisen så var det bankerna som hamnade i knipa, vilket gav stora återverkningar på i första hand tillgång till likviditet och därefter efterfrågan.

Pandemikrisen har en helt annan dynamik då allt bara tvärstannade, och effekterna blir därför så komplexa, förklarar han.

Frågan är hur länge flaskhalsproblemen kommer att fortsätta. Han tror att det tyvärr kan ta tid. Kanske mellan sex och tolv månader. Eller mer, om vi har otur.

– I stora delar av världen är det låg vaccinationsgrad. Samtidigt är produktionen uppbyggd i globala värdekedjor. Ekonomin bygger på att vi kan handla. Men är folk inte vaccinerade så finns risk för nya vågor, säger Pontus Braunerhjelm.

Braunerhjelms kollega vid Entreprenörsskapsforum, ekonomiprofessor Martin Andersson vid Blekinge tekniska högskola, sysslar med just globala värdekedjor, då ekonomin är uppbyggd på global handel och högt specialiserad tillverkning i olika länder. Företagens produktionsprocesser har under lång tid blivit alltmer fragmenterade, och utspridda över hela världen

Martin Andersson förklarar att värdekedjorna byggts upp med hjälp av informationsteknologi och globala transportsystem fram till pandemin, och att starka ömsesidiga beroenden har skapats.

– Det ska till en kris som den här för att vi ska se hur det blir när de inte fungerar. Nu sitter forskare och funderar över hur det blir efteråt, säger Martin Andersson.

En vanlig föreställning är att värdekedjorna blir både kortare och mindre fragmenterade i framtiden, förklarar han.

– Det finns också argument som talar för en ökad regionalisering, och mer självförsörjning.

Protektionism

Det är viktigt att komma ihåg att hur företagens produktion kommer att se ut efter krisen beror på flera olika faktorer, förklarar han. Han lyfter fram fyra huvudsakliga faktorer. Den första är politik och internationella relationer som rör exempelvis handelsavtal. Han pekar på att det synts tecken på en ökad protektionism före och under krisen.

Även klimataspekter och hållbarhetstrender kommer sannolikt att spela en ökande roll och kan innebära att värdekedjorna blir mer diversifierade, förklarar han.

– En tredje faktor är teknologiutvecklingen, som artificiell intelligens och 3D-printning, som också påverkar hur värdekedjorna styrs och utformas.

En fjärde faktor är erfarenheterna under pandemin. Pandemin visar på behovet av större motståndskraft. Martin Andersson kallar det för resiliens.

– Erfarenheterna från pandemin tyder på att resiliens sannolikt blir ett viktigare perspektiv i hur företag väljer att organisera sina värdekedjor globalt, säger Martin Andersson.

Där får han medhåll av många, bland annat av Jörgen Kennemar. Företagen måste tänka om framöver.

– Som producent måste man se över sina leverantörer. Kanske ha fler små som levererar, så att man inte drabbas så hårt om en stor får problem, säger Jörgen Kennemar.

Johanna Cederblad/TT