Mer skärmtid under pandemin: "Jättemånga fastnar"

Inrikes (TT)

Från ett tiotal samtal i veckan till ungefär 30. För Dataspelsakuten är det ett bevis på hur dataspelsberoendet ökat under pandemin.

Svårigheter vid behandling har också ökat, när vi tillbringar allt mer tid framför våra skärmar.

Dataspelsakuten i Stockholm erbjuder terapeutiska program för datorspelsberoende och rådgivning till föräldrar.

Problemet breder ut sig bland yngre och trycket har ökat under pandemin, säger Patrik Wincent, vd för Dataspelsakuten, terapeut och föreläsare.

Innan fick de in runt ett tiotal samtal en vanlig vecka, men under pandemin låg nivån på cirka 25-30 samtal veckovis.

– Vi ser att det är jättemånga som fastnar. Vi har definitivt sett en ökad procentsats bland yngre som kommer in till oss och inte vill gå till skolan.

"Online men inte närvarande"

Konsekvenserna av ett spelmissbruk kan vara känslomässiga, fysiska, sociala och mentala, berättar Patrik Wincent.

Det kan börja gå sämre i skolan, man kan börja vända på dygnet, ljuga om sitt spelande, det kan uppstå konflikter med familj, man kan börja isolera sig, sluta med sin träning och få fysiska besvär som huvudvärk och migrän.

Samtidigt kan spelandet kan också vara en social aktivitet för många.

I början av pandemin sågs spelande som ett sätt att umgås utan att ses fysiskt som ett positivt alternativ av Världshälsoorganisationen WHO, trots att spelberoende 2018 klassades som en sjukdom av organisationen.

Patrik Wincent säger att då var det en bra sak men att det förändrades desto längre unga blev hemmasittande.

– I längden blev det värre när all struktur och rutiner försvann. Plötsligt satt ungdomar uppkopplade framför sin dator och skulle ha skolundervisning, men då kunde de bara stänga av sitt ljud och fortsätta spela. De var online men inte närvarande.

Behövs fler svenska studier på hur vanligt beroende är

I slutet på förra året öppnade den första vårdmottagningen i Sverige för datorspelsmissbruk för personer över 16 år.

På mottagningen för skärmhälsa och spelberoende vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg kan man som beroende få hjälp i form av KBT-behandling i grupp och också genom enskilda patientbesök.

Enligt enhetschefen Annika Hofstedt, är problematiken med datorspelsberoende så pass ny att de har arbetat fram en behandlingsmanual på svenska baserat på den befintliga forskningen. Mottagningen forskar i dag även fram nya behandlingsmetoder.

Hon säger att det behöver göras större studier för att ta reda på hur vanligt datorspelsberoende är i Sverige.

Eftersom mottagningen öppnade under pandemin är det svårt att urskilja vad söktrycket beror på, säger Annika Hofstedt. Pandemin har påverkat på vissa sätt, när man spenderar mer tid hemma:

– Men vi kan säga att det har blivit svårare med behandlingen när en del av den är att hitta andra meningsfulla saker att göra annat än att spela.

Kina inför ny lag mot spelindustrin

I Kina, landet med världens näst största spelmarknad, har spelberoende hos unga varit ett bekymmer sedan flera år tillbaka.

Sedan den första september införs en ny lag som gäller för spelindustrin, som ska begränsa spelandet hos unga. Numera kommer ungdomar i Kina att endast kunna spela onlinespel mellan klockan 20 till 21, fredag till söndag och på helgdagar.

Innan kinesiska ungdomar ska börja spela måste de verifiera sig med sitt namn.

Liknande åtgärder som diktaturen Kina har infört är av naturliga skäl inte aktuella i Sverige. Men enligt Patrik Wincent kan ett sådant tillvägagångssätt for att förhindra spelmissbruk betraktas som någonting positivt.

– Att rent konkret ha spelföretag som implementerar begränsade tider och tittar på proaktiva lösningar tycker jag är en positiv riktning. I slutändan är det föräldrarna som måste sätta gränser men att spelföretagen är proaktiva och sätter en timer för- och begränsar spelandet, varför inte?

Beata Wallsten/TT