DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET
Alla kan skapa ett starkt företagsklimat
Tänk vad politiker kan göra. Vår analys av rankingen visar att oavsett var kommunen ligger i landet, så kan man om man vill, konstaterar Jens Hedström, chef för region och marknad.
Västgötska Vårgårda, mest känd för brödrakvartetten Gösta, Erik, Sture och Tomas, som under 1960-talet och början av 70-talet tillhörde världens cykelelit, kan nu glädja sig åt att vara bäst för företagen. Kommunen toppar Svenskt Näringslivs rankinglista över företagsklimatet i landet.
Trots sin litenhet, knappt tolv tusen invånare, så fyller Vårgårda mer än väl ut sin plats som nummer ett. Politiker och tjänstestaben jobbar hårt för att underlätta för det lokala näringslivet. Grundbulten är, som man uttrycker det, ”att vara på företagens sida”. På så sätt växer tilliten till politiker och tjänstemän.
Uttrycken för ett mer positivt företagsklimat beror också på kommunföreträdarnas närvaro, att ständigt vara nåbara. Johanna Helander, ansvarig för den fristående näringslivsenheten, styr arbetsdagen efter företagarnas önskemål: tillverkningsföretagen på morgonen, handeln efter kontorstid.
Andra framgångsfaktorer är frånvaron av politiskt käbbel i näringslivsfrågor, alla är överens om att de lokala företagen ska prioriteras, och att många av kommunens företrädare tänker i banor av service snarare än maktutövning och tillsyn i kontakten med företagen, enligt rapporten.
På rankinglistan följs Vårgårda närmast av Härryda, som klättrar fem placeringar till plats två. Solna tappar mark och intar tredjeplatsen. En tretton år lång segerrad är därmed bruten. Nykomling på tio i topp är Götene. Förra årets 18:e plats har förvandlats till en 9:e plats.
En annan kommun som skuttar upp rejält är Båstad. Från att inte ens vara topp hundra förra året, återfinns de nu bland de tjugo bästa.
Vissa kommuner sugna på mer
Vissa kommuner nöjer sig dock inte med en enstaka framskjuten placering utan är sugna på mer, och gör allt för att förbättra sin position.
Kungsör beslutade att bryta en mångårig kräftgång för fem år sedan. Sedan dess har kommunen gått bra och återfinns på 45:e plats. Här engagerar och prioriteras näringslivet. Politiker och höga tjänstemän går i bräschen, inställningen att det ska gå bra för traktens näringsliv sipprar ner genom hela organisationen.
Frågan om mest prioriterad åtgärd ger blandade svar. 43 procent av företagarna vill framför allt se en bättre dialog, 40 procent understryker vikten av större förståelse från politiker och tjänstemän och lika många vill ha ökat fokus på brott och trygghet.
Sammantaget får 152 kommuner högre betyg från de egna företagarna, 75 sänker sina omdömen och 63 får oförändrade betyg. Ur alla siffror och kommentarer lösgör sig slutsatsen att årets resultat speglar det bästa företagsklimatet på tio år, enligt rankingrapporten.
Svenskt Näringsliv ser listan som ett effektivt redskap för att få landets kommuner att förbättra villkoren för företagen.
– Listan spelar roll. Kommunansvariga bryr sig verkligen om var man hamnar på rankingen, säger Jens Hedström, chef för region och marknad.
Han menar att politisk färg inte är avgörande. Det finns exempel på såväl borgerliga som socialdemokratiskt styrda kommuner med gott företagsklimat.
– Se bara på årets vinnare som representerar en politisk färg, medan årets klättrare redovisar en annan. Viktigare är viljan hos ledande politiker och tjänstemän, att skapa bra förutsättningar för företagen.
Fältropet från årets rapport är annars att hårt arbete lönar sig. Bra förutsättningar för företagen är en prioriterad fråga i allt fler kommuner. Politiker och tjänstemän är medvetna om att det de gör spelar roll. Ett bra företagsklimat gör kommunen attraktiv att verka och bo i. Fler företagsetableringar, fler jobb följer i spåren, därmed ökar skatteunderlaget vilket ger bättre förutsättningar att upprätthålla god kommunal service.
– Hälften av landets kommuner har fått ett bättre resultat jämfört med fjolåret. Det är tuffare i toppen. Samtidigt har pandemin haft effekten att politiker, tjänstemän och företagare träffas i högre grad, lyssnar på varandra och agerar. Det är precis det som måste till för ett bra företagsklimat, säger Jens Hedström.
De som lyckas stödjer sig på service och bemötande, vilket gör företagarlivet lättare och mer förutsägbart. För de som inte lyfter i rankingen gäller det att prioritera, anser Hedström.
– En kommun kan ha utmaningar som gör det svårt, men vår analys visar att oavsett var man befinner sig i landet, så kan man om man vill.
Knäckfrågan många brottas med
En knäckfråga som många brottas med är hur man tar ett helhetsgrepp om företagarfrågorna, som innefattar hela kommunen. I dagsläget jobbar en tredjedel av kommunerna efter en sådan arbetsmodell, en tredjedel ligger i startgroparna medan resterande tredjedel står utan.
Trots att den klassiska filmrepliken ”Strålande tider, härliga tider” fångar företagsklimatet i många av landets kommuner just nu, så går det inte att luta sig bakåt. Företagsklimatet är färskvara som kräver ständiga förbättringar, fem dagar i veckan, konstaterar Jens Hedström.
– Kommunerna måste vara på tårna. Det positiva är att många går i den här riktningen. Det visar den här rapporten, säger Jens Hedström.
Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv rangordnar varje år företagsklimatet i landets 290 kommuner. Rangordningen bygger dels på statistiska faktorer som jobb i kommunen och företagsamhet, dels på en enkätundersökning där företagare svarar på frågor om till exempel service, byråkrati och kommunens attityder till företagande.
